Checkpointhämmare

Checkpointhämmare är ett samlingsnamn för en form av immunterapi. Behandlingen hjälper kroppens eget immunförsvar att hitta och angripa cancerceller. Checkpointhämmare kan användas mot flera olika cancersjukdomar, bland annat malignt melanom och njurcancer.

Fakta

  • Checkpointhämmare kan ges både för att bota och för att bromsa sjukdomen.
  • Checkpointhämmarna ges som dropp direkt in i ett blodkärl.
  • Malignt melanom, njurcancer och icke-småcellig lungcancer behandlas ofta med chekpointhämmare.

Hur fungerar checkpointhämmare?

I immunsystemet finns så kallade checkpoints, "kontrollpunkter", som fungerar som bromsar. De finns för att hindra immunsystemet från att bli överaktivt och skada friska celler.

En del cancerceller använder kontrollpunkter för att gömma sig från immunsystemet. Checkpointhämmare blockerar kontrollpunkterna, vilket gör att immunsystemet kan hitta och förstöra cancercellerna.

Det finns flera checkpointhämmare som blockerar någon av de två naturliga bromsarna på immunsystemet PD-1/PDL1- antikroppar och CTLA4-antikroppar.

De som vanligtvis används i Sverige är:

CTLA4-antikroppar

  • Ipilimumab (Yervoy®)
  • Tremelimumab

PD-1/PD-L1-antikroppar

  • Nivolumab (Opdivo®)
  • Pembrolizumab (Keytruda®)
  • Atezolizumab (Tecentriq®)
  • Durvalumab (Imfinzi®)
  • Avelumab (Bavencio®)
  • Cemiplimab (Libtayo®).

Varför får man behandling med checkpointhämmare?

Checkpointhämmare ges för att hjälpa immunförsvaret att bekämpa cancer. Behandlingen används både för att bota eller bromsa en sjukdom, men också när andra behandlingar inte har varit tillräckligt effektiva.

Cytostatikapåse
Checkpointhämmare kan ges tillsammans med cytostatika. Foto: Edis Potori

Checkpointhämmare är mest effektiv hos de vars tumörer har vissa särskilda egenskaper:

  1. Höga nivåer av PD-L1: Tumören har mycket av proteinet PD-L1.
  2. Hög mutationsbörda: Tumören har många genetiska förändringar.
  3. Mikrosatellitinstabilitet: Tumören har en hög mutationstakt, det vill säga genetiska förändringar sker ofta.

Exempel på sjukdomar som ofta behandlas med checkpoinhämmare är malignt melanom, njurcancer och icke-småcellig lungcancer.

Hur tas checkpointhämmare?

Checkpointhämmarna får du som dropp direkt in i ett blodkärl. Oftast ges det på en dagvårdsavdelning. Då får du din behandling och åker sedan hem igen.

Hur stor dos samt hur länge och ofta behandlingen håller på, beror på vilken cancersjukdom du har och i vilket stadie den är i.

Checkpointhämmare kan ges i kombination med varandra eller med andra läkemedel som cytostatika för att effekten ska bli mer effektiv. Chansen för att behandlingen ska fungera bra ökar om den som är sjuk har en god allmän hälsa.

Vilka är de vanligaste biverkningarna av checkpointhämmare?

När du behandlas med checkpointhämmare kan du få biverkningar som har koppling till själva immunsystemet. Biverkningarna är oftast lindriga men de kan bli allvarliga och behöva behandlas. 

Risken för att få biverkningar ökar när läkemedlen kombineras med varandra eller med cytostatika. Risken ökar också om du får olika checkpointhämmare direkt efter varandra.

Om du får biverkningar är viktigt att du kontaktar vården. Även om du bara har lätta symtom så kan de behöva bedömas - så att du får rätt behandling och lindring.

Vanliga biverkningar är

  • besvär från huden 
  • besvär från magtarmkanalen
  • hormonrubbningar
  • svårt att andas och torrhosta
  • besvär från muskler och leder
  • besvär från ögonen.

Besvär från huden

Det är vanligt att få torr hud och utslag som ibland kan klia. Om du har lindrig klåda är det bra att använda mild, oparfymerad tvål eller duscholja och att smörja in huden med en mjukgörande kräm. 

Om du sedan tidigare har en hudsjukdom, till exempel psoriasis, kan den bli sämre när du behandlas med checkpointhämmare.

En annan biverkning är dermatit - en inflammation i huden som i bland kan ge vätskande sår.

Besvär från magtarmkanalen

En del får diarré och blir illamående av behandlingen. Andra kan bli förstoppade.

Tarmen kan bli inflammerad. En kolit, inflammation i tarmen, kan ge symtom som magsmärtor, kraftig diarré, blod i avföringen eller mörk avföring som luktar illa.

Hormonrubbningar

Sköldkörteln, binjurarna och hypofysen kan bli inflammerade när du får checkpointhämmare. Det kan leda till ändrade nivåer av hormoner i kroppen.

Symtomen kan vara huvudvärk, hjärtklappning, trötthet, mindre lust till sex, förändrat beteende, värmekänsla, suddig eller dubbel syn samt smärta bakom ögonen.

Svårt att andas och torrhosta

Lungorna kan i sällsynta fall bli inflammerade av checkpointhämmare, så kallad pneumonit. Det kan ge symtom som torrhosta, andfåddhet samt att du får svårt att andas.

Besvär i muskler och leder

Många får besvär med smärta i muskler och leder. Det är också vanligt att bli svullen runt vristerna.

Besvär från ögonen

Dina ögon kan bli röda, svida och göra ont. Du kan också få suddig syn, torra ögon och bli känslig för ljus.

Det finns smörjande ögondroppar att köpa på apoteket som lindrar besvär med torra, svidande ögon.

Om du brukar använda kontaktlinser är det bättre att använda glasögon i stället. 

Kan jag ta checkpointhämmare tillsammans med andra läkemedel?

Det finns få studier som tyder på att checkpointhämmare påverkar eller påverkas av andra läkemedel.

Blodförtunnande läkemedel tillsammans med en del checkpointhämmare kan öka risken för blödningar och del vacciner är inte lämpliga att ta medan du behandlas med checkpointhämmare.

Prata med din läkare om du önskar vaccinera dig.

Det är alltid viktigt att du berätta för din läkare vilka läkemedel du använder innan du påbörja en behandling. 


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.