B-SR (sänkan)

Vad betyder provsvaret?

B-SR är ett blodprov som mäter om det finns inflammation eller infektion i kroppen. Provet kallas ofta för sänka. 

Sänkan är ett enkelt blodprov som visar hur snabbt de röda blodkropparna sjunker i ett provrör under en timme. Ju snabbare blodkropparna sjunker, desto högre är värdet. Ett högt värde kan visa att något är fel i kroppen.

Vad är B-SR (sänka)?

B-SR står för "blod-sänka", B står för blod, och SR för sänkningsreaktion. Provet visar hur snabbt blodets röda blodkroppar sjunker i ett provrör under en timme. Ju mer de sjunker, desto högre är sänkan och det kan vara ett tecken på att något är fel i kroppen.

Sänkan påverkas av olika ämnen i blodet, särskilt proteiner som ökar vid inflammation. Provet visar inte exakt vad som är fel, men det kan ge en ledtråd till att kroppen reagerar på något så att man utreder saken vidare.

Varför tar man ett B-SR-prov?

Sänkan tas ofta när någon har sökt vård på grund av symtom som trötthet, feber, viktnedgång eller värk. Provet hjälper läkaren att förstå om det finns en inflammation eller annan sjukdom i kroppen.

En del cancersjukdomar kan orsaka inflammation som ger hög sänka. Det gör att ett högt B-SR-värde kan leda till att man vill ta andra prover för att se om det rör sig om cancer.

B-SR används bland annat för att upptäcka infektioner, följa kroniska inflammatoriska sjukdomar, som reumatism och undersöka oklara symtom. Det kan också användas för att se om en cancerbehandling fungerar bra eller om det fortfarande finns cancerceller kvar som orsakar inflammation i kroppen.

Sänkan kan också tas för att följa upp efter en cancerbehandling, för att upptäcka eventuella återfall av sjukdomen.

Vad är ett normalt värde?

Normala värden för sänkan beror på ålder och kön. Det är vanligt att sänkan ökar något med åldern.

Ungefärliga normalvärden (B-SR):

• Kvinnor under 50 år: < 20 mm/h
• Kvinnor över 50 år: < 30 mm/h
• Män under 50 år: < 15 mm/h
• Män över 50 år: < 20 mm/h

Sänkan mäts i hur många millimeter (mm/h) de röda blodkropparna har sjunkit på en timme.

Vad kan ett avvikande värde betyda?

Förhöjd sänka (hög B-SR)

Ett högt värde visar oftast att något är fel, som en infektion, inflammation eller tumörsjukdom.

Orsaker till hög sänka kan vara infektioner som lunginflammation, inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism och blodcancer. Men det kan visa tecken på en del andra cancersjukdomar eller autoimmuna sjukdomar.

Man kan ha förhöjd sänka en längre tid efter att man har varit sjuk.

Låg sänka (låg B-SR)

Låga sänka är sällan ett problem och ses ofta som normalt.

En del får låg sänka när de drabbats av den ovanliga cancerformen polycytemia vera, andra blodsjukdomar, allvarlig allergi eller kraftig vätskebrist.

B-SR och cancersjukdomar

Vid en del cancerformer kan sänkan vara kraftigt förhöjd, särskilt om sjukdomen orsakar inflammation eller påverkar benmärgen.

En hög sänka kan förekomma vid:

• Blodcancer (leukemi, lymfom, myelom)
• Metastaserande cancer
• Cancer med påverkan på skelett, benmärg eller immunförsvar

Sänkan kan också användas för att följa hur en cancersjukdom utvecklas, om behandlingen fungerar eller när man misstänker att sjukdomen kan komma tillbaka.  

Ett högt B-SR-värde betyder inte att man har cancer. Det krävs alltid andra prov och undersökningar för att ställa en cancerdiagnos.

Vad händer om B-SR är förhöjt?

Om du har ett förhöjt B-SR-värde, hög sänka, vill läkaren ta reda på varför. Ibland räcker det med att följa upp med andra blodprov men ibland behövs mer utredning.

Vid utredningen tar läkaren hänsyn till dina symtom, andra blodprov, din ålder och sjukdomshistoria och om B-SR-värdet förändras över tid.

Sänkan visar att något kan vara fel men inte vad som är fel. Ett högt B-SR säger alltså ingenting om själva orsaken till det avvikande värdet och används därför ofta tillsammans med andra tester.

Hur behandlas ett förhöjt B-SR?

Man behandlar inte ett högt eller lågt B-SR i sig utan det som behöver behandling är orsaken bakom. När grundproblemet behandlas brukar sänkan gå ner.

Svar på dina prover

Hur du får svar på de prover som tagits skiljer sig åt beroende på vilka prover som tagits och var du lämnat proverna. Det är därför svårt att säga exakt hur just du får ditt svar, men en del provsvar kan du själv se om du loggar in i din journal på 1177.

Andra svar får du av din läkare, antingen via ett läkarbesök eller via brev.

Om du har frågor om dina provsvar eller saknar svar på prover som tagits är det bäst att kontakta den mottagning som beställde provtagningen.

En del av de prover du lämnar i vården, som blodprov eller vävnadsprov, kan komma att sparas i en så kallad biobank.

Läs mer om biobanker

Var kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.