Prognos vid cancer

Vid några cancerformer, till exempel bröstcancer, är förbättringen avsevärd. Samtidigt finns det cancerformer där prognosen är så gott som oförändrad jämfört med 1970-talet.

När man själv eller någon i ens närhet får en cancerdiagnos är det naturligt att man funderar över möjligheten att bli botad. I det här sammanhanget är det viktigt att skilja mellan statistisk prognos och individuell prognos:

• l en statistisk prognos har en beräkning av sannolikhet gjorts, baserat på data som är inhämtad från en mängd människor med cancer. Den här typen av prognos kan ge vägledning för läkare, patienter och närstående, men behöver inte stämma i det enskilda fallet.
• l en individuell prognos är en klinisk bedömning som görs utifrån en specifik persons sjukdomshistoria, symtom och provsvar. Det är dock svårbedömt eftersom många faktorer påverkar och kunskapen om att fastställa prognos är olika stor för olika cancersjukdomar. Dessutom är ingen patient den andra lik.

Frisk eller botad från cancersjukdom

Begrepp som ”frisk” eller ”botad” kan vara svåra att definiera i samband med en cancersjukdom.

Efter att ha avslutat behandling och att symtomen försvunnit kvarstår risken för återfall ofta i många år. Det kan räcka med att en liten mängd tumörceller klarar sig undan kirurgi, strålning och cytostatika för att sjukdomen ska återkomma.

Det innebär att det tar många år innan cancerpatienter, betraktat som grupp, har samma chans till överlevnad som befolkningen i övrigt.

Hur lång tid som krävs skiljer sig åt för olika cancersjukdomar, men en typisk siffra är 8-10 år.

Relativ 5- och 10-årsöverlevnad

Av den här anledningen undviks ofta ord som har med bot att göra i cancerstatistik. I stället använder man begreppen relativ 5- och 10-årsöverlevnad.

De beskriver hur stor andel av cancerpatienterna som fortfarande är i livet fem respektive tio år efter diagnostillfället, jämfört med en jämförbar grupp människor i samma kön och ålder i befolkningen.

Överlevnaden har förbättrats kraftigt

Prognosen för cancerpatienter i Sverige har utvecklats i positiv riktning sedan början på 1970-talet.

Den relativa 5-årsöverlevnaden uppskattades på 1970-talet till 35 procent för män och 48 procent för kvinnor. I dag är motsvarande siffror 78 procent för män och 77 procent för kvinnor. Det innebär en ökning med 43 respektive 29 procentenheter.

Även 10-årsöverlevnaden har förbättrats kraftigt och beräknas i dag vara 72 procent för både män och kvinnor.

Det är många faktorer som påverkar utvecklingen av chansen till överlevnad. Förbättrad behandling förlänger överlevnaden för patienterna, men statistiken påverkas också av nya metoder kring att ställa diagnos och screeningprogram.