Ett speciellt protein, Wnt5a, som saknas vid hälften av all bröst-, kolon- och prostatacancer, kan vara skillnaden mellan liv och död för den som drabbats. Forskaren Tommy Andersson har siktet inställt: ett nytt läkemedel som ”härmar” Wnt5a och bromsar tumörspridning.
I det inglasade laboratoriet på Cancer research centre vid Skånes universitetssjukhus rör sig doktorander om varandra. Sterila rör fylls med lila vätska av melanomceller i en avdelning, i en annan är det prostatacancerceller som studeras i ett dragskåp. Tommy Andersson och hans medarbetare Chandra Prasad hänger över en dator.
– Titta där. Vissa bröstcancerceller har mycket tjockare ”membran” på grund av högre nivåer av proteinet Wnt5a. Detta gör det svårare för dem att röra sig och cancern sprids inte lika lätt, säger Chandra Prasad och pekar på de blåskimrande cellväggarna på skärmen.
De ler båda igenkännande. Detta säregna protein med namnet Wnt5a har nämligen varit huvudpersonen i Tommy Anderssons forskning de senaste 15 åren. En tid då han studerat hur detta protein förhindrar spridning av metastaser vid bland annat bröst-, prostata- och koloncancer, en spridning som orsakar merparten av alla dödsfall. Ungefär hälften av alla patienter med dessa cancerformer bär naturligt på proteinet Wnt5a och får tack vare det en långsammare bildning av metastaser.
– Vi såg att Wnt5a, som bildas inne i cancercellerna, och sedan frisätts hade flera receptorer som det kunde binda till på cellytan. Vi tillverkade därför olika långa och korta versioner av Wnt5a, så kallade peptider, för att se om någon kunde härma Wnt5a-molekylens effekt på tumörceller.
Efter många försök fick forskarna till slut fram en version av Wnt5a som de modifierade i ena änden. De kallade denna syntetiska peptid för Foxy-5 och såg att den hämmade bröstcancercellers rörelseförmåga.
Tommy Andersson skiner upp när han berättar om framgången.
– Wow, var min reaktion.
Han är forskaren som står med ena benet i grundforskningen och det andra i den kliniska motsvarigheten. I november fick han drömbeskedet som många forskare väntar på i slutet av året: ett anslag på 3,75 miljoner kronor från Cancerfonden som tryggar arbetet under ytterligare tre år.
Vägen har varit lång, men randats av uppmuntranden. En milstolpe var 2008 då djurförsök visade att injektioner med ämnet Foxy-5 minskade spridningen av bröstcancerceller till andra organ med 70 till 90 procent. Ivrigt väntar forskargruppen på att avsluta en mindre så kallad fas 1-studie hos människor, där man försöker hitta rätt dosering för en framtida behandling.
Nästa steg blir en fas 2-studie med riktiga patienter i slutet av 2015.
– I fas 2-studien hoppas vi finna samma goda antimetastatiska effekt av Foxy-5 som vi tidigare gjort i våra cell- och djurstudier. I så fall kan det göra att patienterna får leva ett bättre och längre liv.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.