Forskaren som var före sin tid

Immunterapi innebär att patientens immunförsvar används för att stöta bort cancerceller på samma sätt som kroppen bekämpar en infektion. Inom immunterapin finns många olika typer av behandlingar men gemensamt för alla är att de strävar efter att få immunförsvaret att utplåna cancern.

– Immuncellerna har en fantastisk förmåga att hitta och eliminera cancertumörer, även de cancerceller som gömmer sig i blodet eller ute i kroppen. Får man den processen att lyckas kan man få långvarig minskning av sjukdomen och i vissa fall även bota, säger Rolf Kiessling, professor i experimentell onkologi vid Karolinska institutet.

Celler som dödar

Rolf Kiessling har hunnit fylla 72 år men är högst aktiv i forskningen. Han är ett av de stora namnen inom cancerforskningen. Det började 1975 då han upptäckte en immuncell som klarade av att döda cancerceller.  

– Jag och mina handledare namngav den Natural Killer – NK-cell. Naturlig för att den inte behövde någon påverkan utifrån för att döda cancern. Trots att den inte har stött på cancerceller tidigare fattar den att den ska angripa cancern. 

T-celler och NK-celler

I immunförsvaret finns också T-celler, en typ av vita blodkroppar som känner igen tumörkomponenter i blodet, men till skillnad från NK-cellerna behöver de lära sig att känna igen cancerceller som något främmande. Och 1975 var alltså NK-celler okända. Däremot var T-cellerna identifierade. Något som präglade mottagandet av Rolf Kiesslings forskning. 

– De var inget intresse alls runt min upptäckt av NK-cellen i början. De flesta ansåg bara att det var en ovanlig form av en T-cell, säger han. 

Men under 1980-talet gjordes nya upptäckter som visar NK-cellernas betydelse.  

Intresset har exploderat 

Under senare år har intresset för immunterapi exploderat. 2020 pågick runt om i världen flera tusen tester på patienter där olika immunterapier kombineras.  

Flera av dem har blivit tumörfria. Det är fantastiskt. 

Själv har Rolf Kiessling lämnat NK-cellerna och intresserar sig i dag för T-celler. Hans forskning handlar bland annat om att ta ut T-celler från patientens tumör och i laboratorium göra cellerna miljarder gånger fler.

Tillsammans med ett immunstimulerande ämne får patienten sedan tillbaka de mångfaldigade cellerna. Den behandlingen har räddat livet på flera patienter som var svårt sjuka i den elakartade hudcancern malignt melanom. Ännu har bara ett fåtal patienter prövat behandlingen men Rolf Kiessling ser stora möjligheter.  

– Trots att dessa patienter först hade prövat flera andra behandlingar utan resultat så blev flera av dem tumörfria med vår nya metod, berättar han. 

Kombination cytostatika och immunterapi 

När det gäller spridd hudcancer – som alltså är en av de cancersjukdomar där immunterapi har bäst resultat – svarar knappt hälften av patienterna på behandlingen.

Rolf Kiesslings forskning är en del i jakten på effektivare behandlingar. Annan forskning handlar om att kombinera cytostatika och immunterapi. 

– Vissa typer av cytostatika slår på två fronter. Dels genom att direkt döda cancercellerna. Dels genom att eliminera de mekanismer som cancercellerna använder för att skydda sig mot immunsystemet. Kombinationen av sådan cytostatika och immunterapi har visat sig fungera väldigt bra.  

Angriper cancercellerna 

Ett område där det skett stora framsteg är CAR-T-cellbehandling av blodcancer. En av metoderna liknar den som Rolf Kiessling använder vid malignt melanom. T-celler tas ut och förses i laboratoriet med något som han liknar vid konstgjorda känselspröt.

Känselspröten gör att T-cellerna kan upptäcka cancercellerna och då klara av att angripa dem när de ges tillbaka till patienten. 

– Det är väldigt spännande forskning som har gett upphov till flera nya läkemedel. Tre av dem är redan godkända för behandling av olika former av blodcancer, med lovande resultat. Utmaningen är nu att få samma CAR-T-metod att fungera inte bara på blodcancer utan även på andra cancerformer, såsom elakartad hjärntumör.

– Men detta är avsevärt mycket svårare eftersom CAR-T-cellerna måste kunna tränga in i tumören, till skillnad från blodcancer där de lätt träffar på tumörcellerna ute i blodet. 

Har gett flera nya läkemedel 

Avgörande för den snabba utvecklingen inom immunterapi är en upptäckt som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018. Forskarna James P. Allison och Tasuku Honjo fick priset för att de identifierat den mekanism i immunsystemet som ofta liknas vid bromsen i en bil.

Genom att ta bort bromsen kan immunsystemet kraftfullt angripa cancercellerna. 

Upptäckten har gett upphov till en typ av läkemedel som kallas checkpoint-hämmare (checkpoint efter engelskans ord för kontrollpunkt, alltså bromsen). Det får immunförsvaret att gå på högvarv och flera behandlingar är på gång där checkpoint-hämmare kombineras med både traditionella behandlingar och andra immunterapier.

Förändringarna kan bli byggstenar i nya cancervaccin.  

Men immunterapi hjälper inte alla. Bäst fungerar det vid cancer som immunförsvaret kan förstå är fientlig. Dit räknas bland annat hudcancer, blodcancer och vissa typer av lungcancer. Ett mål för dagens forskning är därför att immunterapi också ska fungera vid de vanligaste cancersjukdomarna som prostatacancer och bröstcancer.  

Cancervaccin som vissa coronavaccin 

– Även de cancertyperna har ämnen som kan kännas igen som främmande av immunsystemet. Genom att använda genetiska och biokemiska metoder kan de förändringarna bli byggstenar i nya cancervaccin, säger Rolf Kiessling. 

Att utveckla cancervaccin, som för övrigt är uppbyggda på samma sätt som vissa av de nya coronavaccinen, är hett inom forskningen i dag. Men cancervaccin är inte ett vanligt förebyggande vaccin, utan ett behandlande.

– Vaccinet är avsett för patienter som redan är sjuka. Men precis som vid förebyggande vaccin får patienten ett ämne, ett antigen, som framkallar ett svar från immunsystemet. Syftet är att den reaktionen ska göra att cancercellerna förstörs. Förhoppningsvis kan man redan om några år visa att de har effekt på många olika cancertyper. 

Tror merparten kan botas 

Rolf Kiesslings forskning har sedan 70-talet hållit jämna steg med utvecklingen inom immunterapin. Han framhåller Cancerfondens stöd som ”avgörande” för hans forskning genom alla år. 

Även om upptäckten av NK-cellen var stort är det inte vad som betyder mest för honom.

– Upptäckten av NK-cellen är det som jag i många kretsar är känd för men det roligaste jag har varit med om i mitt yrkesliv är den forskning vi gör nu. Där lyckas vi verkligen hjälpa och kanske till och med bota svårt sjuka cancerpatienter.

– Genom fortsatt forskning tror jag att merparten av cancersjukdomarna inom överskådlig framtid kan botas eller hållas tillbaka genom livslång behandling.

Om Rolf Kiessling

Född: 1948. 

Titel: Professor i experimentell onkologi vid Karolinska institutet. 

Forskning: Forskar om immunförsvarets roll vid behandling av cancer. Världsberömd för sin upptäckt och namngivning av NK-cellen 1975.  Den upptäckten har lett fram till att utvecklingen av cancerbehandling med NK -celler nu är ett högaktuellt forskningsfält.  

Aktuell med: Forskar i dag om hur T-celler och andra celler kan användas för att behandla patienter som är svårt sjuka i malignt melanom. Studien visar hoppfulla resultat och mycket svårt sjuka patienter har blivit tumörfria.