Fakta
- Vaccination mot HPV minskar risken för livmoderhalscancer med ungefär 90 procent.
- Hepatit B och C sprids framför allt via blod. Det finns vaccin mot hepatit B.
- Humant immunbristvirus, HIV, kan leda till utveckling av cancer.
Infektioner
Minska risken för cancer genom att förebygga infektioner
Minska risken för cancer genom att förebygga infektioner
Hitta rätt direkt
Cancer kan orsakas av olika virus och bakterier. De vanligaste i Sverige är Humant papillomvirus 16 och 18 samt bakterien Helicobacter pylori.
HPV – Humant papillomvirus
Det finns många olika stammar av Humant papillomvirus, HPV. Tretton av HPV- stammarna är klart cancerframkallande och i stort sett all livmoderhalscancer orsakas av HPV.
HPV-virus överförs sexuellt och ger en infektion som för det mesta inte ger några symtom och som ofta försvinner av sig självt. Men hos en del kvinnor läker infektionen inte ut och kan så småningom leda till cellförändringar på livmoderhalsen.
Om cellförändringarna inte upptäcks och kontrolleras eller tas bort kan de senare utvecklas till livmoderhalscancer.
Gynekologisk cellprovtagning
Alla kvinnor mellan 23 och 64 år blir regelbundet kallade till gynekologisk cellprovtagning som är ett av tre screeningprogram.
Vid den gynekologiska cellprovtagningen tar man prov för att se om det finns en HPV-infektion. Finns det en HPV-infektion görs en undersökning för att se om det finns några cellförändringar.
Om cellförändringarna hittas tidigt kan de behandlas innan de utvecklas till cancer.
Kondom skyddar
Risken för att smittas med HPV ökar med antalet sexuella partners. Kondom skyddar med största sannolikhet mot HPV och därmed för risken att drabbas av livmoderhalscancer.
Även cancer i slida, munhåla, ändtarmsöppning och på penis har i en del fall ett samband med HPV-infektion.
Vaccination minskar risken med 90 procent
I dag finns vaccin mot nio HPV-stammar och det minskar risken för livmoderhalscancer med cirka 90 procent. Idag får alla barn i 12-årsåldern erbjudande om att vaccinera sig via skolhälsovården.
Även vuxna kvinnor kan ha nytta av att vaccinera sig mot HPV, med det är mest effektivt innan man haft sex första gången.
Magsårsbakterie
En infektion med magsårsbakterien Helicobacter pylori ökar risken för att få cancer i magsäcken. Bakterien orsakar en kronisk inflammation i slemhinnan och en del som drabbas av Heicobacter pylori utvecklar så småningom cancer i magsäcken.
I dag kan infektionen behandlas effektivt med antibiotika.
Insjuknandet i magsäckscancer i Sverige har halverats sedan 1960-talet. Det beror bland annat på behandlingen med antibiotika, men också att alla i dag förvarar mat i kylskåp och att vi har tillgång till färsk frukt och grönsaker även på vintern.
Helicobacter pylori verkar inte öka risken för cancer i området där matstrupen övergår till magsäcken. Det verkar inte heller finnas någon ökad risk för cancer om infektionen orsakat sår i tolvfingertarmen.
Hepatitvirus B och C
Hepatit B och C ger inflammation i levern. En del personer utvecklar kroniska inflammationer som ökar risken för att senare utveckla levercancer.
Hepatit B och C smittar framför allt via blod. Både det blod som ges via transfusioner och blodgivare undersöks i dag noga för att upptäcka eventuell smitta.
Vaccin mot hepatit B
Det finns ett vaccin mot hepatit B som ingår i barnvaccinationsprogrammet. Mot hepatit C finns det inte något vaccin ännu.
Epstein-Barr-virus
Epstein-Barr-virus, EBV, är ett virus som ofta ger lindriga symtom hos barn som smittas. Hos tonåringar kan EBV orsaka körtelfeber, så kallad mononukleos. Det kan leda till en långvarig halsinfektion med svullna lymfkörtlar, förstorad mjälte och hög feber.
EBV är ett mycket vanligt virus som nästan alla människor bär på i vilande, latent form. I sällsynta fall kan den bidra till utveckling av cancer.
Av någon anledning aktiveras ibland viruset och gör om friska celler till cancerceller. EBV är en viktig orsak till cancer i näsa och svalg. De här cancersjukdomarna är ovanliga i Sverige.
Burkitts lymfom
EBV ökar också risken för Burkitts lymfom.
Viruset kan också bidra till andra lymfomsjukdomar om immunförsvaret är nedsatt. Det kan till exempel vara vid AIDS eller av mediciner som man måste äta efter att ha fått ett nytt organ, en organtransplantation.
HIV
Humant immunbristvirus, HIV, är ett virus som orsakar skador i immunförsvaret. Viruset infekterar framför allt en viss typ av vita blodkroppar. De är viktiga för att kroppen ska kunna bekämpa infektioner och en del sjukdomar.
Viruset förstör med tiden de vita blodkropparna och det leder till att kroppen blir sämre på att bekämpa infektioner och en del former av cancer.
HIV ökar risken för att få cancerformer som Kaposis sarkom och lymfom.
I dag kan man sänka virusnivåerna i blodet med hjälp av behandlingar så mycket att man inte smittar andra. Dagens bromsmediciner mot HIV-infektion har gjort att smittade personer inte har lika hög risk för att utveckla cancer som tidigare.
Hittade du informationen du sökte?
Mer fakta om cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
