Henrik Grönberg är Årets cancerforskare 2022

Han var på retreat med sitt forskarteam när telefonen ringde. I andra änden hördes Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, som undrade om Henrik Grönberg ville ta emot utmärkelsen Årets cancerforskare 2022. 

Klart att han ville! 

– Det är ju ett otroligt erkännande av min gärning genom åren. Jag blev jätteglad. Och stolt. 

Jag har alltid haft ett motto: Jag vill göra gott. 

Med skratt i ögon och röst berättar han om första gången han fick forskningspengar från Cancerfonden. Året var 1994 och han arbetade som onkolog vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 

– På den tiden fanns inte mejl. Beskedet att jag fått pengar fick jag läsa en lördag på Västerbottens-Kurirens familjesida. Under rubriken Anslag från Cancerfonden. 

Fick tidigt stöd av Cancerfonden 

Sedan dess har han haft kontinuerliga anslag från Cancerfonden.  

Han är läkaren och forskaren som står trygg på båda benen. Nu möts vi på Karolinska Institutet, där Henrik Grönberg år 2005 anställdes som professor i cancerepidemiologi och där han fortfarande ansvarar för en studie.  

Vi kunde ha mötts på Sankt Görans sjukhus också, där han byggt upp ett Prostatacancercentrum. Varje år behandlas ungefär 700 patienter och för de allra flesta går det bra. De blir friska.  

Visste att han ville bli läkare 

Att kombinera forskning med praktiskt arbete… Henrik Grönberg kupar händerna framför sig. Talar om en viktig och inspirerande helhet. 

– Genom hela mitt arbetsliv har jag haft ett mål, ett motto: Jag vill göra gott. 

Hans yrkesval verkar ha varit givet. Inte för att det fanns några läkare i Henrik Grönbergs släkt men tidigt hemma i Gävle visste han att han ville bli läkare. 

– Min farmor, som bodde i Stockholm, fyllde år den 9 december. Då hälsade vi alltid på och dagen efter, det minns jag som jättespännande, följde vi Nobelfesten på hennes tv. De vuxna talade om forskarna och deras priser, det där fastnade i mig. 

Tack doktorn för att du räddade mitt liv. 

Att hans mamma, som visserligen var lärare men ändå medlem av en orkester med enbart läkare, fick också betydelse. Varje gång man repeterade hemma hos Grönbergs tog unge Henrik, som var duktig i matte och naturvetenskapliga ämnen, tillfället i akt att prata med läkarna.

På köpet lärde han att yrket inte bara bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Där fanns sång och glädje också. 

Ögonblicket han aldrig glömmer 

1987 var han klar med sin läkarexamen, vid Umeå universitet. Åtta år senare disputerade han på en avhandling om epidemiologi för prostatacancer.

Att det blev just den cancerformen var en tillfällighet. Några faktorer kan förstås ha spelat in. Som mannen han mötte under sin AT-tjänstgöring i Lindesberg. När mannen sökte vård var han allvarligt sjuk i just prostatacancer, i princip sängliggande. 

– Några år senare satt jag och fikade i Nora när en person kom fram och sa: ”Tack doktorn för att du räddade mitt liv.” Det var samme man, som nu mådde hur bra som helst. Det är sådana ögonblick som fastnar.  

Från att behöva operera bort testiklarna, som mannen i Västmanland tvingades till, har prostatacancervården utvecklats och förbättrats på ett genomgripande sätt.

Henrik Grönberg kan ta åt sig en del av äran. Vi är framme vid hans forskning nu, den som han vunnit flera priser för.  

Slipper onödiga ingrepp 

– Länge fanns bara det så kallade PSA-testet för att spåra sjukdomen, ett test som bygger på ett enda protein. I det test som jag varit med och tagit fram, det så kallade Stockholm3-testet, kombineras flera olika biomarkörer. 

Ett problem med PSA-testet är att det inte är tillräckligt specifikt eftersom det kan vara förhöjt även om en man inte har cancer.

Varför bara titta på en markör i taget, varför inte kombinera så många som möjligt för en mer träffsäker diagnos? Det vill säga att förutom fler proteiner lägga till de genetiska och kliniska faktorer som kan påverka? Det var de frågorna han ställde sig för 15 år sedan.

Resultatet visar en träffsäkerhet som är fantastisk. 

Första stora studien, som byggde på 58 000 män, publicerades 2015. Nu finns en ny studie där man kombinerat Stockholm3-testet med magnetkameraundersökning. 

– Resultatet visar en träffsäkerhet som är fantastisk. Vi kan i mycket högre grad skilja ut de cancerformer som är ”snälla”, det vill säga dem man kan leva med utan problem, och de som kräver behandling. Vilket betyder att vi slipper onödiga ingrepp. 

Vårdresurser frigörs 

Enligt Henrik Grönberg är fördelningen mellan ”snälla” och behandlingskrävande prostatacancertumörer ungefär hälften-hälften. Att kunna sortera bort de ofarliga innebär inte bara minskat lidande, det frigör också vårdresurser.  

Nu slipas möjligheterna till rätt behandling.  

– I en studie, kallad Probio, tar vi ut små DNA-bitar från cancertumörer för genanalys. Beroende på resultatet kan vi bestämma om patienter med spridd prostatacancer ska ha cytostatika, hormonbehandlingar, immunterapi – eller något annat. I stället för att ta vävnadsprov räcker alltså ett vanligt blodprov.

– Den här studien, som jag är ansvarig för, görs på tio platser i Sverige och på flera kliniker utomlands. Om tio år hoppas jag att tekniken är införd i all svensk cancervård.  

Måste våga förkasta idéer 

För att vara en bra forskare krävs nyfikenhet, oändligt med tålamod och ett långsiktigt perspektiv. Därtill krävs modet att förkasta idéer som inte håller. 

– Många gör grundfelet att hålla fast vid sin favorithypotes alltför länge.  

Och när man väl spenderat kanske tio år på ett projekt är det ännu svårare att stiga av tåget. Därför gäller det att i tid erkänna det som inte funkar, menar Henrik Grönberg. 

Jag kommer att dö nyfiken, definitivt. 

Hur många idéer han själv tvingats förkasta? Många, säger han med en nick mot datorn och papperskorgen. Bakslagen har inte fått honom att ge upp, bara satsa på de idéer som förhoppningsvis är mer gångbara. 

– Och de har ju visat sig hålla ganska bra. Tittar man på den ansökan jag skickade till Vetenskapsrådet 2006 så beskrev jag i princip det vi nu kommit fram till.  

Vill se prostatacancertestning

Nästa steg, vi är inne på framtiden nu, hoppas Henrik Grönberg är prostatacancerscreening för män mellan 50 och 75 år. Det innebär att alla män i den åldersgruppen skulle erbjudas att få testa sig för prostatacancer. 

– Det stora problemet med sjukdomen är att den inte ger symtom förrän cancern har spridit sig. För kvinnor finns screening för tidig upptäckt av bröstcancer och livmoderhalscancer. Män borde ha samma möjlighet när det gäller prostatacancer.  

Hur kommer det sig att bröstcancer fått mer resurser och uppmärksamhet? Enligt Henrik Grönberg handlar det mycket om starka patientgrupper. 

– Kvinnor har, i det här fallet, lyckats bra med sin kamp. Lyckats väldigt bra, menar jag. Vi ska se det som en förebild.  

Är inte orolig för att drabbas 

Prostatacancer är den vanligaste av alla cancerformer, sett till båda könen. Men fortfarande vet ingen dess orsaker.  

– Det enda vi vet är att den inte påverkas av till exempel rökning eller alkohol. En viss ärftlig faktor finns, men den kan man ju inte påverka.  

Hur rädd är du för att själv drabbas? 

– Inte alls. Dels har jag ingen ärftlig belastning, inga släktingar som fått cancer över huvud taget. Men jag har också varit med om så mycket i livet att jag insett att det inte går att vara orolig i förväg för sånt som kan hända. Det mesta som sker går inte att förutse.

Han tar sin egen frus bröstcancer som exempel. Det är tio år sedan hon tvingades gå igenom både operation och en efterbehandling med allvarliga biverkningar.

– Hon höll till och med på att dö. Då bodde min familj kvar i Umeå medan jag hade ett chefsjobb här i Stockholm så jag fick pendla emellan. Förutom att stötta min fru måste jag också ansvara för våra tre döttrar, hus och hem.

Som forskare och läkare verkar han ha en grundoptimism. Kanske ligger det i hans personlighet.

Hur var du som närstående? 

– Det är klart att det var en helt annan sak. Väldigt tufft. Nu gick det bra och vi lärde oss vad som är viktigt i livet – och vad som inte är viktigt. 

En konsekvens kan vara att ta kvällar och helger lediga. Livet består bevisligen inte bara av arbete, där finns också familjen och olika fritidsintressen. Som jakt, golf och blommor. 

Henrik Grönberg fyllde 60 förra gången men verkar full av energi. Och nya planer. Även om han vet att framtiden inte går att förutspå slår han fast med samma tyngd som om det var ett forskningsresultat: 

– Jag kommer att dö nyfiken, definitivt.

Mer om Henrik Grönberg 

Ålder: 60 år. 

Familj: Hustrun Cathrine, som är lärare. Tre vuxna döttrar. Två barnbarn.

Gör: Professor, överläkare och cancerforskare. Disputerade 1995 på en avhandling om prostatacancerepidemiologi, blev professor 2002.

Var mellan 2008 och 2013 chef för Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet, KI.

Blev 2016 vikarierande prorektor på KI. Har idag kvar en forskningsstudie där men arbetar också som överläkare och chef för Prostatacancercentrum, som han själv byggt upp, på Capio Sankt Görans sjukhus i Stockholm.

Bland tidigare priser: Fick 2016 Nordiska Medicinpriset. 

Aktuell: Utnämnd till Årets cancerforskare 2022.