Albumin

Vad betyder provsvaret?

Albuminprov tas via ett blodprov, vanligtvis i armvecket. Det kan visa om almbuminvärdena är normala i blodet eller om det finns en sjukdom eller andra problem.

Om albuminvärdet är för högt eller för lågt kan det vara ett tecken på sjukdom eller andra problem i kroppen. 

Vad är albumin?

Albumin är ett protein som bildas i levern och sen finns i blodet för att hjälpa kroppen att fungera som den ska.

Det har flera viktiga uppgifter, som att hålla blodplasman på rätt plats i blodkärlen och inte läcka ut i vävnaderna. En annan viktigt uppgift är att transportera olika ämnen, som hormoner, fettsyror och läkemedel, till rätt plats i kroppen.

Om albuminvärdet är för lågt kan vätska samlas i vävnaderna och orsaka svullnad. Vätska som blodplasma kan också läcka ut i buken och ge svullnad. 

Varför tas albuminprov?

Ett albuminprov kan visa hur levern mår, om kroppen får tillräckligt med näring och om det finns inflammation eller andra sjukdomar.

Albuminprovet används ofta tillsammans med andra prover för att få en helhetsbild.

Det kan användas för att utreda misstanke om cancer, lever- eller njursjukdom, inflammation eller undernäring.

Vad är ett normalt värde?

Det finns ett intervall som anses normalt för albumin i blodet. Normalvärdet kan skilja sig lite mellan olika laboratorier.

Ett normalt albuminvärde ligger mellan 35–50 gram per liter (g/L).

Värden som ligger utanför det normala kan säga något om hur kroppen mår men måste alltid tolkas tillsammans med andra prover och symtom.

Vad kan ett avvikande värde betyda?

Lågt albumin

Ett lågt albuminvärde kan ge symtom som svullnad eller vätska i buken. Det kan bland annat visa att njurarna läcker albumin, att det finns en inflammation i kroppen eller att levern inte fungerar som den ska.

Ett lågt albuminvärde kan bero på:

• leversjukdom, som skrumplever
• njursjukdom
• undernäring eller svår sjukdom, som cancer
• inflammation eller infektion.

När albuminvärdet är för lågt kan det samlas vätska i kroppen. Det kan leda till att man får svullna ben och fötter, vätska i buken, att man blir trött eller får svaga muskler eller att det tar längre tid för sår att läka. 

Högt albumin

Högt albuminvärde är ovanligt och beror oftast på vätskebrist. När kroppen har för lite vätska och är uttorkad blir blodet mer koncentrerat. Det gör att albuminvärdet ser högre ut. 

Ett högt albuminvärde är sällan farligt i sig, men det kan vara ett tecken på att man behöver dricka mer eller att kroppen har förlorat vätska på annat sätt, som vid diarré eller kräkning.

Albumin och cancersjukdomar

Vid cancer är det vanligt att albuminvärdet sjunker. Ett albuminprov som visar om någon har cancer men det kan visa att kroppen påverkas av sjukdomen.

Många med cancer har ett lägre albuminvärde. Det kan bero på inflammation i kroppen, något som är vanligt vid cancer.

Lågt albumin kan också bero på

• näringsbrist, till exempel när man har dålig aptit, viktnedgång eller svårt att äta
• att levern har påverkats, särskilt om cancern har spridit sig till levern eller om det finns tumörer i mage eller tarm som stör näringsupptaget.

Lågt albuminvärde vid cancer kan öka risken för att få vätska i buken, ascites. Det kan också leda till att man inte orkar lika mycket som vanligt och att musklerna försvagas.

Det kan ge sämre förutsättningar för att tåla behandlingar som cytostatika eller operation.

Vad händer om albuminvärdet är avvikande?

Om albuminvärdet är avvikande utreds du vidare. Läkaren tittar då på dina symtom, andra provsvar, din sjukdomshistoria och levnadsvanor.

Hur du utreds vidare beror på vad läkaren misstänker att det avvikande värdet kan bero på. Det kan inkludera fler prover, undersökningar eller samtal om kost, näring och vätskeintag.

Om du har cancer och att avvikande albuminvärde tittar man närmare på om levern påverkats eller om du får i dig tillräckligt med näring.  

Hur behandlas avvikande albuminvärden?

Hur behandlingen av ett avvikande albuminvärde ser ut beror på orsaken bakom och bestäms utifrån om det här för högt eller för lågt.

I en del fall handlar det om att sätta in en behandling och i andra om att förändra till exempel vätske- eller näringsintag. 

Exempel på några behandlingar och stöd:

• cytostatikabehandling eller operation vid cancer
• läkemedelsbehandling vid leversjukdom eller infektion
• vätskedrivande läkemedel
• stöd för att få i sig rätt näring och dryck.

Svar på dina prover

Hur du får svar på de prover som tagits skiljer sig åt beroende på vilka prover som tagits och var du lämnat proverna. Det är därför svårt att säga exakt hur just du får ditt svar, men en del provsvar kan du själv se om du loggar in i din journal på 1177.

Andra svar får du av din läkare, antingen via ett läkarbesök eller via brev.

Om du har frågor om dina provsvar eller saknar svar på prover som tagits är det bäst att  kontakta den mottagning som beställde provtagningen.

En del av de prover du lämnar i vården, som blodprov eller vävnadsprov, kan komma att sparas i en så kallad biobank.

Läs mer om biobanker

Var kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.