”Han hade så mycket liv kvar att leva” 

För fem år sedan diagnostiserades Ann Wassengs yngre bror med lymfom. 

– Jag var van att kunna lösa det mesta, säger Ann dröjande. Men i den situationen blev det tydligt att vi var helt utlämnade till vården – jag kunde inte praktiskt göra något för att min bror skulle bli frisk.  

Efter en kort paus fortsätter Ann:  

– Det var väldigt jobbigt. Samtidigt kände jag mig otroligt tacksam över all forskning som gjorts tidigare. Det gav min bror möjlighet att överleva. Där kom också insikten; ”jag vill bidra på något sätt”.  

Där kom också insikten; ”jag vill bidra på något sätt”.  

 Ann hade något år tidigare startat företaget Wasseng Consulting och bestämde sig för att årligen skänka en viss summa pengar till Cancerfonden på företagets födelsedag. Summan skulle multipliceras med antalet år företaget fyllde. 

”Det finns hjälp att få” 

– Jag räknade ut att om jag klarade det i tio år skulle det bli strax över en halv miljon. Jag vill kunna se tillbaka och känna att jag bidragit till att andra som är i den sits min familj var i, ska känna hopp. Det finns hjälp att få. 

Ann berättar att hennes bror bara var 32 år när han blev sjuk.  

– Han hade så mycket liv kvar att leva. För mig var känslan då att cancer var lika med döden. Vi hade tidigare varit förskonade i familjen, jag hade inte några referensramar.  

Lyckligtvis fungerade behandlingen som Anns bror genomgick och våren 2019 var han färdigbehandlad. Ann beskriver känslan som en otrolig lättnad. 

Vi hade tidigare varit förskonade i familjen, jag hade inte några referensramar. 

– Fast mycket kommer efteråt, även för alla som varit nära. Det var inte så att ”nu är allt som vanligt igen”. Man kände så klart en otrolig lycka, men också oro och sorg. Oron kanske alltid kommer finnas där … Men att min bror fick en chans att fortsätta leva sitt liv känns magiskt. Det går knappt att förstå.    

Hoppas inspirera andra att donera

När Ann gör sin donation till Cancerfonden brukar hon skriva ett inlägg på LinkedIn, något kort i stil med ”jag firar företagets födelsedag genom att skänka pengar till Cancerfonden”.  

– Jag hoppas att jag på så sätt kan inspirera andra att också ge – kanske någon tänker ”vilken bra idé”. Annars tycker jag egentligen inte om att berätta om detta. Jag gör det ju inte i pr-syfte utan av en privat anledning.

 Jag hoppas att jag på så sätt kan inspirera andra att också ge!

Men jag känner mig stolt. Forskningen behövs verkligen. Det är dessutom ett bra sätt att påminna mig själv om att ännu ett år har gått och min bror är frisk.