Hypofysen är en liten körtel som sitter på undersidan av hjärnan. Den kallas även undre hjärnbihanget. Hypofysen styr kroppens hormonsystem och en tumör kan göra att produktionen av olika hormon ökar onormalt mycket.

Granskad av: Roger Henriksson, professor och överläkare i onkologi, Umeå universitet

Fakta

  • Symtomen på hypofystumörer är mycket varierande.
  • Små tumörer i hypofysen behöver ofta ingen behandling.
  • De flesta tumörer i hypofysen växer långsamt.

Vad är en hypofystumör?

Den absolut vanligaste formen av tumör i hypofysen är hypofysadenom, en godartad tumör som alltså inte är cancer.

Det är mycket ovanligt med en cancersjukdom som startar i hypofysen. Bröstcancer och lungcancer kan i sällsynta fall sprida sig till hypofysen.

Hypofysen styr viktiga delar av kroppens hormonsystem. Den tillverkar och utsöndrar flera hormoner som i sin tur stimulerar andra körtlar i kroppen att börja tillverka sina speciella hormoner.

Oftast leder en tumör i hypofysen till att produktionen av något hormon ökar onormalt mycket.

Illustration av hjärnan
Hypofysen, eller undre hjärnbihanget, är en liten körtel som sitter på undersidan av hjärnan. Den påminner i form och storlek om en mycket liten lök och den har ungefär samma vikt, bara 0,6 gram.

Symtom på hypofystumörer

Symtom på hypofystumör kan vara

  • synnedsättning
  • överproduktion av hormoner
  • mensrubbningar
  • trötthet och huvuvärk.

Symtomen på hypofystumörer är mycket varierande och beror på vilket hormon som tillverkas av tumören.

Hormonet prolaktin ger exempelvis mjölkproduktion och utebliven mens. Ökad produktion av tillväxthormon leder till akromegali då till exempel händer och fötter kan börja växa.

Ett annat hormon gör att kroppen ökar sin tillverkning av kortison. Det resulterar i viktökning, högt blodtryck och hudförändringar.

Det är också vanligt med synbesvär när man drabbats av en hypofystumör.

Det finns också hypofystumörer som resulterar i brist på hormoner. Symtomen kan då vara trötthet och huvudvärk.

Akromegali

Sjukdomen akromegali uppstår om hypofystumören producerar en ökad mängd av tillväxthormonet GH, growth hormone. Den ger symtom som förstorade händer och fötter och tillväxt av tunga, underkäke och pannben.

De flesta tumörer i hypofysen växer långsamt och ger mycket sällan upphov till metastaser.

Läs mer om symtom på hjärntumör

Hur upptäcker man hypofystumörer?

Vid misstanke om tumör i hypofysen ställs diagnosen vanligtvis med hjälp av röntgenundersökning och analys av patientens hormonproduktion.

Kvinna sitter på brits vid magnetkamera
Undersökning med magnetkamera.

Inför operation undersöks dessutom hypofysen i magnetkamera och datortomografi. Ibland görs också kärlröntgen.

Hur behandlas hypofystumörer?

Små tumörer i hypofysen, det vill säga mindre än 10 mm, behöver ofta ingen behandling om de inte ger några symtom. Däremot följs de noga genom regelbundna läkarbesök.

Tumörer som är större än 10 mm brukar däremot i de flesta fall kräva någon behandling. Vid vissa hypofystumörer ges i första hand ett läkemedel som ofta krymper tumören och minskar hormonproduktionen.

Effekten finns bara så länge patienten tar medicinen. Därför är operation ibland första alternativet.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Vid andra typer av hypofystumörer finns inget effektivt läkemedel och i de fallen opereras tumören bort.

Om inte hela tumören kan tas bort kompletteras operationen med strålbehandling. Vid återfall ges också strålbehandling och om patienten inte bedöms klara en operation.

Rehabilitering vid hypofystumör

Redan när du fått besked om att du har en hypofystumör bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Läs mer om hjärntumör

Vart kan jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Vad gör en kontaktsjuksköterska?

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Till forskarna som söker svar

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.