Kraftigt minskad risk för återfall i tarmcancer med acetylsalicylsyra

Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och Årets cancerforskare 2021, har lett studien som är finansierad av Cancerfonden. Vi ställde några frågor till henne.

Vad har ni forskat om som är viktigt för återfall i tarmcancer?

– Vi har studerat värdet av att lägga till en tablett av helt vanlig acetylsalicylsyra till den vanliga behandlingen av patienter med tjock- och ändtarmscancer. Acetylsalicylsyra kallas även aspirin och det är samma läkemedel som finns i till exempel trombyl, magnecyl eller treo men i en annan dos.

– Det fanns sedan tidigare tecken på att aspirin kunde hjälpa patienter med vissa mutationer. Men det här är den första studien i världen som studerar det här på ett systematiskt och vetenskapligt sätt och som nu är slutförd. 

Vilka tarmcancerpatienter är det som kan ha nytta av aspirin?

– Det är de som har mutationer, alltså förändringar, på vissa gener. Det är alltså viktigt att ta reda på om en patient har en eller flera sådana mutationer innan man sätter igång behandlingen eftersom en behandling alltid kan medföra biverkningar, även om de faktiskt är ovanliga med den här dosen av aspirin.

– Det vi har gjort i studien är att vi har letat efter mutationer hos patienter med tarmcancer med avancerad och ny teknik som kallas gensekvensering. De patienter som hade mutationerna vi studerade delades in i grupper där hälften fick behandling med aspirin och den andra hälften fick overksam behandling, så kallad placebo.

– Drygt 600 personer i hela Norden var med i studien och vi följde dem i tre år.

Och vad visar resultaten om aspirin vid tarmcancer?

– Ungefär 40 procent av alla tarmcancerpatienter har de här mutationerna och för dem gav tillägg av aspirin en kraftfull minskad risk för återfall i tarmcancer. Risken minskade med mer än 50 procent.

Vad betyder det i praktiken för drabbade av tarmcancer?

– Det är väldigt spännande resultat som kan förändra behandlingen för en stor grupp patienter. Aspirin är busbilligt, en hel årsförbrukning kostar 268 kronor och det är tillgängligt överallt i världen.

– Det vi har gjort är att kombinera en gammal, beprövad medicin med ett nytt och högteknologiskt gentest för att hitta de patienter som kan ha nytta av läkemedlet. Det är ett väldigt bra exempel på det som kallas precisionsmedicin där behandling skräddarsys efter patienten. 

Ni presenterade nyligen resultaten på en vetenskaplig kongress och fick väldigt stort gensvar. Hur känns det?

– Det är ett fantastiskt mottagande och den här studien kan bli en game changer vid behandling av tarmcancer. Jag får förfrågningar från stora delen av världen nu. 

Kommer den här behandlingen vid tarmcancer att införas som rutin i svensk sjukvård?

– Vi hoppas på det men det måste som alltid ske ansvarsfullt och strukturerat. Men det är det som är så fantastiskt med att bedriva sådana här studier i Sverige – att vården nu är redo för att gå över till att använda resultaten.

– Gentestet är kostsamt och det kommer att behöva införas på ett tidigt stadium i en patients behandling. Redan idag testar vi genetiskt i senare stadier av sjukdomen, men här har vi alltså något som vi måste diskutera och se hur vi ska kunna erbjuda det till patienter som inte har lika allvarlig sjukdom.

Det är ett välbeprövat läkemedel med få biverkningar – skulle man kunna tänka sig att ge det till alla med tarmcancer även utan att testa för genförändringen?

– Aspirin har biverkningar och här pratar vi om en behandling som ska tas varje dag i flera år, så det är inte rätt att ge det till alla utan att kontrollera vilka som har nytta av det.

– Kanske möjligen att man kan fundera på det i andra länder där det inte finns ekonomi eller infrastruktur för genetisk testning på samma sätt. Men här i Sverige har vi möjligheterna och ska använda dem.