Stor framgång inom testikelcancer

Att femårsöverlevnaden vid testikelcancer har ökat från 10 procent till över 95 procent är en närmast oöverträffad framgångssaga. Men även andra cancerformer kan nå samma goda resultat, även om vägen dit kan se helt annorlunda ut.

– Vid testikelcancer var det ett fantastiskt genombrott som förändrade situationen. Betydligt oftare handlar forskning om att mödosamt ta många små steg för att sedan sammantaget få en bättre situation. Men båda typerna av forskning behövs, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och professor i molekylär immunologi vid Karolinska institutet.

Enligt Klas Kärre är cancerformerna bröstcancer och tjocktarmscancer på väg mot liknande nivåer på överlevnad.

Banbrytande upptäckt för testikelcancer

Det stora genombrottet inom testikelcancer skedde på 1970-talet, tack vare de upptäckter som den amerikanske forskaren Barnett Rosenberg gjort under mitten av 1960-talet. Rosenberg ville se vad som hände när bakterier utsattes för elektrisk ström. Hans teori var att det skulle kunna påverka hur de sorterade sin arvsmassa och därmed hur ofta de delade sig.

I försöket hämmade han mycket riktigt bakteriernas delning, men det visade sig att det inte var den elektriska strömmen som hade denna effekt, utan i stället att ämnet cisplatin bildades. Barnett Rosenberg visade att cisplatin också kunde hämma cancercellers delning.

Relevansen för cancerforskning

Skulle en ansökan om bakterieforskning få stöd från Cancerfonden i dag?

– I expertgrupperna bedömer vi om en ansökan är relevant för cancer och här kan det bli diskussion. Men i slutänden finns inga gråzoner. Antingen bedöms projektet vara relevant, eller inte. Mitt svar är att en sådan ansökan nog skulle föranleda mycket livlig argumentation med olika synvinklar, säger Klas Kärre.

Studier av arvsmassans stabilitet

Han berättar om ett historiskt exempel på samma tema. Under 1970- talet fick Cancerfonden en ansökan från en svensk forskare som mer noggrant ville studera arvsmassans stabilitet och då använda sig av just bakterier. Hans teori var att arvsmassan inte var fullt så stabil som man trodde vid den här tiden. Forskaren fick anslag.

– Det visade sig att han hade rätt i att arvsmassan går sönder och repareras hela tiden och att det fanns speciella enzymer som var viktiga för att det inte skulle uppstå fel – vilket ju var oerhört cancerrelevant.

Ledde till Nobelpris

Det ledde till ny förståelse av hur sjukdomen uppstår och även till nya läkemedel. Den forskaren var Tomas Lindahl som 2015 belönades med Nobelpriset i kemi för dessa upptäckter, säger Klas Kärre och fortsätter:

– Med det sagt hoppas jag att även dagens forskare som har en bra och cancerrelevant frågeställning skulle få anslag, även om forskningen huvudsakligen skulle ske på bakterier. Men det gäller att förklara hur projektet kan utvecklas så att det så småningom blir cancerinriktat.