Fakta
- Stomibandaget tål vatten och det går bra att duscha och bada.
- Det finns ingenting som hindrar dig från att resa med en stomi.
- Du kan i princip använda samma kläder som tidigare.
Vid skador och sjukdomar i mag-tarmkanalen eller urinvägarna kan delar av tarmen eller urinblåsan behöva opereras eller kopplas bort. Vid en operation ändras tarmens eller urinblåsans naturliga väg till tömning genom att göra en öppning genom bukväggen – en stomi.
Stomi är en öppning på magens framsida som görs av en kirurg för att föra ut urin och avföring till en påse på magen. Påsen kallas stomibandage eller stomipåse. Stomi kan behövas om man har en sjukdom eller skada på tarmar eller urinvägar.
Du kommer inte själv att kunna styra tömningen av tarmen eller urinblåsan och avföringen eller urinen samlas upp i stomibandaget.
Stomin saknar helt känsel – både för beröring och smärta. Slemhinnan kan lätt börja blöda vid beröring och rengöring, men det är helt ofarligt.
Stoma är det grekiska ordet för mun eller öppning.
Även om du kan leva ett gott liv med din stomi är stomioperationen ett stort ingrepp - både fysiskt och psykiskt.
Stomin förändrar kroppens utseende och normala funktioner. Du kan behöva stöd och tid att i lugn och ro lära känna din stomi och acceptera din förändrade kropp.
De begränsningar som stomin kan utgöra sätts oftast av dig själv, av psykologiska skäl och inte fysiska.
Du kan i princip använda samma som tidigare. Vissa personer väljer att använda hängslen till byxorna istället för skärp då det kan trycka på stomin.
Det kan för en del kännas svårt att berätta för vänner, bekanta och arbetskamrater att man är stomiopererad. Att vara öppen med sin situation brukar kunna leda till större förståelse från omgivningen.
Stomibandaget tål vatten och det går bra att duscha och bada såväl i ett badkar, en pool som utomhus. Stomin bör inte utsättas för direkt solljus, så skydda den när du vistas ute i solen.
Ett par månader efter operationen går det att motionera som tidigare.
Det kan bli en viss påverkan på sexlivet efter operationen. Det finns allmänt inget hinder för att ha ett bra sexliv, men för en del kan anpassningen till ett normalt sexliv ta tid.
Du kan behöva få prata igenom den nya situationen med din stomiterapeut eller läkare.
Vid större operationer runt ändtarm, könsorgan och urinblåsa kan det bli större inverkan på den sexuella funktionen.
Då kan du behöva följas upp av en sexolog eller en speciell rehabiliteringsmottagning.
Att föda barn trots stomi brukar inte vara något hinder. Det kan under graviditeten uppstå problem med bandageringen, men tillsammans med stomiterapeuten brukar det gå att lösa tillfredsställande.
Det finns ingenting som hindrar dig från att resa. Tänk på att ta med tillräckligt med stomibandage och att förvara en del i handbagaget, ifall resväskan kommer bort.
Det kan vara bra att ta med sig lite extra material om du skulle drabbas av turistdiarré eller läckage.
Den vanligaste kolostomin är när den delen av tjocktarmen som kallas sigmoideum läggs upp på magen. Stomin kallas då sigmoideostomi och är placerad på vänster sida av magen och har en höjd på 5-10 millimeter.
Vanliga anledningar till att man behöver lägga upp en kolostomi är cancer, inflammationer som till exempel ulcerös kolit, tarmfickor och avföringsinkontinens.
Tjocktarmen är cirka 1,5 meter lång och har som uppgift att suga upp vätska och en del salter, finfördela innehållet och bilda gaser. Innehållet i tjocktarmen är halvfast till fast.
De vanligaste orsakerna till att behöva lägga upp en ileostomi är inflammatoriska tarmsjukdomar som till exempel Morbus Chron, cancer eller som avlastning av en anastomos i tjocktarmen.
Ileostomin sitter oftast på höger sida av magen och är 20-30 millimeter hög.
Innehållet i tunntarmen är tunnflytande och fräter på huden om det kommer i kontakt med den.
Tunntarmen är ungefär fem meter lång och har som uppgift att suga upp vätska, näringsämnen, vitaminer och andra ämnen som är nödvändiga för kroppen.
En bäckenreservoar görs av tunntarmen och läggs i bäckenet så att reservoaren kan tömmas via anus. Vid operationen tar man bort tjocktarmen och rektum.
Precis som vid en ileostomi blir avföringen lös och kan fräta på huden vid anus. Tarmen behöver tömmas ungefär 5-7 gånger per dygn.
Kocks blåsa är en reservoar som görs av tunntarmen och töms med hjälp av en speciell kateter. Du behöver tömma reservoaren ungefär var fjärde timme.
Reservoaren och ventilen där katetern förs in sitter oftast på höger sida av magen och täcks med, ett för reservoarer, speciellt plåster.
En vanlig form av urostomi är operation enligt Bricker. Då tas oftast urinblåsan bort, och en del av tunntarmen isoleras.
De båda urinledarna sys in i tunntarmsdelen som läggs upp på höger sida av magen med en höjd på 20-30 millimeter.
De vanligaste orsakerna till operationen är cancer i urinblåsan, neurologiska störningar och missbildningar.
Som vid Kocks blåsa kan man också göra en kontinent urostomi av en del av tarmen som töms via en ventil med en speciell kateter.
I en del fall görs en tillfällig stomi. Det kan vara för att kunna utföra en annan operation i tarmsystemet eller för att tarmen behöver vila. Oftast görs ingreppet på tunntarmen och kallas då loopileostomi.
Den tillfälliga stomin har två öppningar. Det är bara från den ena öppningen som det kommer ut avföring. Ur den andra öppningen kan det komma tarmslem.
För att du ska känna dig trygg med vad som ska ske och är det viktigt att du får både muntlig och skriftlig information av en stomiterapeut eller någon annan vårdpersonal som är kunnig inom området.
Du ska i samråd med stomiterapeuten och ibland även läkaren få prova ut var stomin ska läggas upp.
Det är viktigt att den inte hamnar för nära naveln, midjan, ljumsken, revbensbågen, ärr eller hudveck. Då kan det uppstå problem med stomibandaget vilket kan leda till läckage.
Stomimarkeringen ska provas ut både sittande, liggande och stående eftersom bukens form ändras när du byter position. Markeringen görs med permanent tusch så att den är väl synlig för kirurgen.
Kirurgen ska informera dig om vilken operationsmetod som ska användas.
Vid rektumamputation, när ändtarmen opereras bort, kan det ta tid innan såret i stjärten läker. En del personer upplever fantomfenomen.
Det kan vara att du kan känna som en tyngd där ändtarmen har suttit eller att du tycker dig känna behov av att tömma tarmen. Oftast avtar detta med tiden.
Kvinnor kan efter en rektumamputation få flytningar och besvär vid samlag. Män kan få erektionsproblem och sädesavgång till urinblåsan så kallad retrograd ejakulation.
Om du har kvar din ändtarm kan du efter operationen behöva tömma den på tarmslem. Det är helt normalt.
Efter operationen får du kontinuerlig undervisning om hur stomin ska skötas. Du ska få prova ut stomibandage, information om hur förskrivning av bandage fungerar och eventuella kostnader.
När du skrivs ut från avdelningen kommer du att kontinuerligt följas upp på en stomimottagning.
Vanligtvis används resorberbar suturtråd, vilket gör att inga stygn behöver plockas bort. Stomin kan vara svullen i 4-8 veckor efter operationen.
Den ska vara rosa/röd och om den skulle ändra färg till mörk/svart är det viktigt att du kontaktar din läkare eller stomiterapeut.
Det finns två olika typer av stomibandage, endelsbandage och tvådelsbandage.
Ett endelsbandage vill säga att det är allt i ett. Plattan och påsen sitter ihop och allt byts varje gång. Påsen kan vara tömbar eller sluten.
Vanligtvis används en sluten påse vid fast avföring och den byts en till två gånger per dag samt vid behov. När avföringen är lös används ofta en tömbar påse.
Den brukar bytas dagligen eller varannan dag samt vid behov.
Ett tvådelsbandage består av en platta som klistras fast på huden och en separat påse som kan tryckas, knäppas eller klistras fast på plattan. Du byter plattan vid behov vilket brukar bli ungefär två till tre gånger per vecka.
Även här kan man välja mellan en sluten påse eller en tömbar.
Det kan ibland uppstå problem efter att ha fått en stomi. Om besvären inte går över bör du kontakta din läkare eller stomiterapeut.
En hudskada orsakas vanligtvis av läckage av urin eller avföring. Om du får återkommande läckage som orsakar hudirritation kan bandageringstekniken behöva ses över.
Det kan handla om att kontrollera hålstorleken på plattan, täta med tätningsmassa eller tätningsringar. Du kan också behöva byta hudskyddsplattan oftare.
Ibland kan det efter operationen uppstå störningar i blodcirkulationen. Tarmslemhinnan som vanligtvis ska vara rosa/röd kan bli mörk/svart och vävnaden dör, går i nekros.
Det kan påverka stomin helt eller delvis.
Ett stopp i stomin kan orsakas av till exempel ileus, tarmvred, eller av mat som inte tuggats ordentligt och fastnar i tarmen.
Det kan också orsakas av sammanväxningar mellan tarmarna. Stopp i stomin brukar göra mycket ont och du bör uppsöka läkare akut.
Om du har en kolostomi kan förstoppning inträffa som behandlas på samma sätt som innan du fick din stomi.
Ett högt flöde i stomin på en liter avföring, eller mer, per dygn kan orsaka vätske- och saltbrist som kan vara svårt att själv kompensera för.
Du behöver observeras och eventuellt få dropp med vätska och salter.
Det kan bildas en förträngning, stenos, i stomin som gör att det kan bli svårare för urin eller avföring att komma ut. I samband med det är det vanligt att det läcker under hudskyddsplattan.
Ett bråck innebär att området runt stomin bullar upp sig på grund av en försvagning i bukväggen. Det kan leda till en varierande konsistens på avföringen och svårt med bandageringen.
Vid prolaps eller framfall blir stomin betydligt längre än normalt. Den kan också bli svullen och göra att avföringen har svårare att komma ut.
En prolaps påverkar stomins utseende, men kan också göra att den blir svårare att bandagera.
Du får prova dig fram för att se vilken kost som passar dig bäst. Generellt kan du fortsätta att äta samma kost efter operationen som innan.
Om du får en tunntarmsstomi finns det vissa livsmedel som du ska undvika de första veckorna:
Du bör salta lite extra på maten eftersom du kommer att förlora mer vätska och salter via tunntarmsstomin.
Om du har en tjocktarmsstomi kan du uppleva att gaser kan bli ett problem när du ska umgås med andra.
Därför kan livsmedel med gasbildande egenskaper som lök, kål och bönor behöva planeras utifrån sociala aktiviteter.
För alla med stomi gäller, förutom livsmedelsverkets vanliga kostrekommendationer, att äta långsamt, tugga ordentligt och försöka att inte svälja så mycket luft.
Glöm inte heller att dricka ordentligt.
Om du får problem med kosten bör du kontakta din stomiterapeut eller dietist.
Tove Mårtensson är distriktsköterska som både har erfarenhet av att hjälpa patienter som har stomi men också själv har en stomi. Här svarar Tove på frågor om kolostomi, både ur en distriktsköterskas perspektiv och ur sin personliga erfarenhet från att leva med en kolostomi.
En stomioperation sker under narkos. Efteråt kan man ha mer eller mindre ont ett tag, som vid alla operationer.
Ja det kan man. Man kan behöva ha ett intyg med sig om att man behöver ha vissa vätskor med sig ombord om man flyger, eller ett extra stor handbagage. Man vill inte gärna att stomiförbanden (påsarna etc) kommer bort så ett större handbagage där man kan ha allt är bra. Stomipåsar är ingenting man kan gå in på apotek och köpa så man måste ha allt med sig.
Det beror på vilken typ av stomi man har. Hur ofta tarmen tömmer sig. De som har tunntarmsstomi har ofta en tömbar påse eftersom tunntarmsinnehållet är flytande medan de som har en tjocktarmsstomi ofta har en icke-tömbar påse där man tar bort hela påsen och sätter dit en ny.
Jag som har en tjocktarmsstomi byter 1-2 ggr/dag.
Du duschar med påsen på. Den är gjord för det.
Absolut, det är inget problem!
Nej! Man kan ibland få rodnad hud runt stomin och det kan ju såklart svida men stomin i sig har ingen känsel.
Nej inte så länge det inte läcker. Påsarna har ett kolfilter som gör att luft kan komma ut men utan lukt. De som har tunntarmsstomi, där avföringen är lös kan ha lite större problem med läckage eftersom tarminnehållet kan leta sig ut under plattan som påsen är fäst vid.
Men förutom vid läckage så luktar det inte.
Jag kan äta allt men jag vet att en del är känsliga för olika livsmedel. Det är individuellt.
I början var det det men nu har det blivit en vana. Som att borta tänderna. Jag lever precis som jag gjorde innan. Det som kan vara krångligt är t.ex. planeringen inför en resa. Ska man vara borta länge, kanske på en lång vandring eller som hjälparbetare utomlands, har man lite planering att göra.
Nej, man har påsen på, det räcker. Man kan ha tighta kläder, ligga på magen, hoppa, springa. Jag undviker sit-ups men det är bara för att jag tycker att det känns obehagligt.
Nej, den sitter fast.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.