Systrarnas testamente

När Elin Forzelius, jurist på Cancerfonden, fick ett samtal från kommunens dödsboenhet anade hon inte hur just det här fallet skulle utveckla sig. Eller hur stor summa det handlade om.

– Cancerfonden är en ideell organisation som inte får några bidrag från staten. Alla pengar vi får in kommer genom testamenten och gåvor, berättar Elin Forzelius, testamenteshandläggare på Cancerfonden.

Hittat men obevittnat testamente

Men, testamentet från systrarna var lite speciellt. Vanligtvis får Cancerfondens testamentesenhet kännedom om att ett testamente finns i samband med att den avlidnes arvingar kallas till bouppteckningen. Men så gick det inte till den här gången.

– Vi kontaktades i stället av kommunens dödsboenhet, som initialt hanterar dödsbon där det saknas arvsberättigade släktingar. Dödsboenheten meddelade att Johan hade hittat ett testamente, men att det inte var korrekt upprättat, berättar Elin.

Efter kontakt med Johan och noggrann utredning ansåg Cancerfonden att testamentet speglade systrarnas sista vilja. Trots att testamentet inte uppfyllde alla krav valde man att försöka hedra systrarnas önskan.

Storleken på arvet okänd

Argumentationen att testamentet ändå skulle godkännas skickades därför, med hjälp av Johan och Familjens jurist, till Arvsfonden – som ärver när det inte finns släktingar som har rätt att ärva. Då visste man ännu inte hur mycket systrarna lämnade efter sig.

– Britt-Marie och hennes syster Kerstin upprättade 1984 ett inbördes testamente till förmån för Cancerfonden. Kerstin avled 2012, då tillföll allting Britt-Marie. När Britt-Marie sedan avled 2022 ville de att allting från båda systrarna skulle tillfalla Cancerfonden, berättar Elin.

Men för att ett testamente ska vara giltigt ska det bland annat vara bevittnat av två personer.

Allmänna Arvsfonden ärver de personer som inte har arvsberättigade släktingar och inte har ett giltigt testamente.

Men systrarnas släkting Johan och jurister från Cancerfonden lyckades övertyga Arvsfonden att testamentet skulle godkännas. 

Levde själva och mycket ekonomiskt 

Britt-Marie och Kerstin föddes 1927 respektive 1932 i Norrköping. De flyttade tidigt till Stockholm för att studera. Kerstin arbetade senare på Svenska konsulatet i Bonn och Britt-Marie var redaktör på ett bokförlag. De samlade på böcker och prenumererade på läkartidskrifter.

Ingen av systrarna skaffade familj eller barn och de levde mycket ekonomiskt. Pengarna de tjänade la de gärna på resor runt världen. De bestämde tidigt att deras arv skulle gå till välgörande ändamål.

Efter Kerstins död blev Britt-Marie ensam. Johan flyttade till en grannlägenhet och hjälpte Britt-Marie med olika saker i hemmet. 

– Vi trivdes bra tillsammans. Vi pratade ofta om olika välgörande ändamål och organisationer som hjälper andra. Britt-Marie ville gärna skänka till organisationer som hjälpte via sjukvård. Hon gav pengar till bland annat Röda Korset, Läkare utan Gränser och många andra hjälporganisationer, berättar Johan.

Britt-Marie var själv kärnfrisk och dog av ålderdom 2022.

"Det där tar vi senare"

– Ibland pratade vi om testamente men Britt-Marie sa att det redan var ordnat så jag ville inte lägga mig i hennes pengar. När jag sedan blev god man åt henne tog jag upp frågan igen och sa till henne att Allmänna arvsfonden får pengarna om hon inte skriver ett testamente. Britt-Marie svarade som alltid att "det där tar vi senare".

– Hur kunde detta ske, frågade jag mig? Kerstin var ju jurist.

När Britt-Marie gått bort och Johan med familj skulle tömma hennes lägenhet tittade han i pärmen där testamentet skulle finnas. Testamentet fanns där, men det saknade underskrift av två vittnen och var därför ogiltigt.

– Hur kunde detta ske, frågade jag mig? Kerstin var ju jurist, konstaterar Johan. Jag letade och letade men hittade inget mer skrivet testamente. 

Systrarna ville ge till forskningen

Johan kände att han hade en skyldighet mot systrarna att driva igenom deras sista vilja som stod i deras testamente. Systrarnas uttryckliga önskan hade alltid varit att deras pengar skulle gå till forskning som handlade om att hjälpa sjuka, inte att de skulle gå till Allmänna arvsfonden.

När det var dags för bouppteckning fanns det inga arvsberättigade släktingar, utan endast Allmänna Arvsfonden. Johan var det närmaste levande släktingen men sedan 1928 ärver inte kusiner, eller kusinbarn enligt svensk lag.

Efter bouppteckningen sammanställdes informationen från Johan och skickades till Arvsfonden för att visa att testamentet verkligen återspeglade systrarnas vilja.

– Jag var god man för Britt-Marie och kontaktade Cancerfonden och Allmänna arvsfonden och berättade vad jag visste att Britt-Marie och Kerstin ville. Jag vet att testamentet inte hanterats i enlighet med lagen, i detta fall, men att systrarnas sista önskan varit tydlig. De ville testamentera sina pengar till Cancerfonden.

Johan arbetar inom sjöfart och har varit till sjöss i många år. Nu är han stationerad på AlfaWall som är ett bolag mellan Wallenius-rederierna och Alfa Laval. 

– Det har alltid varit mitt eget största kall att se hur man kan hjälpa till med att forska och finna bot på denna extrema sjukdom. Kanske det var mitt eget intresse att driva Britt-Maries arv till Cancerfonden minst lika mycket som systrarnas, funderar Johan.

– Det har alltid varit mitt eget största kall att se hur man kan hjälpa till med att forska och finna bot på denna extrema sjukdom. – Johan

I bouppteckningen uppgick systrarnas tillgångar till 34 467 507 kronor. Tack vare Johans engagemang godkände Arvsfonden testamentet kort efter bouppteckningen och hela kvarlåtenskapen tillföll Cancerfonden

Systrarna ligger begravda på Norra Kyrkogården i Solna.