P-Kreatinin

Varför tar man ett P-Kreatininprov?

P–Kreatinin tas som ett blodprov, ofta via armvecket. Provet används ofta, i många olika sammanhang, och används för att kontrollera hur njurarna fungerar.

Provet kan användas vid symtom som kan bero på att njurarna är påverkade. Det kan vara svullnad på grund av vätska i ben, fötter och händer, trötthet, illamående eller stopp i urinvägarna.

Provet kan också tas när det finns misstanke om vanliga kroniska sjukdomar, som diabetes, högt blodtryck eller hjärtsvikt. Det tas också före röntgen med kontrastmedel, eftersom kontrastmedel går ut ur kroppen via njurarna. Om njurarna inte fungerar som de ska, eller om man har druckit för lite, kan kontrastmedlet påverka njurarna.

Läkare kan också vilja ta P-Kreatininprov innan de sätter in läkemedelsbehandling som kan påverka njurarna, och för att följa hur behandlingen fungerar.

Vad är kreatinin?

Kreatinin bildas i musklerna när kroppen använder kreatinfosfat, som är en sorts energireserv. Det ger musklerna extra energi när kroppen anstränger sig mycket. Kreatinin är en restprodukt som kroppen gör sig av med via urinen efter det har transporteras i blodet via njurarna, där blodet renas.

Hur mycket kreatinin som finns i blodet beror på hur bra njurarna är på att rena blodet och på hur mycket muskler man har. Personer med mer muskelmassa har ofta högre nivåer. Män har ofta något högre kreatininvärden än kvinnor eftersom de oftast har mer muskelmassa.

Eftersom kreatininnivån kan påverkas av olika saker räknas njurfunktionen ut genom ett uppskattat mått som kallas eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet). Det räknas ut med hjälp av kreatininvärdet, ålder, kön och kroppsstorlek.

Vad är ett normalt värde?

Normalt kreatininvärde varierar mellan laboratorier och påverkas av ålder, kön och muskelmassa.

Ungefärliga referensvärden:

• för kvinnor: 45–90 mikromol/L
• för män: 60–105 mikromol/L.

För att få en bättre bild av njurfunktionen tittar läkare tittar inte bara på kreatininvärdet i sig, utan ofta också på eGFR.

Vad betyder ett avvikande värde?

Förhöjt P-Kreatinin

Ett förhöjt kreatininvärde visar att njurarna inte klarar av att rena blodet som de ska. Det kan bero på tillfälliga orsaker, men också på långvarig eller kronisk njursjukdom.

Vanliga orsaker till ett förhöjt värde kan vara uttorkning på grund av vätskebrist, nedsatt njurfunktion vid kronisk njursjukdom, njurinflammation, diabetes, högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom.

Det kan också bero på läkemedel som påverkar njurarna, som en del läkemedel vid cancerbehandlingar och vissa antiinflammatoriska läkemedel och antibiotika. Det kan också bero på stopp i urinvägarna, på grund av till exempel njursten, en tumör som trycker på urinledarna eller förstorad prostata.

Symtom vid försämrad njurfunktion:

• trötthet
• försämrad aptit
• svullna ben eller fötter
• urin som skummar eller att man kissar mer sällan 
• illamående
• klåda
• blodbrist
• högt blodtryck.

Lågt P-Kreatinin

Lågt kreatinin är ovanligt och betyder oftast inget allvarligt. Ett lågt kreatininvärde kan bero på att man har låg muskelmassa, alltså en låg andel muskler i kroppen. Det kan ibland ses hos äldre människor, någon som är väldigt smal eller som har en muskelsjukdom. Även gravida kan få lägre kreatininvärde, vilket är helt normalt.

P-Kreatinin och cancersjukdomar

När någon har en cancersjukdom kontrolleras ofta kreatininvärdet regelbundet. Det görs för att en del behandlingar, som cytostatika och immunterapi, kan påverka njurarna.

Själva cancersjukdomen kan också göra att man blir uttorkad, till exempel om man mår illa eller kräks och därför dricker för lite.

En del cancersjukdomar kan leda till tumörer som trycker på urinvägarna eller sprider sig till njurarna. 

Förhöjt kreatinin kan göra att läkemedelsdoser behöver anpassas. I svårare fall kan behandlingen behöva pausas eller bytas ut.

Vad händer efter provsvaret?

Om kreatininvärdet är förhöjt görs ofta fler prover och undersökningar. Det kan handla om att räkna ut eGFR, mäta blodtrycket och kontrollera elektrolyter, som natrium och kalium.

Läkaren gör en helhetsbedömning och avgör om det behövs ytterligare utredning eller behandling behövs.

Hur behandlas ett avvikande P-Kreatininvärde?

Behandlingen beror på vad som orsakar det förhöjda kreatininet.

Om du är uttorkad kan du behöva dricka eller få vätska i droppform. Om det är läkemedel som påverkar njurarna kan dosen behöva ändras. Man kontrollerar också om du har några andra sjukdomar som diabetes eller högt blodtryck.

Om det är allvarlig och långvarig njursvikt kan dialys eller njurtransplantation bli aktuellt

Om det handlar om lätt nedsatt njurfunktion behövs ofta bara regelbunden kontroll och förebyggande råd kring hälsovanor, som att inte röka, äta sånt om sänker blodtrycket, dricka ordentligt eller motionera regelbundet.

Svar på dina prover

Hur du får svar på de prover som tagits skiljer sig åt beroende på vilka prover som tagits och var du lämnat proverna. Det är därför svårt att säga exakt hur just du får ditt svar, men en del provsvar kan du själv se om du loggar in i din journal på 1177.

Andra svar får du av din läkare, antingen via ett läkarbesök eller via brev.

Om du har frågor om dina provsvar eller saknar svar på prover som tagits är det bäst att  kontakta den mottagning som beställde provtagningen.

En del av de prover du lämnar i vården, som blodprov eller vävnadsprov, kan komma att sparas i en så kallad biobank.

Läs mer om biobanker

Var kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.