Statistik om cancer
Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer.
Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer.
Hitta rätt direkt
Här kan du på ett övergripande sätt ta del av den senaste cancerstatistiken.
Socialstyrelsens cancerregister, som har funnits sedan 1958, samlar in och bearbetar uppgifter från de sex regionala cancercentrumen på årsbasis.
I cancerregistret räknas varje tumör som ett fall. En person kan ha flera tumörer och av den anledningen kan antalet fall och personer skilja sig åt.
Socialstyrelsens statistik för de totala siffrorna kring cancer inkluderar inte hudcancerformen basalcellscancer för att det inte ses som en dödlig form av cancer. Det är den vanligaste cancerdiagnosen i Sverige och ungefär 40 000 personer drabbas varje år.
Insjuknande – så många får cancer
Antal personer i Sverige som fick ett cancerbesked under 2023.
Vill du se statistik för en viss cancerform?
Vi har egna sidor för de vanligaste cancersjukdomarna.
Insjuknade i län – kvinnor
Antal fall bland kvinnor som insjuknat 2023 per län, per 100 000 invånare, åldersstandardisering befolkningen 2000.
Insjuknade i län – män
Antal fall bland män som insjuknat 2023 per län, per 100 000 invånare, åldersstandardisering befolkningen 2000.
De vanligaste cancerformerna
Antal personer 2023.
Vad säger statistiken?
- Totalt sett är hudcancer den vanligaste cancersjukdomen.
- Bland män är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen, sett till antal insjuknande personer.
- Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor.
- Prostatacancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män.
- Lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor.
- Den diagnosgrupp som ökar mest är hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer).
Vanligaste cancerformerna bland kvinnor
Vanligaste cancerformerna bland män
Insjuknande i 5-årsklasser
Antal cancerfall 2023 per 100 000 invånare.
Risken för cancer ökar med ålder
Risken att insjukna ökar med stigande ålder. För personer 75 år och yngre är det 32 procent av männen och 30 procent av kvinnorna som har eller har haft en cancersjukdom.
Cancerrisken under hela livstiden har inte beräknats för befolkningen i Sverige, eftersom resultatet skulle vara alltför osäkert med tanke på att andra allvarliga sjukdomar får stor betydelse i de äldsta åldersgrupperna.
Prevalens
- 292 488 män och 305 255 kvinnor som har eller har haft cancer någon gång och levde i slutet av 2022.
- 108 695 män och 96 562 kvinnor som har eller har haft cancer de senaste 5 åren och levde i slutet av 2022.
Vad är prevalens?
Prevalens är ett mått på det antal personer i befolkningen som har eller har haft en cancersjukdom vid en viss tidpunkt. 5-årsprevalens är ett mått som kan användas av sjukvården för att planera omfattningen av verksamheten.
Överlevnad
På ett generellt plan har överlevnaden i cancer ökat. Särskilt inom vissa områden har det skett mycket stora framsteg tack vare att forskningen har gått framåt.
Cancersjukdomar som för några decennier sedan oftast innebar död inom några år har i dag en god prognos. Prognosen varierar mycket mellan olika former av cancersjukdomar. Läs mer om prognos för cancer
Vad är relativ överlevnad?
Begreppet beskriver hur stor andel cancerdrabbade som är i livet fem eller tio år efter diagnostillfället, jämfört med en jämförbar grupp människor som inte drabbats av cancer i befolkningen. Relativ överlevnad mäter alltså sannolikheten att överleva sin cancersjukdom.
Relativ överlevnad sedan 1980
Totalsiffror cancer, relativ 5-årsöverlevnad respektive 10-årsöverlevnad 1980-2020, per kön. Åldersstandardisering baserad på International Cancer Survival Standard.
Den relativa överlevnaden går upp
Även om allt fler får en cancerdiagnos så minskar risken att avlida i cancer något. Anledningen är förbättrade diagnostiska metoder vilket gör att utredningar kan gå snabbare och behandling därmed sättas in tidigare.
Behandlingarna vid cancersjukdom har även blivit effektivare. Det är dock stora variationer i överlevnad mellan olika cancerdiagnoser.
Dödlighet
Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt-kärlsjukdomar.
Cancer står för ungefär 25 procent av alla dödsfall. Trots detta så har dödligheten i cancer minskat stadigt under en lång tid.
Minskningen för tumörer mellan 1969 och 2023 var 24 procent för kvinnor och 30 procent för män.
Om trenden håller i sig kan tumörsjukdomar snart vara den vanligaste underliggande dödsorsaken bland kvinnor.
Risken att dö i cancer innan 75 års ålder är 8,2 procent för män och 7,6 procent för kvinnor.
Antal dödsfall i olika cancerformer
Cancerformer med flest antal dödsfall 2023.
Lungcancer dödligaste cancerformen
Lungcancer är den cancerform flest personer dör av. Dödligheten har sedan 1980-talet stadigt minskat hos män. Hos kvinnor har dödligheten tvärtom ökat för att i mitten av 2000-talet plana ut. Lungcancer är sedan 2005 den cancersjukdom flest kvinnor dör av.
Insjuknande och dödlighet
Totalsiffror för cancer, 2000-2023. Antal fall respektive dödsfall per 100 000 invånare. Åldersstandardisering enligt befolkningen 2000.
Fler blir sjuka, dödligheten sjunker
Cancerfallen i Sverige fortsätter att öka. Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. Dock har folkmängden och åldersstrukturen förändrats och om man tar hänsyn till det, så kallad åldersstandardisering, har cancerförekomsten ökat med cirka 40 procent.
På ett generellt plan har överlevnaden i cancer ökat. Särskilt inom vissa områden har det skett mycket stora framsteg tack vare att forskningen har gått framåt. Cancersjukdomar som för några decennier sedan oftast innebar död inom några år har i dag en god prognos.
Riskfaktorer
Totalt skulle drygt 16 000 cancerfall skulle kunna förebyggas varje år i Sverige, främst genom förändrade levnadsvanor.
Man kan aldrig säkert säga varför någon drabbats av cancer, men vad vi äter och dricker, hur vi rör på oss och om vi röker har stor betydelse för vår hälsa på kort och på lång sikt.
Cancer och riskfaktorer
Varje år upptäcks cirka 75 000 cancerfall i Sverige. Enligt beräkningar kan fler än 16 000 av dem vara orsakade av någon av elva riskfaktorer som går att påverka som rökning, alkoholkonsumtion och matvanor. Det innebär att vart fjärde cancerfall kan förebyggas. De flesta cancerfall beror dock på sådant som inte går att påverka, som exempelvis slumpmässiga genförändringar.
Insjuknande till följd av påverkbara faktorer
Antal cancerfall som beräknas orsakas av påverkbara riskfaktorer årligen. Malignt melanom är den enda hudcancerform som inkluderats i beräkningen.
Insjuknande till följd av påverkbara faktorer
Antal förebyggbara cancerfall per riskfaktor.
Riskfaktorer och cancer
Våra levnadsvanor påverkar vår risk att insjukna i cancer. Ungefär 30 olika cancerformer bedöms ha en viss koppling till faktorer som går att påverka.
Ungefär ett av tio cancerfall kan kopplas till ohälsosamma matvanor, alkoholkonsumtion, övervikt eller fysisk inaktivitet.
Även tobaksrökning ökar risken för cancer. Omkring 4 500 årliga cancerfall i Sverige kan knytas till rökning.
Läs mer om statistik riskfaktorer
Har du frågor?
Kontakta Lovisa Stenström - statistiker
lovisa.stenstrom@cancerfonden.se
Källor
Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE
Nästa uppdatering
Statistik för 2024 från Socialstyrelsens cancerregister offentliggörs i slutet av 2025.
Statistik per cancerform A-Ö
- Akut leukemi – statistik
- Blodcancer – statistik
- Bröstcancer – statistik
- Bukspottkörtelcancer – statistik
- Cancer hos barn – statistik
- Endokrina körtlar – statistik
- Gallblåse- och gallgångscancer – statistik
- Hjärntumörer – statistik
- Hodgkins lymfom – statistik
- Hudcancer – statistik
Hittade du informationen du sökte?
Senaste nyheterna
