Fakta
- Symtomen vid blindtarmscancer är ofta diffusa.
- Man vet inte vad som orsakar blindtarmscancer.
- Ofta hittas blindtarmscancer av en slump vid andra operationer eller undersökningar av buken.
Blindtarmscancer är en mycket ovanlig cancerform. Ungefär 100–120 personer i Sverige får diagnosen varje år. De flesta är runt 50–60 år. Det finns flera olika typer av blindtarmscancer vilket gör att behandling och prognos ser olika ut.
Blindtarmscancer eller appendixcancer, som den också kallas är en cancerform som startar i blindtarmen.
Cancern utvecklas genom att ett fel uppstår i en av cellerna som gör att den börjar dela sig okontrollerat. Efter en tid, kanske flera år, bildas det en tumör.
Det finns flera olika typer av blindtarmscancer:
NET är en cancerform som startar i celler som gör att tumörerna tillverkar hormoner.
NET kan också finnas i andra organ i kroppen, till exempel i lungorna, magsäcken och tjock- och ändtarmen. Det vanligaste är att NET sitter i tunntarmen.
Adenokarcinom är en cancerform som kan drabba blindtarmen. Den startar i körtelceller som finns i tarmen. Körtelcellerna tillverkar sekret som behövs för att matsmältningen ska fungera.
Det finns en speciell form av adenokarcinom som kan drabba blindtarmen som kännetecknas av att tumören bildar mycket slem som innehåller cancerceller, PMP.
Goblet-cell carcinoma startar i celler som kallas för bägarceller. Tumören har en kombination av egenskaper från både NET och adenokarcinom.
Symtomen vid blindtarmscancer är ofta diffusa och liknar symtomen vid andra sjukdomar i magtarmkanalen.
Vanliga symtom är
Eftersom symtomen är diffusa hittas ofta blindtarmscancer av en slump vid andra operationer eller undersökningar av buken.
Det vanligaste är att du har symtom som vid blindtarmsinflammation och söker vård. Diagnosen ställs efter att patologen har analyserat den bortopererade blindtarmen.
Andra undersökningar som görs är skiktröntgen och provtagning av en del cancermarkörer.
Ibland görs också en laparaskopi, titthålsundersökning, för att bedöma om det har spridits cancerceller ut i bukhålan.
Val av behandling är ofta komplext och diskuteras i ett team av olika experter så kallad multiprofessionell konferens.
Vid små tumörer, mindre än två centimeter, räcker det ofta att operera bort blindtarmen. När tumören är större opereras även den högra delen av tjocktarmen bort.
Cytostatika (cellgifter), ges ofta som ett komplement efter operationen. Om cancern inte går att operera bort till exempel vid spridning, ges cytostatika som första behandling. Vilken sorts cytostatika som väljs beror på vilken typ av cancerceller tumören består av.
HIPEC, hyperterm intraperitoneal kemoterapi, är en kombination av operation och cytostatikabehandling.
Först opereras all synlig tumör bort och sedan sköljs bukhålan med en uppvärmd cytostatikavätska.
Behandlingen kan användas när cancern är spridd till bukhinnan, särskilt vid tumörer som bildar mycket slem.
Strålbehandling kan övervägas men används oftast inte vid cancer i blindtarmen.
Man vet inte vad som orsakar blindtarmscancer, men det finns några saker som ökar risken, till exempel
En del studier antyder att sjukdomen cystisk fibros skulle kunna öka risken för blindtarmscancer.
Det går inte att se en lika stark koppling till levnadsvanor som vid tjock- och ändtarmscancer.
Blindtarmscancer är en ovanlig cancerform. Varje år får 100–120 personer i Sverige diagnosen. De flesta som drabbas är 50–60 år gamla.
30–50 procent av tumörerna i blindtarmen är NET.
Generellt är prognosen vid cancer i blindtarmen bättre än vid flera andra cancerformer i magtarmkanalen.
Prognosen varierar beroende på tumörens egenskaper, storlek, om den har spridit sig och vilka behandlingar som den som är sjuk klarar av att få.
NET har ofta en god prognos, särskilt om den upptäcks tidigt.
Bland dem som genomgått HIPEC är det omkring 70–80 procent som lever fem år efter diagnosen.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.