Sorg i högtider

Vad är sorg?

– Sorg är de känslor som väcks när du förlorat någon eller något som betyder mycket för dig. Sorg kan handla om att någon dör men det kan också vara sorg över ett bortopererat bröst eller förlorad talförmåga efter en stroke.

Sorg kan väckas av arbetslöshet, skilsmässa eller av att behöva lämna sitt land. Sorg kan väckas av mycket, säger Lisa Sand.

– Som anhörig är det väldigt speciellt att stå nära någon som vet att hon eller han ska dö. Om vi använder termen existentiell så finns det en väldigt stor skillnad mellan mig som frisk och dig som sjuk.

Jag ska fortsätta leva och du kommer dö.

Skuldkänslor för väntesorg 

Något Lisa Sand mött hos många närstående är en känsla av skuld för något som brukar kallas väntesorg eller föregripande sorg.

Föregripande sorg eller väntesorg är att man är ledsen och att man börjar sörja redan innan den anhörige gått bort. Man sörjer det som ännu inte skett och minns saker och situationer man upplevt tillsammans tidigare, som man nu kommer tvingas uppleva ensam i framtiden.

Sorgen börjar redan medan den som är sjuk lever.

De känslorna är en del av ett naturligt förlopp som man inte behöver känna skuld eller skam för. Det handlar om att förbereda sig mentalt för det som komma ska.

–Jag tror att det är viktigt som närstående att vara öppen för sina egna känslor. Att vara tacksam för att min älskade eller den som är svårt sjuk finns kvar, men att jag samtidigt är ledsen att det är sista julen, säger Lisa.

Man vet ju att man borde vara tacksam och glad nu, men tänker kanske redan på nästa jul, som ju kommer se helt annorlunda ut.

Det är så det ser ut. Det är normalt.

Högtider under ett sorgeår

Det finns inget rätt sätt att ta sig igenom sorg. Man får göra det lyhört och så bra man förmår. Det finns inget fel sätt att ta sig igenom sorg heller, så länge man inte skadar sig själv eller andra, säger Lisa.

Under det första året efter någons död, efter en skilsmässa eller efter någons sjukdom måste man ta sig igenom alla högtider och årstider själv för första gången.

Andra året  när man möter samma dagar har man en annan beredskap.

Andra året när man möter samma dagar finns en annan beredskap, man har tvingats lära sig att man har redskapen till hur man ska hantera det.

Vi har lärt oss något om oss själva, om vår egen skörhet och styrka.

Hur tar jag mig igenom en kris?

– Sorg är en kris och begreppet sorg behöver verkligen vidgas, säger Lisa Sand. Vi behöver ha tillit till vår förmåga att ta oss igenom sorg.

Ett sätt för människor att ta sig igenom kriser och sorg är att göra det pendlade. Vi pendlar mellan det som är svårt och utmanande och det som är bättre. I motsatsen finns kraften att ta sig igenom det sorgliga.

När barn sörjer brukar man säga att de sörjer randigt. Ett barn kan vara otröstligt ena sekunden för att strax därefter leka som om ingenting hade hänt.

Alla människor sörjer randigt men vuxnas ränder är inte lika absoluta och tvära. Vi måste kunna vara glada ibland för att orka vara ledsna.

Ta tillvara på de stunderna man är glad när man har sorg.

Om man får ett besked att man har en sjukdom som kommer man inte kommer bli frisk från, och som man vet att man kommer att dö i, behöver man ha en tillit till att det är en kris och att krisen har olika faser.

Det kommer bli lättare att hantera svårigheterna och känslorna som kommer med tiden, vi hittar alla våra kraftkällor i oss själva och runt omkring oss som kommer hjälpa.

Sänkt ribba i sjukdom

Friska människor har en referensram kring hur livet ska vara, när man blir sjuk förändras referensramen.

– I sjukdom sänks ribban för vad vi ska behöva för att det ska vara bra. Vi orkar inte på samma sätt om man är sjuk. Vi har inte samma behov. Det är viktigt att man tänker på, säger Lisa Sand.

Vidga perspektivet som sjuk

Som sjuk är det bra om man kan vidga sitt perspektiv, tycker Lisa. Försök att tänka på hur människorna runt dig har det.

Det är inte lätt, inget av detta är lätt, lägger hon till. Om man är svårt sjuk orkar man inte alltid ha en förståelse för andra.

–Men jag tror att det är viktigt att man som sjuk inte stannar i grottan av sjukdom utan att man pendlar mellan att vara i sin sjukdom och sina känslor och vara egocentrisk i det, men inte bara.

Även om man får en svår sjukdom som gör att jag kommer lämna livet tidigare än jag räknat med så har jag ett ansvar för de som jag älskar.

– Jag tror att det är bra om den som är sjuk försöker öppna upp och klä känslorna i ord. Om hon eller han försöker bygga broar till sina anhöriga och hjälpa sina nära på traven.

Närståendes stora ansvar

Ibland upplever närstående att de lämnas på egen hand att klara för mycket. Anhöriga och nära vänner tar ofta en väldig hänsyn till den som är sjuk.

–Det finns en sån förväntan på de anhöriga. Anhöriga ska vara förstående, lyhörda och nästan kunna läsa den sjukes tankar, men så ser det inte alltid ut, tyvärr, konstaterar Lisa.

I en familj är det bra att försöka berätta för varandra hur man vill ha det. Den som är sjuk kanske behöver vara lite vägledare för de andra?

Det är svårt att vara närstående. Man väger sina ord på guldvåg och tassar. Och ändå blir det fel ibland.

Som närstående behöver man hjälp av den som är sjuk. Man kan behöva berätta för den sjuke att man behöver hjälpas åt.

Sorgens olika ansikten

Ofta tänker vi att sorgen ska vara likadan för alla. Att den ska visa sig på det sätt vi är vana att se sorg. Som ett ledset ansikte. Som tårar eller som gråt.

Så kan sorg vara för en del. Men inte för alla. Alla gråter inte. Vissa gråter ensamma, en del gråter på hundpromenaden. Andra pratar om sin sorg och har ett stort behov av att klä sin känslor i ord.

Vissa människor är ordknappa, de kommunicerar på annat sätt, andra människor pratar. Alla kommunicerar inte med ord. Samma sak gäller med familjer. Alla är olika. Vissa familjer pratar mycket och andra är tysta.

Att vara tyst betyder inte att man inte sörjer.

Sorg kan visa sig på olika sätt. Sorg kan visa sig i ilska. Sorg kan visa sig i svartsjuka. Sorg kan visa sig i utmattning.

Sorg kan också visa sig kroppsligt, att man får ont, ont i kroppen eller att som huvudvärk. Man kan tappa matlusten eller tröstäta.

Sorg kan visa sig i att den sörjande drar sig undan eller aldrig kan vara ensam. Sorgen har så många ansikten att det är svårt att identifiera alla.

Sorgen kan också innehålla tacksamhet. Tacksamhet för att den som varit svårt sjuk inte behöver lida mer, om livet och sjukdomen varit ett lidande.

Det är viktigt att veta att sorg kan se olika ut.

Oro över en sorgereaktion

Ibland pratas det om frusen eller uppskjuten sorg men Lisa säger att det är ovanligt att man behöver bli orolig för någons sorgreaktion.

– Min erfarenhet är att det är väldigt ovanligt att man behöver bli orolig för någons sorgereaktioner. Sorgen kommer.

Jag har arbetat som kurator inom palliativ vård och mött många drabbade och efterlevande. Så länge man inte skadar sig själv eller andra får man sörja hur man vill. 

Kommer sorgen gå över?

En del säger att sorgen aldrig går över. Och så kan det vara för en del.

Men i livet och i sorgen fylls vardagen upp mer och mer av det som inte är sorg. I början är sorgen hela vardagen men sakta men säkert blir det större utrymme för det som inte är sorg.

Men för att det ska kunna bli så måste vi bjuda in livet och det som inte är sorg. Vi måste låta sorgen komma i den takt vi själva orkar och vill. Sorgen tar inte lika stor plats i evighet utan livet kommer in igen.

Minnet av den som dött försvinner inte men det river inte upp samma såriga känslor längre utan det blir ett annat lugn i sorgen. Sorgen blir en del av livet.

På något sätt.

Det här är en text från ett avsnitt av Cancerfondens podcast.

Lyssna på avsnittet här

I avsnittet pratar Lisa Sand, socionom och kurator med mångårig erfarenhet av att möta människor i sorg om sorg och högtider.