Cancer i vardagen

Trötthet vid cancer

Människor med cancer kan bli extra trötta. De orkar inte lika mycket som tidigare. Det kan vara svårt att förklara för andra hur den här tröttheten känns.

Att man blir så trött beror på att man har en sjukdom. Men den beror också på behandlingarna man får. Den här tröttheten kallas fatigue.

Tecken på fatigue:

• Man kan sova en hel natt och vara precis lika trött när man vaknar som när man gick och lade sig.
• Det är svårt att orka med vanliga vardagssysslor. Det kan vara helt omöjligt att koncentrera sig på ett samtal.
• Man kan känna en vilja att göra olika saker, men tröttheten gör det omöjligt.

Tips på vad som kan hjälpa mot fatigue:

• Motion brukar vara bra, till exempel att promenera.
• Försök ha regelbunden dygnsrytm. 
• Spara den energi som finns till att göra det som är roligt.
• Be andra om hjälp med saker som städning och matlagning.
• Det är viktigt att berätta för läkare om tröttheten. Om den beror på till exempel blodbrist eller smärta kan det finnas medicin som hjälper.

Mat vid cancer

Cancer kan förändra aptit, smak, lukt och hur mätt man känner sig när man har ätit. Men alla drabbas inte. Det beror på vilken typ av cancer man har, vilken behandling man får och i vilket stadium man är i sin behandling.

Om du har problem med maten kan du prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska. De kan skicka dig till en dietist på sjukhuset eller vårdcentralen.

Ät hälsosamt

Om du har god aptit och äter som vanligt kan du följa råden om hälsosamma matvanor:

• Ät mer mat från växtriket i form av grönsaker, frukt och nötter. Fisk är också bra.
• Välj produkter med mycket fullkorn. Välj matfetter med vegetabiliska oljor och välj magra mejeriprodukter.
• Ät inte så mycket chark (som korv, bacon, köttfärs), rött kött (som fläsk, nötkött, lamm och vilt), socker, salt eller alkohol.

Sex och cancer

När man får cancer kan lusten och sex kännas långt borta. All energi och fokus går till sjukdomen. Olika personer reagerar på olika sätt.

Men även om det aldrig blir som förut, går det att hitta en ny relation till sin kropp.

Närheten till varandra kan bli starkare om ni kan prata om vad som är viktigt i relationen. Det är bra att testa sig fram till det som kan ge en känsla av att må bra sexuellt tillsammans.

Det är en helt ny situation som är fylld av många känslor och tankar. Därför är det viktigt att kunna prata med varandra. Både du och dina nära har rätt till stöd från sjukvården.

Rehabilitering

Cancerbehandlingar är ofta tuffa och de flesta behöver återhämta sig och få rehabilitering efteråt. Rehabilitering betyder att få hjälp att komma tillbaka till det liv man hade innan sjukdomen, så gott det går.

Personer som har fått cancer har rätt till olika sorters rehabilitering, beroende på vad han eller hon behöver. 

Det finns olika sorters rehabilitering:

• Fysisk rehabilitering Att vara fysiskt aktiv och träna är en av de viktigaste saker man kan göra för att minska besvär och biverkningar. Besvären kan vara saker som extrem trötthet, sämre kondition och mindre styrka än vanligt. Det kan hjälpa att träna eller vara så aktiv som det går. 
• Psykisk rehabilitering Behandlingar mot cancer är ofta jobbiga och intensiva och det kan sätta igång alla möjliga känslor. Psykisk rehabilitering innebär ofta att man får ha kontakt med kurator, psykolog, psykiatriker eller sjuksköterska med psykosocial utbildning.
• Social rehabilitering Det kan vara mer eller mindre jobbigt att komma tillbaka till sitt sociala liv efter en cancerbehandling. Social rehabilitering handlar om att få hjälp tillbaka till ett socialt liv likt det man hade innan sjukdomen. Det sociala kan handla om familj, boende, arbete, vänner, fritidsaktiviteter och ekonomi. 

Alla patienter som fått cancer har rätt till en kontaktsjuksköterska och en vårdplan anpassad efter just sina behov. Rehabiliteringen är en del av den vårdplanen.