Jonas Ludvigsson berättar

Under coronapandemin har nog väldigt många kommit i kontakt med epidemiologi. Jag är också epidemiolog, men inom cancer och magtarmsjukdomar. En epidemiolog vill studera risker och orsaker till sjukdom.

Det jag gör är att räkna människor och patienter och händelser, till exempel insjuknande i cancer. Det blir många timmar framför datorn med att granska siffror i databaser och register och räkna statistik.

Jag jämför grupper av människor som har cancer med grupper av människor som inte har det. Jag försöker till exempel förstå hur rökning påverkar risken att få cancer i magen, eller om personer som har ätit mycket antibiotika under sitt liv får ökad risk för tarmcancer.

Räknar, räknar och räknar

Jag räknar, räknar och räknar, framåt och bakåt i tiden och jämför grupper och siffror för att se samband. Påverkar till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom risken för att utveckla cancer?

Ulcerös kolit ökar risk

I en stor studie med data från både Sverige och Danmark visade jag och ett par andra forskare att ulcerös kolit är kopplat till 66 % ökad risk för tjocktarmscancer.

Delvis beror denna riskökning på att läkare letar mer efter tjocktarmscancer hos patienter med ulcerös kolit men även efter hänsyn till det såg vi en riskökning. Även Crohns sjukdom var kopplat till en ökad risk för tjocktarmscancer.

Undersökte glutenintolerans

I en annan studie arbetade jag, tillsammans med andra forskare för att studera glutenintolerans, kallas också celiaki, och risken för tunntarmscancer.

Tidigare studier har visat att patienter med glutenintolerans har en klart ökad risk för tunntarmscancer. Men detta kan nog delvis bero på att man ”råkar upptäcka” en glutenintolerans samtidigt som man undersöker en person för cancer.

När vi tog hänsyn till det fann vi att glutenintolerans-patienter löper en högre risk för tunntarmscancer än andra, men riskökningen var lägre än i många andra studier. 

19 november 2020

Jag vill att patienter ska ha nytta av min forskning. Och därför lägger jag mycket tid på att föreläsa och förklara men också på att skriva om min forskning på nätet så att mina och andras patienter ska förstå vad min forskning visat. 

De flesta människor har stor respekt för cancer och det händer ofta att jag som barnläkare får frågan ”kan jag få cancer?” Då är det viktigt att prata om risk på ett tydligt sätt. 

Räknar ut risker

Jag sysslar ju med att räkna ut risker för cancer och då kan jag till exempel hitta i statistiken att en viss sjukdom, som inflammatorisk tarmsjukdom, ger en fördubblad risk att få cancer.

Det låter väldigt mycket, och kan verka skrämmande. Men man måste ha koll på vad grundrisken är och den kan vara väldigt liten. Det kan vara så att de kommande tio åren så får två av 100 personer med inflammatorisk tarmsjukdom en viss cancer, men bara en av 100 i den vanliga befolkningen.

Det innebär ju samtidigt att 98 av 100 med inflammatorisk tarmsjukdom inte utvecklar den här cancern. 

I Sverige får drygt 300 barn cancer varje år. Det innebär att det kommer ungefär 10 nya barn med cancer till en vanlig barnklinik per år. Av all barncancer utgörs 30 procent av leukemi och 30 procent av hjärntumörer.

Alltså upptäcker vi tre barn med leukemi och tre barn med hjärntumör på en vanlig barnklinik varje år. Då kan vi räkna ut att det borde dyka upp ett barn med leukemi var fjärde månad.

Epidemiologi när det är som mest intressant

Så här brukar jag berätta för mina läkarstudenter. Då blir det lättare att begripa vad cancer innebär. Det här är epidemiologi när epidemiologi är som mest intressant!  Jag tycker att det är forskares skyldighet att försöka nå ut med kunskap.

Tack till alla som är med och bidrar

Jag vill också ge något tillbaka till alla er som är med och finansierar min forskning, ni som skänker gåvor till Cancerfonden. Det är tack vare er som jag kan forska!

19 november 2020

Det här är en bild från en tarmundersökning, en endoskopi. Den visar en frisk tarm.

Vid endoskopi för läkaren in en slang i patientens tarm. Längst ut sitter en kamera som fotograferar tarmslemhinnan. Dessutom kan man via slangen knipsa av en liten bit av slemhinnan som kan undersökas i mikroskop utanför kroppen.

Den här undersökningen är helt central för de flesta av de magtarmsjukdomar jag arbetar med. Vi kan ofta se om vävnaden innehåller inflammation, förfettning, polyper eller cancer.

Massor av data, en guldgruva för forskare

Eftersom det är ett väldigt stort antal människor som gör en sådan här undersökning i Sverige, och vävnadsproverna och informationen om dem sparas, så finns det massor av data att djupdyka i när jag forskar.

Jag har sammanställt data från en mängd olika databaser från Sveriges alla sjukhus i en enda stor studie med över två miljoner människors vävnadsprover. En guldgruva för en forskare!

Viktigt att hålla tungan rätt i mun

Det gäller att hålla tungan rätt i mun när man granskar data. Det är lätt att hitta samband, till exempel mellan inflammatorisk tarmsjukdom och cancer i mage eller tarm.

Men det är inte alltid lätt att säga vad som kom först, om det var cancern eller den andra sjukdomen. Men vissa resultat kan vi vara säkra på. Celiaki eller glutenintolerans är till exempel kopplat till en lägre risk för att utveckla bröstcancer.

Man vet inte vad det beror på men jag tror själv att det beror på att personer med glutenintolerans ofta är litet smalare, och har lägre body mass index, BMI.

Odiagnostiserad glutenintolerans leder till att man tar upp näring sämre och även efter diagnos är många patienter litet smalare. Är man smal har man ofta något mindre bröstvävnad och då minskar sannolikt risken för cancer.

20 november 2020

Jag är barnläkare och arbetar på kliniken med patienter på halvtid och med forskning på halvtid.

I mitt arbete ingår det mycket jour. Det är inte sällan under mörka kvällar eller nätter när jag just träffat ett barn som har cancer som jag får idéer för framtida forskningsprojekt. Mycket av mina tankar kretsar kring hur vi kan förbättra överlevnaden vid cancer.

Studerar alla åldrar

I jobbet är det barn som är mina patienter men i forskningen studerar jag alla åldrar. I forskningen är det mer sjukdomsrelaterat än åldersrelaterat och det finns inget skäl till att jag skulle begränsa studierna till barn.

Resultaten är lika viktiga för vuxna och tarmsjukdomar, som jag sysslar särskilt mycket med, drabbar ju både barn och vuxna på samma sätt.

Idéer från forskare och patienter

Ibland är det andra forskare som hör av sig till mig och har en idé om en studie som vi kan samarbeta kring. Och ibland får jag idéer till forskning direkt från patienter.

Till exempel kan en patient med inflammatorisk tarmsjukdom ha hört något om ökade risker för olika typer av cancer och frågar mig hur det ligger till. Om det inte finns någon forskning gjord på området kan det vara en idé för mig att ta tag i.

Det är en väldigt stor tillfredsställelse den dagen jag kan komma tillbaka till patienten och kunna svara på frågor med hjälp av forskning.

Nu har jag precis fått reda på att Cancerfonden finansierar min forskning med 3,75 miljoner kronor de kommande tre åren. Jag är oerhört glad och tacksam för det! Det är era gåvor till Cancerfonden som gör min forskning möjlig! Tack!