Socialstyrelsens senaste siffror visar att risken att dö i lungcancer är nästan dubbelt så hög i socioekonomiskt utsatta områden jämfört med områden med bättre förutsättningar.
Den senaste rapporten från Socialstyrelsen visar att personer med lägre utbildning och inkomst har sämre chans att överleva cancer. Skillnaderna märks tydligast i områden med stora socioekonomiska utmaningar, där dödligheten i en del cancerformer är mycket högre än i mer välbärgade områden.
Personer som bor i utsatta områden får oftare lungcancer och risken att dö är nästan dubbelt så stor för både kvinnor och män.
Att upptäcka cancer tidigt räddar liv. Det är tydligt bland annat vid bröstcancer. Vid bröstcancer som upptäcks i ett tidigt skede överlever 9 av 10 kvinnor, medan överlevnaden sjunker dramatiskt till 20–30 procent om sjukdomen upptäcks sent.
Kvinnor med kortare utbildning och lägre inkomst går på mammografi i lägre utsträckning än kvinnor med längre utbildning och högre inkomst. Det gör att deras cancer riskerar att upptäckas senare
Ulrika Årehed Kårström, generalsekreterare Cancerfonden
Trots det visar rapporten att kvinnor med kortare utbildning och lägre inkomst i lägre utsträckning går på mammografi, vilket innebär en högre risk för sen upptäckt.
– Kvinnor med kortare utbildning och lägre inkomst går på mammografi i lägre utsträckning än kvinnor med längre utbildning och högre inkomst. Det gör att deras cancer riskerar att upptäckas senare, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden.
Ulrika Årehed Kågström påpekar att dessa skillnader inte bara är siffror i en statistikrapport, utan representerar människor vars liv och livskvalitet står på spel.
Statistiken visar också att insjuknandet i bröst- och prostatacancer är högre i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar, medan dödligheten i cancer generellt är högre i områden med sämre förutsättningar.
Människor i utsatta områden får ofta sin cancerdiagnos i ett senare sjukdomsstadium, vilket minskar chanserna för överlevnad.
25 procent av kvinnor med urinblåsecancer i utsatta områden får sin diagnos i ett sent stadium, jämfört med 13 procent i socioekonomiskt starkare områden. Män visar en liknande trend med högre dödlighet vid sen upptäckt.
Trots vetskapen om de socioekonomiska skillnadernas betydelse för överlevnad finns ännu inga konkreta nationella mål för att minska klyftorna.
När den nationella cancerstrategin för Sverige presenteras senare i november hoppas Cancerfonden på tydligare fokus på jämlik vård och insatser som kan minska hälsoklyftorna.
En nationell screeningverksamhet är ett exempel på åtgärder som kan skapa mer jämlika förutsättningar inom cancerscreening. Cancerfondens senaste rapport, Nationell styrning för ökad jämlikhet inom cancerscreeningen, lyfter fram behovet av nationella riktlinjer och konkreta åtgärder för att göra screeningprogrammen tillgängliga för alla.
De nya siffrorna visar tydligt att förutsättningar för överlevnad vid cancer inte är jämnt fördelade i Sverige.
Var det här en intressant nyhet?