Så tolkar du cancerstatistiken

Varför är alla siffror uppdelade efter kön?

För en del cancersjukdomar skiljer sig sjukdomsmönstret mycket mellan män och kvinnor. Därför har vi valt att redovisa statistiken uppdelad på kön.

Vad innebär måttet insjuknande?

För att veta hur många i en befolkning som har drabbats av en viss sjukdom kan man titta på måttet insjuknande fall. Det kan också kallas för incidens. Det vanligaste är att ange antalet fall per 100 000 personer och år.

Eftersom en del har fler än en tumör när de får sin diagnos kan antalet fall vara något större än antalet personer som har insjuknat.

Vad är dödlighet?

För att veta hur många i en befolkning som dör av en viss orsak, som cancersjukdom, används måttet dödlighet. Det vanligaste är att redovisa det som antal dödsfall per 100 000 personer. Det kallas också för mortalitet. 

Vad innebär det att siffrorna åldersstandardiseras?

Antalet cancerfall i Sverige har ökat från knappt 30 000 per år i början av 1970-talet till fler än 75 000 under 2021.

Risken att drabbas av cancer ökar med åldern och den största anledningen till den stora ökningen av antal cancerfall kan kopplas till att det finns fler äldre i Sverige idag än för 50 år sedan.

För att kunna göra en rättvis jämförelse av antal fall av cancer över tid måste vi därför ta hänsyn till förändringar i åldersfördelningen hos befolkningen.

Insjuknande- och dödlighetssiffror viktas därför mot befolkningens åldersfördelning vid en bestämd tidpunkt.

Då blir siffrorna jämförbara över tid.

Varför visas statistiken per 100 000 personer?

Genom att ange siffror per 100 000 personer för att visa till exempel hur många som har blivit sjuka gör det möjligt att jämföra befolkningsgrupper oavsett hur stora de är.

Det totala antalet sjuka personer ger inte alltid en tydlig bild eftersom till exempel stora grupper naturligt kan ha fler sjuka än mindre grupper.

När man räknar antalet sjuka per 100 000 personer kan mer rättvisa jämförelser göras även mellan olika stora befolkningar och grupper.

Vad är prevalens?

Måttet prevalens används för att visa hur många i en befolkning som har eller har haft cancer vid specifik tidpunkt.

När vi visar den totala prevalensen inkluderas män och kvinnor som levde i slutet av 2021 och som fått en cancerdiagnos någon gång mellan 1958 och 2021.

Den totala prevalensen ses dock inte alltid som den mest relevanta siffran då många av de som fick sin diagnos och behandling för länge sen idag är helt friska. De räknas inte heller som cancerpatienter av sjukvården.

För att få ett mått som kan användas när sjukvården planerar sin verksamhet redovisas därför också måttet femårsprevalens.

Femårsprevalensen inkluderar de som fått en cancerdiagnos under mellan 2017 och 2021.

Den 31 december 2021 var den totala cancerprevalensen i Sverige ungefär 600 000 personer  – 292 051 män och 317 040 kvinnor.

Vid samma tidpunkt var femårsprevalensen i Sverige ungefär 240 000 personer – 125 143 män och 115 048 kvinnor.

Vad är relativ 5- och 10-årsöverlevnad?

Den relativa överlevnaden för cancer är en uppskattning på hur många som lever fem eller tio år efter att de har fått sin cancerdiagnos. Måtten kallas relativ 5-årsöverlevnad och relativ 10-årsöverlevnad.

Relativ överlevnad inkluderar alltså inte de personer som dött av andra orsaker än cancersjukdomen. Om den relativa 5-årsöverlevnaden för en sorts cancer är 60 procent, betyder det att 60 procent av de som drabbats av cancern inte har dött på grund av sin cancer efter fem år från diagnostillfället. 

Varför ser det ut som att antalet nya fall minskade under 2020?

Under covid-19-pandemins första år minskade antalet nyupptäckta cancerfall. Minskningen berodde dels på att screening inte kunde erbjudas i lika stor utsträckning och dels på att att människor undvek att söka vård eller hade svårare att få komma till en läkare.