Vad är nytt i forskningen?

AI träffsäkert för diagnos av prostatacancer

Artificiell intelligens kan identifiera prostatacancer och gradera allvarlighetsgraden i vävnadsprover från prostata lika bra som patologer. Kan det vara dags att införa AI som ett komplement i prostatacancervården?

Det finns sedan tidigare forskning som visar att AI-system kan avgöra om ett vävnadsprov innehåller cancer eller inte. AI har också visat sig lika bra som mänskliga experter på att visa hur allvarlig en cancer är.

Men säkerheten har diskuterats och ett problem är att AI-system tränas på att känna igen prover vid ett visst sjukhus eller i ett visst land och kanske inte kan användas överallt på samma sätt. I en ny studie har forskare använt data från patienter i USA, Nederländerna och Sverige.

– Det här ger mycket mer robusta resultat och nu kan vi för första gången säga att AI-system kan ge lika noggrann diagnosticering och gradering av prostatacancer som patologer även i en internationell miljö, berättar cancerforskaren Martin Eklund vid Karolinska Institutet.

Extra spännande med den här forskningen är att den har genomförts som en tävling i innovation. Tävlingen varade under tre månader och utmanade fler än 1000 AI-experter att utveckla tekniken.

Men för att ta AI till vården behövs fler kontrollerade studier enligt Martin Eklund. Och att ersätta människor med AI är trots allt inte tanken.

– Jag ser på det här som jag gör med självkörande bilar. I sådana bilar får föraren hjälp att bli säkrare förare och med AI i vården kan patologer bli säkrare patologer. De kanske också kan slippa en del av rutinarbetet och ägna sig åt svårare fall.

Cancervaccin testat på möss

Galectin är ett protein som kan bidra till att tumörer växer. Det hämmar immunförsvaret och stimulerar att det bildas blodkärl som kan förse tumören med näring. Nu visar en ny studie att ett vaccin mot proteinet kan minska tumörers tillväxt hos möss som hade melanom.

– Det är en väldigt spännande och lovande metod och jag tror absolut att det kan utvecklas till ett cancervaccin som kan användas för att behandla cancer, förklarar Anna-Karin Olsson, cancerforskare vid Uppsala universitet.

– Det finns många studier som visar att det fungerar att behandla med antikroppar mot proteinet och vårt vaccin får kroppen att själv bilda antikroppar.

Galectin finns även i höga nivåer vid cancer hos människa, särskilt vid melanom och gliom, och nu söker Anna-Karin Olsson samarbetspartners i hela Europa för att komma vidare med vaccinstudierna på människa.

Förfinad regim för strålning och kirurgi vid ändtarmscancer

Korttidsstrålning följt av fördröjd kirurgi förbättrar resultaten på flera sätt vid behandling av ändtarmscancer. Det visar långtidsuppföljningen av den så kallade Stockholm III-studien.

I studien testades olika scheman med strålning under olika långa perioder och med kirurgi en eller flera veckor därefter. Drygt 800 patienter deltog i studien. Att skjuta upp kirurgin 4-8 veckor efter strålning var säkert och mest optimalt.

– Det gör det lättare att planera för kirurgin så att patienten blir väl förberedd och det minskar risken för komplikationer efter operationen. Dessutom såg vi att behandlingen innebar att vi kommer att kunna behålla mer av ändtarmen då väntan gör att tumörerna krymper och ibland till och med försvinner helt, säger Anna Martling, kirurg och cancerforskare vid Karolinska Institutet.