Yrkesroller inom rehabilitering

Arbetsterapeuten hjälper personer att komma tillbaka till en fungerande vardag. De ska förebygga, mildra och lösa de begränsningar som din sjukdom eller behandling kan medföra i din vardag. Det kan till exempel handla om att prova ut hjälpmedel som du kan behöva i ditt hem.

Ofta räcker det stöd som barn och ungdomar får via trygga vuxna i sin närhet och det stöd som skola och barnomsorg kan ge. Ibland kan dock krisen bli så djup att man behöver ta hjälp av BUP.

Många patienter tappar aptiten under sin behandling och har svårt att hålla sin vikt. Andra går upp för mycket i vikt eller behöver hjälp att minska i vikt för att kunna genomgå vissa operationer som till exempel bröstrekonstruktion. Då kopplas en dietist in. Dietisten kartlägger ditt kostintag, ger kostråd och förskriver kosttillskott om du har behov av det.

Många cancerbehandlingar kan ge sterilitet eller nedsatt fertilitet som biverkning. Om du ska få en sådan behandling kan du, om sjukdomen medger, få komma till en fertilitetsmottagning.

Där undersöker man på vilket sätt man kan hjälpa dig för att senare kunna bli förälder. Det kan handla om till exempel nedfrysning av spermier, ägg eller embryon.

Fysioterapi, eller som man i vardagligt tal kallar sjukgymnastik, handlar om människans förmåga att uppfatta, ta vara på, kontrollera och använda sin kropp på ett optimalt sätt.

Fysioterapeuten kan tillsammans med dig lägga upp träningsprogram för att stärka kroppens funktioner som till exempel rörlighet, balans, styrka och andning.

De kan också hjälpa till med att prova ut gånghjälpmedel och att ge tips om rörelser som sparar energi eller fungerar för att minska smärta.

Det kan hända att det stöd som du får av dina sjuksköterskor inte riktigt räcker till. Du kan behöva en fast samtalskontakt och då kan en kurator kopplas in.

Kuratorn är den enda inom sjukvården som har en socialrättslig utbildning vilket innebär att hen kan vägleda samt koordinera samhällets resurser utifrån sociallagstiftningen.

Om din cancerbehandling har påverkat din röst, ditt tal eller om du har svårt att äta och svälja kommer du att få träffa en logoped. De utreder, diagnostiserar, ger råd och ordinerar rätt hjälpmedel.

Canceroperationer och strålning kan orsaka skador på lymfsystemet. Det kan leda till ansamling av lymfvätska i framför allt armar eller ben, så kallade lymfödem.

Lymfterapeuten undersöker, diagnostiserar och behandlar lymfödem samt förskriver kompressionshjälpmedel. 

Det är din läkare som har det övergripande medicinska ansvaret. Hen ansvarar för att skicka remisser till de andra yrkesgrupper som behöver involveras i din vård eller rehabilitering. Under din utredning, behandling och rehabilitering kan det bli aktuellt att träffa läkare inom olika specialiteter.

Ortopedtekniker tar fram ortopediska hjälpmedel. Det kan antingen vara en protes, som ersätter en förlorad kroppsdel, eller en ortos som stödjer en kroppsdel med nedsatt funktion.

En ortos kan till exempel vara en korsett som stödjer bålen eller en specialtillverkad sko.

Flera behandlingar kan orsaka håravfall. Om du vill kan du då få möjlighet att träffa en perukmakare. Tillsammans med dig provas en lämplig peruk ut och om det behövs klipper de även peruken till önskad frisyr. 

Efter att du avslutat dina kontroller inom cancervården är det din husläkare som tar över ansvaret för dina eventuella vård och rehabiliteringsbehov.

Ibland kan dina behov ligga på ett djupare psykologiskt plan än vad en kurator kan hantera. Du kan då behöva kontakt med en psykolog.

Psykologens uppgift är att utreda, diagnostisera och behandla psykisk ohälsa. Psykologen har inte befogenhet att skriva recept på läkemedel.

Cancerbehandlingar kan påverka den sexuella hälsan både fysiskt och psykiskt.

Sexologen är expert på människans sexualitet, både kring hjälpmedel för den fysiska funktionen och sexlusten samt kommunikation kring sexualitet. Andrologen är inriktad på den manliga sexualiteten och fertiliteten.

Cancer väcker många tankar och känslor. Precis som en kurator kan kyrkans präster och diakoner erbjuda samtalsstöd.

De är utbildade i att samtala med människor i kris och om existentiella frågor. Tillhör du ett annat trossamfund kan sjukhuskyrkan hjälpa dig att få kontakt med det.

Sjuksköterskan är den yrkesgrupp som du kommer att träffa mest under din behandling. Det är ofta hen som du har en tät dialog med och som upptäcker och initierar vård och/eller rehabiliteringsåtgärder.

Kontaktsjuksköterskan upprättar din vårdplan där en rehabiliteringsplan ska ingå. Hen ska svara på frågor du har, vägleda dig genom vården och din behandling samt kunna stötta dig under en normal krissituation.

Vanligtvis kan din läkare behandla och ta hand om din smärtlindring. Ibland kan smärtan  vara komplicerad och man kan då behöva koppla in en smärtmottagning som är specialister på att utreda, diagnostisera och behandla smärta.

En del canceroperationer kan medföra att du tillfälligt eller permanent behöver operera upp en stomi.

Då kommer du att få träffa en stomiterapeut. Hen ritar upp var på magen stomin ska läggas upp för att du ska kunna sköta den så smidigt som möjligt.

Stomiterapeuten ansvarar också för att informera dig och dina närstående om skötsel av stomin samt att prova ut och förskriva det stomimaterial som du kommer att behöva.

Vissa behandlingar kan medföra risker för komplikationer för tandhälsan. Då kan du få träffa en tandläkare innan behandlingen startar, i förebyggande syfte.

Om du under eller efter behandlingen får problem med tänder eller munslemhinnan kan också en tandläkare kopplas in.

Om din behandling har orsakat urinläckage, urinträngningar, underlivssmärtor, svårigheter att tömma blåsan eller svag bäckenbotten kan du få hjälp av en uroterapeut.

De hjälper också till vid avföringsläckage och tarmtömningsproblem och kan ge råd kring sexuella problem som uppkommit på grund av blås- och tarmbesvär.