Forskning inom immunterapi

Forskningen inom immunterapi har gjort stora framsteg de senaste decennierna och området är nu ett fält där det pågår stor aktivitet i forskningen.

Nya sätt att använda immunförsvaret för att behandla cancer utvecklas ständigt.

Immunterapi utgår från principen att kroppens immunsystem kan bli en kraftfull motståndare mot cancer om det stimuleras eller modifieras på rätt sätt.

Historisk utveckling 

Forskning kring immunterapi har sina rötter i 1800-talets observationer av immunsystemets roll i att bekämpa sjukdomar. 

Under 1900-talet utvecklades en djupare förståelse för immunsystemets komplexitet och dess koppling till cancer.

Ett viktigt steg var upptäckten av tumörspecifika antigen, vilket ledde till idén att immunsystemet kan riktas specifikt mot cancerceller. 

Tumörspecifika antigen är speciella proteiner eller ämnen som finns på ytan av cancerceller men inte på normala celler.

De här antigenerna kan vara unika för en viss typ av cancer, vilket betyder att de hjälper till att identifiera och skilja cancerceller från friska celler.

Vårt immunförsvar kan känna igen de här antigenerna som "främmande" och kan därmed svara genom att attackera de celler som bär på dem.

Den här egenskapen gör tumörspecifika antigen användbara i cancerdiagnostik och behandling, eftersom de erbjuder en måltavla för immunsystemet eller för specifika behandlingar som är utformade för att söka upp och förstöra cancerceller.

Forskningen om immunterapi Nobelprisbelönades

År 2018 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin James P. Allison och Tasuku Honjo för deras banbrytande upptäckter inom cancerterapi, specifikt inom området för immunterapi. 

Deras arbete har bidragit till en helt ny princip för behandling av cancer. Allison studerade ett protein som fungerar som en broms på immunsystemet, känt som CTLA-4.

Han insåg potentialen i att frigöra immunsystemets bromsar för att låta immunförsvarsceller attackera tumörer mer effektivt.

Han utvecklade en antikropp som kunde blockera CTLA-4 och därmed hämma dess hämmande effekt på immunsystemet, vilket ledde till att immunförsvarscellerna kunde attackera och förstöra tumörcellerna.

Honjo upptäckte ett annat protein på immuncellerna, kallat PD-1, som också fungerar som en broms men med en annan mekanism än CTLA-4.

Han visade att hämning av PD-1 också kan stimulera immunsystemet att attackera tumörceller.

Det har lett till utvecklingen av nya, effektiva cancerbehandlingar som baseras på blockering av PD-1.

Deras arbete har varit revolutionerande eftersom det skiftade synsättet inom onkologi från att direkt rikta sig mot tumörceller till att istället manipulera immunsystemet till att bekämpa cancern. 

Deras forskning har lett till utvecklingen av en ny klass av läkemedel, kallade checkpointinhibitorer (checkpointhämmare) som har förbättrat överlevnaden för personer med olika typer av cancer.

Checkpointshämmare 

En betydande framgång i immunterapins utveckling var upptäckten av just de här så kallade checkpointshämmarna.

De är läkemedel som blockerar vissa proteiner som cancer använder för att undvika immunförsvaret. 

Genom att inaktivera de här proteinerna kan immunförsvaret effektivt känna igen och bekämpa cancercellerna.

Upptäckten ledde till utvecklingen av läkemedel som pembrolizumab och nivolumab, vilka har visat sig effektiva mot flera cancerformer, inklusive melanom och lungcancer.

CAR-T-behandling

En annan spännande forskningsutveckling inom immunterapi är CAR-T-behandling.

Den innebär att den sjukes egna T-celler – en typ av vita blodkroppar – genetiskt modifieras för att bättre kunna upptäcka och attackera cancerceller.

Det innebär alltså att T-cellerna tas ut från patienten och manipuleras på laboratoriet och sedan återförs in i patienten.

Behandlingen har visat sig vara särskilt lovande för behandling av en del typer av blodcancer.

Pågående forskning och utmaningar 

Forskningen idag fokuserar på flera områden:

• Kombinationsbehandlingar. Att kombinera immunterapi med andra cancerbehandlingar, som cytostatikabehandling och strålbehandling, för att öka effektiviteten.
• Målriktad behandling. Att identifiera specifika molekyler på cancercellernas yta som kan bli nya mål för immunterapibehandlingar.
• Individuell anpassning. Att skräddarsy immunterapi utifrån varje persons unika genetiska profil och cancerform för att optimera behandlingens effektivitet och minska biverkningar.
• Hantering av biverkningar från immunterapi. Att förstå och hantera biverkningarna av immunterapi, vilka kan variera från milda till livshotande.
• Resistens mot behandling. Att utforska varför vissa cancerformer och personer inte svarar på immunterapi och utveckla strategier för att övervinna den här motståndskraften.

Framtiden

Framtiden för immunterapiforskning ser ljus ut. Forskningen fokuserar på att förstå och utveckla nya sätt att manipulera och stärka immunförsvaret mot cancer. 

Målet är att göra immunterapi mer effektiv, säkrare och tillgänglig för fler drabbade.

Med fortsatt forskning och utveckling har immunterapi potentialen att fundamentalt förändra cancerbehandlingen och erbjuda nytt hopp för personer världen över. 

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018 är ett tydligt tecken på immunterapins framsteg och dess betydelse för cancerbehandlingen. 

Läs mer om immunterapi