Från vårdfabrik till kunskapsorganisation

Dagens forskning är framtidens vård. Men sedan början av 2000-talet har investeringarna i svensk forskning i förhållande till BNP minskat med 15 procent. 

– Det är illavarslande siffror, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Cancerfondsrapporten har gjort en genomlysning av den svenska cancerforskningens kvalitet och kvantitet. Rapporten visar på flera problemområden, bland annat har allt fler länder passerat Sverige i volym och kvalitet på forskning. Sverige ligger idag på plats 22 av 28 när det gäller genomsnittlig investeringstillväxt i forskning och utveckling bland EU:s medlemsländer. Dessutom har antalet startade kliniska läkemedelsprövningar utförda av branschorganisationen för de forskande läkemedelsbolagen, LIF, minskat med 69 procent sedan början av 2000-talet.

Sjukvårdens kvalitet resultat av forskning

Värt att framhålla är att stora delar av den svenska cancerforskningen fortfarande håller en hög internationell nivå, särskilt i förhållande till folkmängden i Sverige. Men när intensiteteten och tillväxttakten nu sjunker är det oroväckande för framtiden. Kvaliteten på sjukvården är ett resultat av den forskning som bedrivs inom universitet, sjukhus och företag. 

– Vi kan förstås även dra nytta av de medicinska framsteg som görs utanför Sverige. Men ju närmare svensk sjukvård forskning bedrivs, desto mer nytta skapar det för patienter i Sverige. Sjukvårdens kultur och arbetssätt inrättas då efter en vilja till ständig utveckling och förbättring som till exempel kan leda till ett snabbare införande av nya behandlingar, säger Klas Kärre.

Patientnära forskning trängs undan

Därför måste det skapas en mer forskarvänlig miljö inom sjukvården. Men som Cancerfondsrapporten visar, går utvecklingen mot att sjukvården tvingas in i ett allt snävare produktionstänkande där patientnära forskning får mindre och mindre utrymme. Sjukvårdens uppgift är att ge vård, men om sjukhusen reduceras till vårdfabriker kommer de att tappa den vitalitet och öppenhet som krävs i sökande efter bättre behandlingsmetoder.

Utvecklingen kan vändas

Det finns tid att vända utvecklingen så att Sverige kan återta sin topposition inom cancerforskning. Cancerfondsrapporten ger flera olika lösningar och en av dem är att förtydliga sjukvårdens uppdrag så att de innehåller krav på forskning.

En annan lösning är att inrätta ackrediterade cancercentrum på universitetssjukhusen. I dessa centrum kan forskning integreras med sjukvård för det som kännetecknar god cancersjukvård, det vill säga gott bemötande, multidisciplinär diagnostik och behandling, forskning, prevention, rehabilitering, utbildning och fortbildning.

Många svenska forskargrupper arbetar i frontlinjen, vilket Cancerfondsrapporten belyser med fyra inspirerande exempel som du kan läsa om här. 

Cancerfonden anser:

• Att universitetssjukhusen ska arbeta för att ackrediteras enligt europeisk standard som heltäckande cancercentrum eller cancercentrum.
• Att sjukvårdshuvudmännens uppdrag till vården tydligt innefattar krav på forskning.
• Att karriär- och lönestrukturer inrättas som främjar kliniskt verksam personal som forskar.
• Att den statliga basfinansieringen av universitetens forskning stärks.
• Att regionerna ska arbeta efter forskningsstrategier som årligen följs upp.
• Att målet ska vara att alla cancerpatienter omfattas av en forskningsstudie, om de inte avsagt sig möjligheten.
• Att regionerna aktivt ska arbeta utifrån forskningsstrategier och att regionernas egna budgetar för forskning ska öka.