Forskaren som vill att kvinnor ska få bestämma mer om sina nya bröst

Varje år kommer runt 400 kvinnor till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg för att få nya bröst efter att ha opererats för bröstcancer. Många av dem träffar plastikkirurgen och forskaren Emma Hansson. Som plastikkirurg kan hon rekonstruera ett bröst genom att använda hud och underhud från ett område under naveln. 

Ibland kan det vara bättre av medicinska skäl att göra rekonstruktionen senare.

– Det blir inte perfekt likt ett riktigt bröst, men det blir ett bröst som är gjort av egen vävnad, säger hon.

Bröstrekonstruktion kan också göras med implantat.
För de flesta kvinnor som har opererat bort bröstet står inga medicinska hinder i vägen för en rekonstruktion. Men man kan inte själv välja metod hur som helst – var man bor i landet och om man har strålbehandlats eller inte spelar roll. 

I Göteborg, liksom stora delar av landet, får de strålbehandladebröstcancerpatienterna ofta den mer resurskrävande kroppsegna metoden. För de icke-strålade handlar det i storutsträckning implantat.

– I dag måste vi prioritera mellan olika metoder och då är det de som har störst behov av kroppsegen rekonstruktion, de som fått strålbehandling, som prioriteras för kroppsegen teknik. Det beror på att det finns en betydande risk för komplikationer om man lägger in främmande material hos dem, säger Emma Hansson.

Vill förbättra dagens metoder

När Emma Hansson inte står i operationssalen forskar hon. Hon är adjungerad professor vid Göteborgs universitet och har ambitionen att förbättra dagens metoder för bröstrekonstruktion.

Medan åtgärder som cellgifter och strålbehandling görs för att minska risken för återfall och död, är syftet med bröstrekonstruktioner att höja kvinnornas livskvalitet psykosocialt och sexuellt liksom fysiskt. Det är meningen att bröstkorg och rygg ska må bra också.

Men det är inte självklart att det blir så, förklarar Emma Hansson.

– Hos de strålade vet vi att de får ett mycket bättre resultat om man använder kroppsegna tekniker. Hos de icke-strålade vet vi att det blir ett adekvat resultat med implantat, säger hon.

Få högkvalitativa studier kan visa på bättre livskvalitet av att göra rekonstruktionen direkt.

Om det skulle bli ett ännu bättre resultat med kroppsegen vävnad även hos de icke-strålade vet man inte.

Fördelar med kroppsegen vävnad

En del kvinnor kommer dessutom i efterhand på att de hellre hade varit platta. En allmän uppfattning är att det är bäst att göra rekonstruktionen direkt efter att bröstet har tagits bort, eftersom man då slipper gå utan bröst.

– Men få högkvalitativa studier kan visa på bättre livskvalitet av att göra rekonstruktionen direkt. Vissa föredrar att tänka efter och ibland kan det vara bättre av medicinska skäl att göra rekonstruktionen senare, till exempel om man vet att patienten ska få strålbehandling, säger Emma Hansson.

Ett bröst som är gjort med kroppsegen vävnad har flera fördelar, anser hon. 
– Det rör sig som ett naturligt bröst och bröstet åldras inte heller som främmande material i kroppen kan göra. Jag anser att det borde bli mer upp till patienterna själva att välja metod, säger hon.

Men för att detta ska bli verklighet behövs mer resurser till plastikkirurgin. Implantat kan göras av både bröstcancerkirurger och plastikkirurger, beroende på var i landet man befinner sig, medan det är plastikkirurger som utför den kroppsbaserade metoden.

Följs under fem år

I en studie, som Emma Hansson gör, följer hon 800 kvinnor som ska göra en bröstrekonstruktion. De som har en stark preferens för en viss metod, får själva välja metod medan de övriga slumpas till antingen implantat eller kroppsegen vävnad. Kvinnorna följs under fem år, och under tiden mäts deras livskvalitet.

– Vår hypotes är att många blir mer nöjda efter att ha flyttat kroppsegen vävnad, men det betyder inte att alla vill ha kroppsegen vävnad, andra kanske önskar implantat ändå, till exempel för att det innebär en mycket mindre operation, säger hon.

Jag anser att det borde bli mer upp till patienterna själva att välja metod.

Att den kroppsbaserade metoden är dyrare på kort sikt är ett faktum. 
– Vi kan göra en sådan operation per dag i en operationssal, men hinner göra cirka tre till fem implantatbaserade operationer på samma tid, förklarar hon.

Men vad kostar implantaten samhället i det långa perspektivet? Forskarna undersöker därför även kostnader för komplikationer, återbesök, sjukskrivningar och produktionsbortfall. Tack vare tidigare insamlat material kommer de även att ha data från kvinnor som opererats 25 år tidigare.

– På så vis får vi ett underlag för vad de olika metoderna kostar samhället i ett längre perspektiv. Vi kommer att se om det blir billigare att göra en dyrare åtgärd nu och om vi därför borde erbjuda fler kvinnor den kroppsegna metoden, säger hon