Kan blodprov ersätta röntgen?

– Intresset är stort för att utveckla tekniken för hur blodprov ska kunna ersätta både röntgen och vävnadsbiopsi. Men det är långt kvar innan blodproven kan användas i stället för konventionella metoder, säger Lisa Rydén, professor i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

Räknar celler i blodet

Lisa Rydén har själv forskat om hur biopsi via blod kan användas. Forskningen har finansierats av Cancerfonden och går ut på att räkna antalet celler som frigjorts från huvudtumören och cirkulerar i blodet.

Lisa Rydéns forskargrupp följde under lång tid ett stort antal patienter med spridd bröstcancer. Forskarna kunde då se att antalet tumörceller i blodproven gav tillförlitlig information om hur sjukdomen kommer att utvecklas.

– Att räkna tumörcellerna i blodet är en bra metod för att följa hur det går för patienten. Vi konstaterade att de flesta patienter blev av med de cirkulerande cancercellerna efter påbörjad behandling och att de hade en längre överlevnad. För de som hade tumörceller kvar i blodet trots pågående behandling gick det betydligt sämre, säger Lisa Rydén.

– Men vi kan inte säga att metoden med säkerhet ger bättre information än de undersökningar som vi redan har som rutin i vården, fortsätter hon.

Komplement till magnetkamera

Samma resultat har en rad studier på olika platser i världen kommit fram till. Och i framtiden tror Lisa Rydén att metoden framför allt kommer att användas när patienter har spridd bröstcancer.

– Att räkna tumörceller kan vara ett komplement till bland annat traditionell röntgen och scanning med magnetkamera som används i dag. Fördelen är att för patienter som behöver göra regelbundna provtagningar, är ett blodprov enklare än vad det kan vara att genomgå upprepade röntgenundersökningar.

Frigjort DNA i blod

Ett annat sätt att använda blodprov är att analysera tumörcellernas genetiska uppbyggnad. Det gör forskaren Lao Saal vid Institutet för klinisk forskning och avdelningen för onkologi vid Lunds universitet. Också han söker bättre sätt att förutsäga hur bröstcancer utvecklas. Men han studerar det DNA som frigjorts från huvudtumörer och gått ut i blodomloppet.

I de fallen tror vi att biopsi via blodprov kan vara ett mer precist instrument för att bedöma utvecklingen.

Det är mer komplicerat än att räkna tumörceller och än så länge är det resultat som inte upprepats i stora studier. Men forskning pågår runt om i världen och fördelen är att det är ett finkalibrigt verktyg för att tidigt hitta metastaser, menar Lao Saal.

– Vår hypotes är att vi ska kunna upptäcka återfall i cancer när tumören är så liten att den ännu inte börjat ge några symtom. Det skulle i så fall kunna leda till att betydligt fler patienter kan överleva.

DNA-analysen kan också fånga upp fall som med dagens metoder kan missbedömas. Lao Saal säger att det finns patienter som anses ha en god prognos men trots det återkommer cancern. Även det motsatta kan inträffa, att patienter överlever en mörk diagnos.

– I de fallen tror vi att biopsi via blodprov kan vara ett mer precist instrument för att bedöma utvecklingen.

Såg spåren

Lao Saal avslutar nu en studie med stöd från Cancerfonden där han har följt 150 kvinnor som fått en särskild typ av cytostatikabehandling innan de genomgått kirurgi. Syftet är just att undersöka om DNA från huvudtumören kan vara en tydlig mätare på sjukdomens utveckling. Tidiga resultat pekar mot att hans hypotes kan stämma.

I en tidigare studie visade han att metoden kan förutsäga återfall i bröstcancer betydligt tidigare än dagens metoder, men i den ingick bara 20 kvinnor och den måste följas upp med fler studier med många fler deltagare.

– Vi kunde se spår av DNA i blodproverna som avspeglade metastaserna i genomsnitt elva månader innan läkarna kunde se dem. I några fall var skillnaden nästan tre år, säger Lao Saal.

Individualiserad behandling

Att förstå cancercellernas DNA öppnar också för att i förlängningen ta fram skräddarsydda behandlingar som är betydligt effektivare än de som står till buds i dag. Tekniken används redan inom andra cancerformer, bland annat lungcancer. Men det är lättare att matcha behandling och cellernas egenskaper vid lungcancer än vid bröstcancer. Även om båda är cancersjukdomar finns stora skillnader.

– Lungcancer har en större genetisk variation mellan olika celler än vad bröstcancer har. Det är därför lättare att identifiera olika genetiska förändringar hos tumörcellerna vid lungcancer än vid bröstcancer, säger Lisa Rydén.

– Det har i sin tur gjort det möjligt att skräddarsy behandlingar. Vid lungcancer finns i dag ett antal olika behandlingar att välja på beroende på tumörcellernas egenskaper, fortsätter hon.

Därför finns det anledning att tro att DNA-testning för den typen av mutation kommer att börja användas...

Den typen av behandlingar för bröstcancer är något som ligger långt fram i tiden, bedömer Lisa Rydén.

– Förhoppningen har varit att man ska kunna undersöka bröstcancercellernas egenskaper. Men det är en enorm teknisk utmaning att karaktärisera alla de cellerna. Det kommer att ta långt tid innan vi är där, säger Lisa Rydén.

Lao Saal är mer optimistisk. Han tror att DNA-test för spridd bröstcancer kommer att finnas i vården inom ett till två år.

– Det finns en ny behandling mot just den formen av bröstcancer som godkänts i USA. Därför finns det anledning att tro att DNA-testning för den typen av mutation kommer att börja användas när behandlingen introduceras i Sverige.