Därför får inte alla anslag

Nästan fyra av tio cancerforskare som söker anslag från Cancerfonden får ett positivt besked. Varför får inte alla pengar och vad händer med dem som får avslag?

– Vi har ett ansvar för att givarnas pengar används så klokt som möjligt. Därför väljer vi ut de projekt som vi bedömer kan ge goda och spännande resultat. Sedan några år tillbaka ger vi konstruktiv kritik till de forskare som får avslag så att de kan återkomma med ett intressantare projekt ett annat år, säger Klas Kärre.

Skapa bredd – utan att kompromissa

Forskning kräver stora resurser för att ge bra resultat. Därför har forskningsnämnden höjt golvet för anslagen till 600 000 kronor per år och taket till 2,25 miljoner kronor per år. Vi ser gärna att allt fler forskare når vårt tak, 2014 var snittanslaget för första gången över 800 000 kronor.

– Det finns andra finansiärer av svensk forskning, exempelvis olika stiftelser. De är dock inte specialiserade på cancer, och väljer ofta att stödja de mest etablerade forskarna med mycket stora anslag kring ett eller flera tiotal miljoner kronor. Cancerfonden ligger inte på de nivåerna, vår roll är att stå både för en grundläggande kvalitet och bredd, och fungera som ett drivhus för svensk cancerforskning. Tack vare Cancerfonden får många forskare möjlighet att göra genombrott som senare i karriären kan leda till de riktigt stora anslagen från andra finansiärer, fortsätter Klas Kärre.

Klinisk forskning ökar

Svenska cancerforskare visar ökat intresse för translationell forskning, det vill säga forskning som syftar till att överföra rön från grundforskning till klinisk terapi. Cancerfonden anslår allt mer av den totala forskningsbudgeten till translationell forskning som diagrammet intill visar.

Första steget vid utveckling av läkemedel utfördes förr alltid av läkemedelsindustrin, med det ligger nu alltmer inom den akademiska forskningen.

– Vi är imponerade över vad kliniska forskare kan mäta i dag och vilka sofistikerade verktyg de har. Imponerande är också hur många grundforskare som har utgått från sin favoritmolekyl eller favoritgen och försöker utveckla den till en behandling.

Ökat nationellt samarbete

En annan positiv trend är att forskargrupper som stöds av Cancerfonden, men arbetar inom olika områden, skapar nätverk och samarbetar.

– Det är glädjande. Ett exempel är gruppen som hittade en molekyl som de anade skulle kunna påverka hur hjärntumörer växer hos människor, men eftersom de inte själva arbetar med modeller för hur hjärntumörer växer kontaktade de en grupp som gör det.

Tre områden som kan bära frukt

Klas Kärre nämner några forskningsområden som han tycker är särskilt spännande, där det finns extra goda skäl att vara optimistisk.

– Många forskargrupper försöker hitta en kemisk process som är defekt i cancerceller och sedan utnyttja den för att skapa läkemedel. Om några sådana försök leder fram till läkemedel så vore det fantastiskt.

- Ett annat intressant område är att kombinera olika behandlingar som exempelvis läkemedel och strålning – forskning pågår om vad som är bäst att kombinera med vad. För det tredje har det visat sig att ett stimulerat immunförsvar kan få patienter med redan spridd cancer att svara på behandlingar. Därför pågår nu en intensiv forskning om immunterapi och hur den ska kombineras med andra behandlingar.

Läs mer om hur fördelningen av forskningsmedel ser ut i dag.