I dag förstår läkare och forskare bättre än någonsin tidigare hur en cancercell skiljer sig från en normal cell i kroppen. Denna kunskap gör det möjligt att bättre rikta behandlingen mot just cancercellerna.
Granskad av: Peter Nygren, professor, överläkare i onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Fakta
- Målinriktade läkemedel ökar chansen till effektiv behandling och innebär mer begränsade biverkningar jämfört med mer generellt verkande cytostatika.
- Läkemedlet förs med blodet till i stort sett alla celler i kroppen och utövar sin effekt beroende av de olika cellernas inneboende egenskaper.
- Det finns i huvudsak två typer av målinriktade läkemedel, antikroppar samt små molekyler.
Vad är målinriktade läkemedel?
De nya läkemedlen kan sägas vara målinriktade då de avser att verka mot just de ämnen eller strukturer som är avvikande.
Det kan även handla om att det finns mer av vissa påverkbara strukturer på eller i just cancerceller, jämfört med i normala celler.
Eller att cancercellerna utövar en negativ påverkan på omgivningen, till exempel immunförsvarets celler, så att cancercellerna får en överlevnadsfördel.
Mer begränsade biverkningar
Denna typ av målinriktad behandling ökar chansen att vara effektiv och samtidigt ha mer begränsade biverkningar än mer generellt verkande cytostatika.
Ibland används uttrycket ”målsökande behandling” för dessa riktade läkemedel. Den terminologin undviks i denna text, då den ger bilden av att läkemedlet har en inneboende kraft att söka upp sitt mål.
I verkligheten är det så att läkemedlet precis som vanligt förs med blodet till i stort sett alla celler i kroppen och utövar sin effekt beroende av de olika cellernas inneboende egenskaper.
Antikroppar och små molekyler
De nya, målinriktade läkemedlen, kan delas in i två huvudgrupper:
- Antikroppar, eller som de egentligen heter: monoklonala antikroppar. Detta betyder att antikropparna stammar från en enda klon och alltså är riktade mot samma målämne. Dessa läkemedels kemiska namn brukar sluta på ”mab”.
- Så kallade små molekyler. De läkemedel som bygger på denna typ av syntetiskt framtagna molekyler har namn som slutar på ”mib” eller ”nib”.
Båda dessa typer av målinriktade läkemedel avser att blockera vissa signalvägar i cancercellerna - eller normala celler i cancercellernas omgivning. Det kan ske via cellens yta och då går det att använda antikroppar.
Andra signaler kan stoppas inuti cellen, i cellens cytoplasma och i det fallet används istället små molekyler.
I Sverige är i dag ett 20-tal målinriktade läkemedel av varje typ (antikroppar och små molekyler) godkända för behandling av olika slags cancer.
CAR-T-celler
En tredje typ av målinriktade läkemedel är nu på väg att introduceras i Sverige och utgörs av kroppsegna immunceller, så kallade CAR-T-celler. Dessa modifieras utanför kroppen så att de effektivt kan känna igen och förstöra vissa typer av tumörceller.
- Efter odling av cellerna i laboratoriet så att de förökar sig ges de tillbaka till patienten som en behandling vid ett enda tillfälle.
- Cellerna utövar sedan sin effekt under lång tid och behandlingen har så här långt visat sig mycket effektiv mot vissa typer av leukemier och lymfom.
Två olika läkemedel som används för att producera CAR-T-celler är godkända av läkemedelsmyndigheter. Hur behandlingen ska införas i rutinsjukvården i Sverige är ännu inte bestämt, varför CAR-T-cellsbehandling här inte beskrivs mer i detalj.