Söker efter optimala operationen vid äggstockscancer

Cancer i äggstockarna, ovarialcancer, är ett område där behovet av forskning är extra stort. Därför gör Cancerfonden nu en särskild satsning på området och Sahar Salehi, kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, får möjlighet att ägna sig åt forskningen under tre års tid.

Sahar Salehi, hur fick du idén till projektet?

– Frågeställningen är sprungen ur en observation som vi gjort här på Karolinska Universitetssjukhuset. Internationellt har det länge betraktats som en självklarhet att det bästa för patienter med äggstockscancer är att ta bort all cancer med stora och avancerade operationer.

Därför har vi under flera år byggt upp en mycket stark kirurgisk verksamhet med specialiserat kirurgiskt team för att varje enskild kvinna ska få den bästa tillgängliga behandlingen. Men dessvärre har den förväntade förbättrade överlevnaden uteblivit och projektet ska ta reda på orsakerna till det.

Är operationerna för omfattande?

– Mindre tumörer svarar bättre på cellgiftsbehandling och därför är poängen med kirurgin att ta bort all cancer så att den efterföljande cellgiftsbehandlingen kan bli mer effektiv. Men eftersom äggstockscancer ofta har en spridning i buken och bukhinnan krävs det mycket omfattande operationer för att få bort all synlig cancer. Det blir ett stort kirurgiskt trauma för kroppen med efterföljande inflammation och läkning.

Vi vill undersöka om det paradoxalt nog kan vara så att detta trauma hjälper cancercellen att växa och sprida sig. Vi ska också studera om antiinflammatoriska läkemedel som vi ger i bukhålan förbättrar återhämtningen efter operation.

Skulle det alltså kunna vara mer effektivt om inte all cancervävnad togs bort?

– Ja, förmodligen finns det en gräns för hur omfattande en operation kan vara för att ha en påverkan med förbättrad överlevnad. Vi vill i detta projekt ta reda på var denna gräns går och vad som påverkar den.

Hur ska du ta reda på detta?

– Till att börja med ska vi ta blodprover och vävnad från bukhålan på kvinnor som vi opererar och som ingår i studien. Provernas tas vid olika tidpunkter under operationen och vi kontrollerar inflammation och cancercellers och andra cellers beteende och motståndskraft mot cellgiftsbehandling. När vi har mer data om detta kommer vi att gå vidare med en mer detaljerad undersökning med fler mätpunkter. 

Vad betyder stödet från Cancerfonden?

– Det är oerhört viktigt, en förutsättning för att över huvud taget kunna bedriva projektet. Jag kommer att arbeta med forskning på deltid och som kirurg på deltid och med den här forskningen öppnas jättestora möjligheter för fördjupat samarbete mellan klinik och laboratorium, alltså mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Ett stort tack till alla er som skänkt gåvor till Cancerfonden för att vi ska kunna forska!

Om äggstockscancer

Varje år drabbas drygt 700 kvinnor i Sverige av cancer i äggstockarna eller ovarialcancer som sjukdomen också kallas. De flesta kvinnor som insjuknar är mellan 40 och 70 år. Det är den näst vanligaste gynekologiska cancerformen efter livmodercancer.

Ibland kallas sjukdomen också för bukens tysta tumör, då diagnos många gånger ställs sent eftersom symtomen inledningsvis ofta är vaga.