"Jag har aldrig ens tänkt tanken att jag skulle dö. Det finns inte."

Nike hade varit noga med att undersöka sina bröst då hennes mamma också drabbades av trippelnegativ bröstcancer 2019. Mamman fick då svaret att den inte var genetisk, något som Nike nu tyvärr har fått veta att den är.

Det var ett tungt besked men samtidigt kan hon nu, som hon säger, känna tacksamhet att forskningen hela tiden går framåt. Hon ska nu själv få träffa en genetikläkare för att få mer information.

När läkaren sa ”trippelnegativ bröstcancer” bröt Nike ihop. Hon kände sig i första hand arg eftersom hon känt att något inte stämde i kroppen, men inte blivit lyssnad på. Sedan blev hon så klart rädd.

Jag såg ju att min mamma gick i tusen bitar, hon som har gått igenom samma sak.

– Jag såg ju att min mamma gick i tusen bitar, hon som har gått igenom samma sak. Hon visste ju vad som väntade. Min mamma har gått igenom så mycket i livet men är så otroligt stark psykiskt och det har varit så himla skönt att ha henne där. Hon har gjort mig stark och nu får hon vara min klippa. Även storasyster och pappa finns där som stöd. 

– De första två veckorna hade jag svårt att sova, jag grät mycket morgon och kväll. Det var som en mardröm jag inte kunde vakna ur. Jag har inte frågat en enda läkare om prognos eftersom jag inte vill hamna i ett fack och jag har själv aldrig ens tänkt tanken att jag skulle dö. Det finns inte.

Time out för att dansa

Med tanke på Nikes ålder diskuterades att hon kanske skulle vilja ha barn i framtiden. Så en fertilitetskur sattes igång och man plockade ut ägg. Men dessförinnan tog Nike en time out och reste till Frankrike för att vara med på en danscamp.

Dans betyder mycket och intresset för musik har alltid varit stort. Nike har spelat piano och DJ:at länge och haft ett känslomässigt band till musiken sedan hon var liten. När hon började upptäcka olika stilar var det som att en dörr öppnades och hon upptäckte att hon kunde uttrycka sig med sin kropp.

 I 12 dagar dansade hon i Paris. Hon behövde boosta sig själv med glädje och fylla på med bra energi inför det som väntade. I Paris kunde hon bara vara Nike, innan alla skulle få reda på att hon var sjuk.

Jag har dansat hela mitt liv.
Dansen betyder allt.

Mamma hjälpte mig att raka av håret

I mitten av augusti började cellgiftsbehandlingen. Eftersom kroppen var ung och stark valde man att sätta in den starkaste behandlingen de hade. Även immunterapi är en del av behandlingen och en operation är inplanerad till februari 2024.

Måendet har varit en berg-och dalbana. Hon har ofta två dåliga dagar i veckan och sedan några då hon mår lite bättre. Att tappa håret var väldigt tufft.

Det var en stor grej för mig när håret började ramla av

– Min stil och mitt uttryck har varit väldigt viktiga för mig i dansen. Så det var en stor grej för mig när håret började ramla av. Jag hade pratat med mamma om att hon skulle raka av mig håret så vi drack te, mediterade och gjorde det till en grej. 

Nike hade redan provat ut peruker innan och förberett sig. Så filmade hon allt. När hon kände att håret föll av kunde hon också känna ”effekten av behandlingen” vilket var en oväntat stark känsla hos henne. Det var extra emotionellt att det var hennes mamma som gjorde det. Hennes mamma såg det som en ära och var glad att Nike frågade. 

– Vi har alltid haft en fin relation, men detta har definitivt fört oss närmare varann.

Efter 6 veckor, i slutet av september, fick Nike göra en ny röntgen.
– Läkaren kände på mitt bröst och sa ”Den känns ju mindre”, så där monotont som läkare kan tala. Jag blev så glad och frågade ”Men det är väl jättebra?!” Då kom hon på sig själv och sa ”Ja, absolut det är positivt”. Och när jag fick veta det så grät jag så mycket.

Vill förmedla hopp

Som person är Nike väldigt glad och positiv, även om hon bär på många känslor inombords. Hon vill gärna dela med sig av sin historia, främst för att påminna alla om att klämma och känna på sina bröst, även som ung! 

Det finns styrka och power i att ta sig igenom en sådan här resa

– Jag vill också verkligen förmedla att det finns hopp. Inte bara att det ska vara synd om mig utan att det ska bli fokus på hopp mer än att tycka synd om. Det finns styrka och power i att ta sig igenom en sådan här resa.