Olika sorters rehabilitering

Granskad av: Linda Björkhem-Berghem, docent, Karolinska institutet, överläkare, Stockholms sjukhem

Prehabilitering

Prehabilitering sker innan du påbörjar din behandling och handlar om att ge dig de bästa förutsättningarna för att klara av den planerade behandlingen.

Insatserna ska göras mellan diagnos och behandlingsstart för att du ska ha så god psykisk och fysisk hälsa som möjligt.

Prehabilitering gäller framför allt tobaksstopp, stöd för att vara fysiskt aktiv, bra näringsintag men även socialt och psykologiskt stöd till dig och dina närstående.

Prerehabiliteringen kan även handla om att minska risken för komplikationer. Ibland kan man till exempel behöva se över kostvanor och näringsintag inför operationer.

Undernäring inför en operation är en oberoende riskfaktor för komplikationer, försämrat immunförsvar, ökade vårdtider och högre dödlighet. Särskilt viktigt är det i samband med operationer som kan leda till minskat näringsintag.

Fysisk aktivitet och träning är en av de viktigaste sakerna du kan göra för att minska komplikationer och biverkningar, som cancerrelaterad trötthet (fatigue), nedsatt kondition och minskad styrka i samband med och efter cancerbehandling.

Kontaktsjuksköterskan har en central roll när det gäller den psykologiska prehabiliteringen. I dialog med patienten ska hen bedöma vilka åtgärder som kan behöva sättas in för att minska risken för psykisk ohälsa och vid behov hänvisa till en kurator.

Det vetenskapliga stödet växer för att prehabilitering av cancerpatienter som just fått sin diagnos har betydelse för sjukdomprognosen.

Det verkar som att en kombination av fysiska och psykologiska åtgärder är effektivare än bara det ena eller andra, men mer forskning behövs för att ta reda på vilka kombinationer av åtgärder som är bäst.

Fysisk rehabilitering

Fysisk rehabilitering innebär oftast att kroppen stärks genom olika fysiska aktiviteter. Det kan handla om allt från promenader till hårdare träning beroende på dina förutsättningar, men det kan också handla om att till exempel öva upp balans eller rörelseförmåga.

Med träning menas här fysisk aktivitet som syftar till att behålla eller förbättra fysisk kondition och styrka. Med fysisk aktivitet menas all kroppsrörelse som ger ökad energiförbrukning utöver den som sker i vila. 

På senare år har flera studier visat nyttan av träning under och efter cancerbehandling. Fysiskt aktiva personer klarar sin cancerbehandling bättre och får mindre biverkningar.

Det som framför allt har studerats och som förbättrats av träning är fatigue (extrem trötthet), depression och hälsorelaterad livskvalitet.

Forskning har också visat att träning kan minska risk för återfall och förlänga överlevnaden, men det behövs fler studier för att fastslå att det är så.

Det finns inga publicerade studier som visar på skadliga biverkningar av fysisk träning eller att det skulle vara vanligare med skador på grund av fysisk aktivitet under eller efter behandling av cancersjukdom.

Om du har svårt att komma i gång efter cancerbehandling kan en fysioterapeut hjälpa till med förslag på träning som passar just dig.

Kom ihåg, all fysisk aktivitet är bättre än ingen.

Riktad fysisk rehabilitering

Fysisk rehabilitering kan också handla om direkta åtgärder för att få hjälp med fysiska funktionsnedsättningar till följd av cancerbehandlingen.

Läs mer om yrkeskategorier som arbetar med cancerrehabilitering och vad de kan hjälpa till med

Psykisk rehabilitering

Du ska få ett grundläggande stöd vid alla kontakter med cancervården. Ibland kan du och dina närstående behöva hjälp för att förstå vad situationen innebär samt se vilka inre och yttre resurser ni har för att hantera situationen.

Känslor av oro, nedstämdhet och sorg är vanliga. 

Alla yrkesgrupper i cancervårdteamet bör kunna möta en patient med kris- eller sorgereaktion med stöd och kunna bedöma när behov finns för att erbjuda professionellt samtalsstöd till patienter med cancer och deras närstående. 

Behandlingar mot cancer är ofta krävande och intensiva och det kan därför vara svårt för känslorna att hinna med. För en del blir det nästan som en ny kris när behandlingarna är klara.

Då kan man behöva hjälp att bearbeta det man har gått igenom för att kunna hitta tillbaka till vardagen igen. Det är inte ovanligt att känna trötthet, oro, ilska eller sorg efter avslutad behandling.

Man kan också känna sig ”onormal” för att man inte är så lycklig som omgivningen och man själv hade förväntat sig. 

Psykisk rehabilitering innebär vanligtvis kontakt med kurator, psykolog, psykiatriker eller sjuksköterska med psykosocial vidareutbildning.

Rehabiliteringen kan ske individuellt eller i grupp. Ibland kan också närstående medverka. Utgångspunkten, som vid all rehabilitering, är din unika situation och dina behov.

Existentiella aspekter

För de flesta innebär cancerdiagnosen en omedelbar konfrontation med döden, samtidigt som den egna sårbarheten blir väldigt uppenbar.

Under och efter en cancersjukdom är det vanligt med existentiella funderingar som frågan om livets mening och varför man har drabbats.

Cancer är fortfarande en sjukdom som inte bara väcker tankar om lidande och död utan också om skuld, ansvar och trygghet. Att drabbas av en potentiellt livshotande sjukdom medför nästan alltid någon form av existentiell kris.

När behandlingen är avslutad har den ”existentiella oron” pågått under lång tid vilket kan göra det svårt att få tillbaka hopp och livsgnista. Här kan professionell hjälp behöva kopplas in.

Vårdpersonal kan inte ge entydiga svar på existentiella frågor utifrån ett objektivt, naturvetenskapligt perspektiv, bara hitta sätt att förhålla sig till dem. 

Det finns åtgärder som visat sig bättre för att komma till rätta med existentiella problem i cancervården. Existentiell rehabilitering handlar till stor del om att göra det möjligt att bearbeta sin situation genom att fundera över vad som är värdefullt i livet.

Stor vikt läggs på livsåskådningsfrågor. Vilka värden är viktiga för mig? Vad är väsentligt i mitt liv – oavsett hur långt det blir? 

Samtal om existentiella frågor kan ske enskilt eller i grupp med olika yrkeskategorier inom vården. Det kan också vara tillsammans med en präst eller diakon i sjukhuskyrkans regi.

Sjukhuskyrkans personal kan också förmedla kontakt med företrädare av andra samfund och religioner.

Existentiella frågor kan också bearbetas tillsammans med psykolog, psykoterapeut eller sjuksköterska med psykosocial utbildning.  

Social rehabilitering

Det kan vara mer eller mindre utmanande att komma tillbaka till sitt sociala liv efter en cancerbehandling. Social rehabiliteringen handlar om den här övergången och syftar till att hjälpa dig tillbaka till det sociala sammanhang du hade före sjukdomen.

Det sociala sammanhanget kan omfatta familjesituation, boende, arbete, vänner, fritidsaktiviteter och ekonomi. 

Din sociala situation, och behov kopplade till den, ska tas upp i din rehabiliteringsplan och uppdateras fortlöpande eftersom förutsättningarna ofta förändras över tid.

Social rehabilitering kan handla om allt från hjälpmedel av en arbetsterapeut för att kunna utföra hushållssysslor, till samtalsstöd med psykolog för att orka, vilja och våga vara delaktig i sociala sammanhang. 

Arbete och ekonomi är två andra stora frågor som påverkar det sociala livet i högsta grad. Du kan få stöd och ekonomisk och social rådgivning av en kurator.

Läs mer om att återgå till arbete

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen. 

Källa:

Nationellt vårdprogram Cancerrehabilitering