Frågor & svar om cancer

Blod i avföringen kan bero på olika orsaker. Det kan beror på till exempel hemorrojder, en spricka i ändtarmsöppningen, polyper eller infektion/inflammation i tarmslemhinnan eller tarmfickor.

Ofta ser blodet färskare och rödare ut vid hemorrojder än vid tarmcancer. Blödning från tarmen utan konstaterad orsak behöver bedömas av vården.

Årligen diagnostiseras ca 4150 maligna melanom på ca 4000 personer.

Smärta eller ömhet i brösten är inget vanligt symtom vid bröstcancer, utan har oftast helt normala hormonella orsaker. Det vanligaste symtomet är en oöm knöl i bröstet.

Läs mer om symtom på bröstcancer

Av solida tumörer är det 5-10% som har en stark ärftlig koppling.

Läs mer om cancer och ärftlighet

Läs mer om cancer och bröstcancer och ärftlighet

Läs mer om cancer och prostatacancer och ärftlighet

Läs mer om cancer och malignt melanom och ärftlighet

Läs mer om cancer och tarmcancer och ärftlighet

Det finns inget generellt blodprov som upptäcker cancer. För vissa tumörer finns så kallade tumörmarkörer. Det innebär förhöjda nivåer i blodet av olika mätbara substanser som kan stärka misstanken om en viss cancerdiagnos.

Avvikande blodprover kan också ofta ses vid blodcancer.

För att kunna ställa en cancerdiagnos behöver man nästan alltid ta ett vävnadsprov.

Här följer några exempel på symtom som kan - men inte behöver - vara tecken på cancer:

• knölar 
• blödning utan känd orsak
• födelsemärke som har förändrats
• sår som uppkommit utan känd anledning och sår som inte läker
• hosta och heshet
• ändrade avföringsvanor
• sväljningssvårigheter
• svårigheter att kissa
• långvarig feber
• försämrad aptit och viktnedgång
• oklara symtom från nervsystemet.

Kronisk cancer innebär att cancern inte går att bota, men att man kan stoppa eller bromsa sjukdomen.

Cancerbehandlingar är ofta tuffa och man behöver återhämtning och rehabilitering. Utmaningarna är inte bara fysiska utan i hög grad också psykologiska.

De kan också vara sociala, existentiella och ekonomiska. Vilken, och hur mycket, rehabilitering som behövs är individuellt.

Även om många blir psykiskt påverkade av sin genomgångna cancerbehandling blir de flesta inte deprimerade.

Den största riskfaktorn för malignt melanom i huden utgörs av solens uv-strålning. Solning med brännskador som följd är en specifik riskfaktor.

Benägenhet att bli bränd av solen, blond eller röd hårfärg samt blå eller grön ögonfärg är riskfaktorer.

5-10% av patienterna med malignt melanom tillhör en familj där flera familjemedlemmar har eller har haft malignt melanom och man kan då vara ärftlig.

Risken för återfall vid bröstcancer beror på tumörens egenskaper. Över 87% av kvinnorna som insjuknat i bröstcancer lever tio år efter sin diagnos.

Ett cancerbeskedet blir för de flesta en påminnelse om hur skört livet är. Behöver du råd och stöd kan du alltid ringa till Cancerlinjen på telefon 010-1991010 och prata med våra legitmerade sjuksköterskor.

Den ärftliga faktorn för T-cellslymfom är mycket liten.

Cytostatika kan ge många olika biverkningar. Vem som drabbas av vilka biverkningar är individuellt. En vanlig biverkan av cytostatika är trötthet, vilket i sin tur kan påverka humöret.

Även oro över cancersjukdomen och rädsla för att inte bli frisk påverkar humöret.

Prata med vårdpersonalen om dina humörsvängningar så kan de hjälpa dig att minska och/eller hantera dina symtom.

Den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av cancer är rökning.

Det finns olika riksfaktorer för olika cancerdiagnoser

Här kan du läsa mer om riskfaktorer

Klicka här för några av de avgörande genombrott som lagt grunden till bättre cancerbehandling och att fler överlever sin sjukdom.

De cancersjukdomar där ärftliga former är vanligast är malignt melanom, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, prostatacancer och gynekologisk cancer.

Tyvärr upptäcks de flesta fall av cancer i bukspottskörteln i så sent skede att patienten inte kan opereras, vilket leder till att chansen till bot är begränsad.

Orsaken till att cancer i bukspottskörteln upptäcks sent beror främst på att den typen av cancerdiagnos ger symtom först i en långt framskriden sjukdom. 

I vissa fall kan äggstockscancer bero på en ärftlig genetisk förändring. Men i och med att dina släktingar med äggstockscancer kommer från två olika släktgrenar finns det ingen ärftlig koppling mellan din mamma och faster. 

Det finns flera olika former av leukemi.  Ärftliga faktorer kan variera beroende på typ av leukemi.

Det finns ingen röntgenundersökning som kan upptäcka all slags cancer. Om du misstänker att du drabbats av cancer bör du vända dig till din vårdcentral som gör en första bedömning av din symtom.

Nej, all urinblåsecancer leder inte till döden. Över 2/3 av tumörerna växer ytligt i slemhinnan medan andra är mer aggressiva och växer in i urinblåsans muskulatur.

Barncancer är ett samlingsnamn för de cancerdiagnoser som barn främst drabbas av. Vilka symtom som uppkommer beror på vilken typ av cancer barnet drabbats av. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, hjärntumör, lymfom, Wilms njurtumör, sarkom och neuroblastom.

Sedan 1951 har Cancerfonden delat ut 11 miljarder till cancerforskningen. Sedan dess har överlevnaden i cancer mer än fördubblats.

Vad som kommer vara lösningen till att besegra cancer vet vi inte än, men vi fortsätter jobba för att färre ska drabbas och fler överleva cancer.

Det pågår forskning kring att kunna hitta cancer via blodprov, men när det kommer att finnas ett sådant test för allmänheten är svårt att svara på.

Ja. Idag lever många med olika former av kronisk cancer.

Cancer är inte en, utan ca 200 olika sjukdomar. Det finns därför inte ett svar på den frågan. I många fall är det svårt att säga precis vad som är orsaken till döden.

När cancerbördan blir för stor försvagas hela kroppen och alla kroppens funktioner börjar släcka ner. Man kommer till en punkt när kroppen till slut inte längre orkar och livet upphör. 

Cancer i sig kan inte ärvas. Det finns vissa genetiska mutationer som kan ärvas från föräldrar som kan öka risken att drabbas av vissa cancerformer. 

Nej.

Vissa infektioner som ökar risken för att utveckla cancer är dock smittsamma. Till exempel tror man att livmoderhalscancer kan utrotas om tillräckligt många vaccinerar sig mot HPV-viruset.

I vissa fall kan det vara så att kroppen inte klarar av den tuffa behandlingen, men så är det inte i det normala fallet. Behandlingen brukar anpassas efter vad läkaren bedömer att patienten tål.

I Sverige drabbas varje år ungefär 300 barn  av cancer.

Från 23 års ålder blir kvinnor kallade till gynekologisk cellprovskontroller.

Söner till män som drabbats av prostatacancer har en 1,5-2 gånger högre risk att drabbas, jämfört med om man inte har prostatacancer i släkten. 

Inom cancerstatistiken ligger fokus på överlevnad. Ca 68% av alla beräknas leva 10 år efter att de fått sin cancerdiagnos.

All bukspottkörtelcancer är inte ärftlig. Orsaken till den typen av cancer är inte helt klarlagda, men ärftliga faktorer tycks spela en viss roll för en del av fallen.

Nej, det finns både godartade och elakartade tumörer. När man pratar om cancer pratar man endast om elakartade tumörer.

Ja, p-piller minskar risken för att drabbas av äggstockscancer, livmodercancer och tarmcancer.

Prognoser för lungcancer är sämre än för många andra cancersjukdomar. En förklaring är att många har en långt gången sjukdom vid diagnos.

Läs mer om symtom och prognos på lungcancer

Operation är idag den enda möjliga botande behandlingen av cancer i bukspottkörteln. Strålning och cytostatikabehandling kan i vissa fall krympa tumören så att operation kan genomföras.

Blodcancer är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar med olika prognos och behandling. Det går inte alltid att bota blodcancersjukdomar, vilket kan leda till att den som är sjuk dör.

Lungcancer är den sjätte vanligaste cancerformen. Den ger symtom sent, vilket gör att den ofta hittas först när den är spridd. Mer forskning behövs för att öka överlevnaden.

En tumör är en klump av celler. Dessa celler kan antingen vara godartade eller cancerceller. Om din tumör bestod av cancerceller har du haft cancer. 

Metastaserna kan krympa så att de inte syns på röntgen, men brukar ofta komma tillbaka efter en tid.

Många symtom kan vara tecken på cancer, men ofta orsakas de av något helt annat. Kontakta din vårdcentral.

Forskning kring myelom pågår och många nya läkemedel har kommit de senaste åren.

Läs mer om olika forskningsprojekt

Varje år insjuknar 1200-1300 personer i Sverige i bukspottkörtelcancer.

Det enda sättet att bli botad är om man kan genomgå en operation. Är detta inte möjligt finns det olika former av läkemedel som kan bromsa sjukdomen.

Här kan du läsa mer om behandling av levercancer

Varje år får drygt 1300 en hjärntumördiagnos i Sverige.

Man kan hålla på så länge kroppen tål behandlingen och den har effekt. Hur lång tid det är varierar från person till person.

Nej, matstrupscancer räknas inte som en ärftlig cancer.

När man behandlas för ALL är rekomendationen att man inte har krukväxter då det kan finnas svampsporer i blomjorden som kan orsaka svår svampinfektion när man har kraftigt nedsatt immunförsvar.

Långtidsöverlevnaden vid bröstcancer ligger på ca 80-90%.

Att få en cancer som utgår från bukhinnan är mycket ovanligt. Dock kan cancer i andra organ i buken sprida sig till bukhinnan.

Om cancern kommer tillbaka i ett annat organ än i bröstet är den spridd. Då blir cancern kronisk. En ny bröstcancer i bröstet behöver dock inte vara farligare.

Kontakta din kontaktsjuksköterska. Hen ska hjälpa dig att få den rehabilitering du behöver.

Drygt 70% av tumörerna hittas hos kvinnor över 55 år. 33 av 10 063 tumörer hittades 2018 hos kvinnor under 30 år.

Etftersom du går på regelbundna kontroller är syftet att ta bort cellförändringar innan de övergår till cancer. HPV orsakar cellförändringar i livmoderhalsen, inte livmodern.

Bröstcancer kan i vissa familjer vara ärftlig. Om fler i din släkt har drabbats kan du kontakta en genetisk mottagning för rådgivning.

Läs mer om det här

Det finns olika typer av njurcancer. Hur allvarlig sjukdomen är beror på cancertumörens egenskaper och hur tidigt den har hittats.

Cancer i bukspottkörteln ger ofta inga symtom förrän den är spridd. Därför är prognosen sämre än för många andra cancersjukdomar. Prognosen varierar också om tumören producerar hormoner eller inte.

Det är vanligare att överleva än att inte göra det. Man skulle inte genomföra en så påfrestande behandling om det inte fanns någon vinst med den.

Det finns flera orsaker till det. Våra levnadsvanor, miljöfaktorer, att vi blir fler och äldre och att vi blivit bättre på att hitta cancer och ställa diagnos.

Varje år drabbas ca 60 000 av cancer. Av dessa är ca 300 barn. Risken att insjukna ökar med åldern.

Statistiken säger att 1 av 3 okmmer att insjukna i cancer under sin livstid.

Ja, det är bara ca 100 fall per år i Sverige av just den cancerformen.

Den vanligaste cancerformen i Sverige är prostatacancer.

Hjärntumörer kan ge huvudvärk, men huvudvärk kan inte orsaka hjärntumör.

HLH är en sjukdom som kännetecknas av okontrollerad hyperinflammation på grund av störningar i immunsystemet.

Det finns tyvärr inget enkelt svar på den frågan. Variationen är stor. Vanligtvis pratar man om månader, inte år.

Det finns ingen entydig forskning som påvisar att snus orsakar cancer.

För män är det prostatacancer, hudcancer och urinblåsecancer. För kvinnor är det bröstcancer, hudcancer och tjocktarmscancer.

Ja, operation brukar vara ett framgångsrikt sätt att få bort cancern.

Runt 10% av cancerformerna har en tydlig ärftlig koppling. Många cancersjukdomar kan man bli frisk från eller leva med under många år.

Syftet är att bromsa sjukdomen och förlänga livet. Det är dock viktigt att behandlingen inte orsakar för dålig livskvalitet.

Var patienten ska vårdas måste ske i samråd med denne, närstående och vården. Vissa vill avsluta sitt liv i hemmet medan andra inte kan eller vill vårdas hemma.

Ja, man har sett att vissa mutationer påverkar prognosen till det bättre eller sämre.

Rosa Bandet är den enda bandkampanj vi driver. Detta för att den är etablerad och samlar in mycket pengar till forskning som kommer alla cancerformer till nytta.

Man gör alltid en bedömning kring vilken behandling som fungerar bäst för just din cancersjukdom. Det är inte alltid cellgifter är det bästa alternativet.

Läkaren gör också en bedömning om patienten är i skick för att tåla cellgifter. Ibland gör de mer skada än nytta.

Lungcancer är den cancersjukdom som skördar flest liv. Cancersjukdomar med låg överlevnad är bukspottkörtelcancer, lever- och gallgångscancer.

För råd och stöd kan du kontatka Cancerlinjen tel. 010-199 10 10 eller Cancerlinjen

Vi har inga siffror på det, men det är ovanligt.

Hur stor risken för återfall är varierar från person till person beroende på den bortopererade tumörens storlek och egenskaper.

Godartade tumörer brukar vanligtvis inte omvandlas till att bli cancer. Godartade polyper i tarmen kan dock övergå till tarmcancer.

Man tror att vissa som fått immunterapi kan ha blivit botade. Framtiden får utvisa hur det ser ut på lång sikt.

Vanligtvis beror inte huvudvärk på cancer. Om det inte går över får du kontakta din vårdcentral. 

Det är en mycket ovanlig form av sköldkörtelcancer. Vi har tyvärr inga exakta siffror. 

Det finns otroligt många typer av lymfom. Aggressiva lymfom går ofta att bota och de mindre aggressiva, indolenta lymfom,  kan man ofta leva med under många år.

Det kan finnas en ärftlighet i familjen. Du kan kontakta en cancergenetisk mottagning för rådgiving om hur du ska gå vidare i frågan. De hittar du via 1177.se

Philadelphia-kromosomen är en genetisk avvikelse där en del av kromosom 9 har flyttats till kromosom 22. Felet kan orsaka vissa typer av leukemier.

Cirka 60 000 personer blir diagnostiserade med cancer varje år.

Det är vanligt att känna att man tappar varandra trots att man behöver varandra som bäst. Det kan hjälpa om man accepterar varandras sätt att sörja och bearbeta och komma ihåg att alla går igenom kriser på olika sätt. Just nu känns livet svårt men det är ok, allt behöver inte vara som vanligt och vi finns till för varandra ändå.

Det viktigaste är att finnas till och stötta. Ofta kan vi känna att vi inte vet vad vi ska säga när någon drabbas av något svårt. Det kan vara extra utmanande i dessa tider då vi har svårt att vara fysiskt nära varandra. Fråga den som är sjuk hur hen vill ha det. Ibland kan det bästa vara att våga att inte säga något alls, utan bara lyssna och finnas till i det svåra. Det kan vara bra att regelbundet höra av sig, och inte backa för känslor som ilska, ledsamhet, uppgivenhet och sorg.

Det kan vara svårt för barn att förstå vidden av en cancerdiagnos och samtidigt förstå skillnaden gentemot annat vi drabbas av. Det viktigaste är att svara på frågorna så sakligt och tydligt man kan. Ofta flera gånger. Ibland kan det vara svårt för barn att faktiskt greppa skillnaden, och det måste vara ok också. 

Det kan hjälpa att fortsätta höra av sig och finnas till. Man kan hjälpa till i vardagen och hugga i när orken tryter. Skjutsa, handla, laga mat…Eller erbjuda en promenad eller fika. Att vara lösningsfokuserad är inte alltid det bästa. Att bara våga vara nära och orka med är ofta en stor hjälp.

Det är en utmaning för många just nu. Att träffas ute kan vara ett alternativ och höra av sig via telefonen eller videosamtal. Det kan också vara en hjälp att stötta i vardagen, särskilt om personen ifråga är infektionskänslig.

Det är tufft att drabbas av en svår, ibland livshotande, sjukdom. Stressen, tröttheten och ovissheten kan påverka och göra att man inte längre känner igen sig själv.

Hur lång tid en person följs upp efter en cancersjukdom varierar mellan olika cancerformer. Vid vissa sjukdomar släpps patienten nästan direkt efter behandlingen och vid andra följs man under flera år.

Det som bestämmer tiden tills man blir avskriven från kontroller är hur stor risken för återfall är. När risken för återfall är minimal avskrivs man från vården och anses cancerfri. 

Krukenbergs tumör är en typ av dottertumör som sitter på äggstockarna. Krukenberg är i de flesta fall dottertumörer, metastaser, från tumör i magtarmkanalen.

Det är en relativt ovanlig diagnos som drabbar få kvinnor. 

Olika cytostatikapreparat har olika biverkningar. Risken för biverkningar beror också på vilket dos man får och hur ofta cytostatikan ges. Vem som får biverkningar kan man inte veta i förväg. 

Generellt är svaret nej. En godartad tumör kan inte bli en cancertumör. Men det finns vissa, specifika godartade tumörer som kan bli elakartade. 

Vid cancer finns risk att cancersjukdomen kommer tillbaka senare, det kallas för recidiv eller återfall.

Att få en ny cancersjukdom efter att tidigare haft cancer kan bero på den första sjukdomen, men behöver inte vara relaterad till den.

Att få en ny, ytterligare cancer, i livet blir vanligare i och med att vi lever längre även efter en cancersjukdom. 

Cancer utvecklas under en lång tid. Det kan ta 20 år eller mer från den första sjuka cellen tills en tumör upptäcks. Därför dröjer det ofta länge innan man får några symtom. 

Läs mer om symtom och sjukdomstecken

Cancer har ingen respekt för sin omgivning och kan sprida sig till andra organ. Levercancer är en cancerform som om den sprider sig, främst sprider sig till skelett, lymfkörtlar, lungor och binjurar. Spridningen sker via lymfsystemet och blodet.

Läs mer om metastaser

Hur stor risken är beror på vilken typ av cytostatika som ges, vilken dos och hur länge behandlingen ges. Även den ålder man är i när man får sin behandling kan påverka risken.

Det är en typ av könscellstumör som bildas utanför testiklarna och kan vara både god- och elakartad. Det är svårt att få med mer information här. 

Den vanligaste åldern vid insjuknande är 70 år. 

Varje sjukdom är unik, men idag är det möjligt att bota de flesta cancersjukdomarna. Prognosen ser bättre ut ju tidigare cancern upptäcks. 

Cancerbaksmälla handlar om livet efter cancer. Det viktigaste är att få hjälp och stöd efter dina behov och förutsättningar. Ta hjälp från vården och medmänniskor. Ingen ska behöva ta sig igenom cancerbaksmällan ensam. 

Leukemi tillhör gruppen blodcancersjukdomar. Det finns flera olika typer av leukemi. De kan också vara akuta eller kroniska. Prognosen ser olika ut beroende på typ av leukemi och i vilken ålder man insjuknar.

Läs mer om leukemi

Den vanligaste orsaken till trötthet är inte cancer, utan påverkad sömn. Oro, stress och utmattning är andra vanliga orsaker.

Om man är så trött att vardagen blir svår att hantera bör man ta kontakt med sin vårdcentral för att få hjälp. 

Prognosen är olika beroende på typ av leukemi men ungefär 8-9 av 10 barn överlever. 

Möjligheten till att arbeta som sjuk styrs av flera saker. Bland annat vilken diagnos det handlar om, vilken behandling som ges eventuella biverkningar och vilka arbetsuppgifter man har.

Om man ska eller inte ska arbeta är ett beslut mellan patient, läkare och arbetsgivare. 

Det finns i dag inget prov som är generellt för alla cancerdiagnoser. Det finns några blodprov som kan stärka/avskriva misstanke om specifika cancerformer. Dessa prov brukar kallas för tumörmarkörer. 

Biverkningarna kan variera beroende vilket organ i kroppen som strålbehandlas. Tidiga biverkningar: hudreaktioner, illamående och aptitlöshet, munhålebesvär, håravfall(om man strålar mot hårceller) och trötthet.

Läs mer om strålbehandling

Det händer att personer dör med cancer utan att vet om det. Att dö av cancer utan att veta om det är ovanligt.

Ibland händer det att det finns en misstanke om cancer och att den inte utreds.

Det beror då på att den sjuka är så svag och varken orkar med någon utredning eller någon eventuell cancerbehandling.