Gröna och aktiva skolgårdar

Samarbete för hållbara och hälsosamma skolgårdar

Projektet är ett samarbete mellan Stockholms stad, Cancerfonden, Karolinska Institutet och Arwidssonstiftelsen som alla har olika kunskaper och uppdrag.

Stockholms stad ansvarar för själva ombyggnaden av skolgårdarna.

Karolinska Institutet står för forskningen och följer upp hur barn påverkas av de nya miljöerna.

Cancerfonden finansierar forskningen med fokus på att förebygga sjukdomar genom ökad fysisk aktivitet.

Arwidssonstiftelsen bidrar med kunskap inom stadsutveckling, arkitektur och gestaltning av utemiljöer.

Tillsammans vill samarbetsorganisationerna utveckla skolmiljöer som bidrar till barns hälsa och samtidigt gör staden grönare och mer klimatvänlig.

Skolgårdar är viktiga för barns hälsa

Forskning visar att många barn i Sverige inte rör på sig tillräckligt.

Om barn är fysiskt inaktiva ökar risken för att få hälsoproblem senare i livet. Därför är det viktigt att skolmiljön främjar rörelse redan från tidig ålder.

Skolan är också en plats där alla barn finns. Det gör att den kan spela en viktig roll för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället.

Genom att bygga in grönska och naturliga material i skolgårdarna kan man inte bara uppmuntra till rörelse, utan också skapa miljöer som skyddar mot stark sol, minskar psykisk ohälsa och förbättrar luftkvaliteten.

Stockholms stads arbete med gröna skolgårdar

Sedan 2015 har Stockholms stad byggt om flera skolgårdar i staden varje år. År 2022 fick staden ett politiskt uppdrag att göra skolgårdarna ännu grönare och mer lekvänliga samtidigt som de ska klara av effekterna av ett förändrat klimat.

Det handlar bland annat om att minska mängden asfalt och konstgräs, plantera fler träd och buskar, använda naturmaterial och förbättra möjligheterna för barn att både leka och vila utomhus.

På så vis skapas skolmiljöer som ger svalka under varma dagar, kan ta hand om kraftiga regn och stärker den biologiska mångfalden i Stockholm.

Sommaren 2025 kommer ytterligare fem skolor i Stockholm få sina skolgårdar ombyggda.

Forskning för framtidens skolgårdar

Ett viktigt mål i projektet är att ta reda på vad det är i utemiljön som får barn att röra på sig mer. Det gäller oavsett om barnen kommer från olika delar av staden eller har olika bakgrund.

Forskningen undersöker också hur ombyggda skolgårdar påverkar barns blodtryck, kroppssammansättning, psykiska hälsa och sömn. Karolinska Institutet följer barnen före och efter att skolgårdarna har byggts om för att kunna se tydliga effekter.

Man vill också ta reda på hur kostnadseffektiva ombyggnaderna är, både när det gäller barnens hälsa och påverkan på miljön.

Resultaten kan bli viktiga för hur skolor och städer planeras, både i Stockholm och i resten av landet.

Karolinska Institutet står för utvärdering

Karolinska Institutet ansvarar för den vetenskapliga utvärderingen av projektet. De följer noggrant hur barnens hälsa påverkas av förändringarna i skolmiljön.

Forskarna publicerar resultaten i vetenskapliga tidskrifter så att kunskapen blir tillgänglig för andra forskare och beslutsfattare, både i Sverige och internationellt.

Karolinska Institutet har också en viktig roll i att tolka resultaten och sprida dem vidare till politiker, stadsplanerare och skolpersonal så att forskningen kan användas i praktiken.

Det här görs bland annat genom att ta fram rekommendationer och delta i konferenser och workshops.

Arwidssonstiftelsens expertis inom stadsplanering

Arwidssonstiftelsen har länge arbetat med frågor som rör hållbar stadsutveckling. De fokuserar särskilt på hur städers utformning påverkar människors hälsa och välbefinnande.

I det här projektet bidrar stiftelsen med rådgivning om tillgänglighet, utformning av lekytor, val av växter och hur växtbäddar ska anläggas. De hjälper också till att utvärdera hur miljöerna fungerar och hur mycket biologisk mångfald som skapas.

Projektets betydelse för samhället och framtiden

Gröna och aktiva skolgårdar har stor potential att ge positiva effekter för både barn och samhälle. Genom att skapa skolmiljöer som inspirerar till rörelse och lek kan barns hälsa förbättras både på kort och lång sikt.

Eftersom alla barn vistas i skolan kan projektet bidra till att minska hälsoklyftor mellan olika grupper.

De grönare miljöerna förbättrar dessutom luftkvaliteten, dämpar värme, tar hand om regnvatten och gör skolorna mer klimatsmarta.

Resultaten från projektet kan bli en viktig modell för hur vi i framtiden planerar våra skolor, städer och offentliga miljöer på ett sätt som gynnar både människor och miljö.

Vi vill visa att gröna och väl gestaltade miljöer lockar fler barn till varierad lek och aktiv rörelse. Samtidigt blir biodiversiteten större, grönskan ger skugga och svalka varma dagar, luftkvalitén blir bättre och skolgårdarna kan bättre ta hand om vatten.

På lång sikt blir det en win, win, win för barnen som samtidigt kan spara mycket pengar för samhället.