Vi ska se till att inte göra givarna besvikna

Yihai Cao är professor i kärlbiologi vid Karolinska institutet och beskriver hur vävnaden i en bukspottkörteltumör kan bestå av så mycket som 90 procent friska celler, som fettceller, blodkärl och immunceller. 

Tumörens mikromiljö förändrar sig konstant, som vädret!

– Denna mikromiljö förändrar sig konstant, som vädret, säger han. 

Att bättre förstå hur dessa förändringar sker och samspelet mellan de olika cellslagen är en viktig del av hans forskning.  

Försvarsceller kan aktiveras 

Det finns olika typer av cancerläkemedel. Cytostatika riktar sig mot tumörcellerna men ett problem är att de också kan skada friska celler. Ett annat problem är att tumörceller generellt är genetiskt instabila och därför kan utveckla motståndskraft mot cytostatika.  

Andra cancerläkemedel påverkar tumörcellernas omgivning, som mikromiljön, och hit hör exempelvis immunterapi. 

– Genom att aktivera kroppens egna försvarsceller, som är betydligt stabilare än tumörcellerna, kan vi få ett bredare angreppssätt, säger han. 

Studerade till läkare i Kina 

En annan viktig del av tumörernas närmiljö är de nybildade blodkärl som förser dem med syre och näring. Denna nybildning av kärl kallas angiogenes och är ett forskningsfält som Yihai Cao ägnat mycket tid åt, även om vägen dit var vindlande.  

År 1978 började han studera till läkare i Kina, då universiteten åter öppnades efter att i tio år ha varit stängda under kulturrevolutionen. Han utbildade sig vid Shandonguniversitetet och Chinese Academy of Medical Sciences i Beijing. 

– Jag valde forskningen för jag tänkte att om jag gjorde någon fundamental upptäckt, skulle jag kunna hjälpa miljontals sjuka, säger han.  

Upptäckten som förändrade hans karriär 

År 1986 lämnade han Kina för att forska om cancer i Schweiz, och två år senare inledde han doktorandstudier vid Karolinska institutet. Efter disputationen följde post-doc-studier vid Harvard Medical School i USA. Det var här som kärlbildning hamnade i fokus.   

– Min handledare var Judah Folkman, den förste som föreslog att tumörer behöver kärl för att överleva. När vi fann den första, kroppsegna, kärlhämmaren – angiostatin –förändrade det min karriär.   

Upptäckten av angiostatin utgjorde basen för läkemedlet Avastin, som är en antikropp riktad mot en tillväxtfaktor som främjar kärltillväxt. Det godkändes 2004 mot tjock- och ändtarmscancer.  

Hämmare skydd mot tumörtillväxt

Tillbaka vid Karolinska institutet 1996 startade Yihai Cao sin egen grupp och upptäckte nu flera hämmare mot kärltillväxt, som i förlängningen tycks kunna skydda mot tumörtillväxt.  

Han har nu beviljats anslag för forskning inriktad mot att närstudera den mikromiljö som omger tumörcellerna. Här har bland annat fettceller visat sig vara en viktig komponent. 

– Våra data tyder på att tumörens ämnesomsättning kan ändras. Om man blockerar dess tillgång till blodet och det glukos som finns där, kan den istället börja använda fett från omkringliggande fettceller som bränsle. Den förändringen är ett sätt för tumören att skaffa sig resistens mot cancerläkemedel, säger han. 

Cancerfondens stöd betyder mycket 

Vid Cancerfondens anslagsutdelning i november 2020 tilldelades Yihai Cao och hans forskarteam 2,25 miljoner kronor per år under perioden 2021-2023. 

Han betonar att anslaget från Cancerfonden är viktigt. 

– Att få stöd under tre år betyder jättemycket. Jag är tacksam från djupet av mitt hjärta mot de personer som donerar pengar till forskning. Vi ska se till att inte göra dem besvikna, säger han. 

För honom som är läkare i botten ligger också patientnyttan i fokus. 

– Jag bär ständigt med mig frågan om vad som kan komma patienterna till nytta, det ligger alltid i mitt hjärta. Exempelvis när det gäller läkemedelsresistens –om vi bättre förstår varför tumören förändras och förlorar sin känslighet, har vi bättre chans att backa skeendet för att återigen få läkemedlen att fungera, säger Yihai Cao. 

Fakta

Yihai Cao är professor i kärlbiologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska institutet. Han har forskat mycket om nybildning av kärl, så kallad angiogenes. Han studerar även tumörers mikromiljö, hur cellerna påverkar tumörspridning, hur tumörer reagerar på läkemedel och utvecklar resistens. För denna forskning beviljades han ett stort anslag från Cancerfonden som omfattar 2 250 000 kronor per år under perioden 2021 till 2023.