Snabb nytta av forskning med nya anslag

– Satsningen är väldigt, väldigt bra. Många som bedriver forskning har sällan möjlighet att föra resultaten vidare in i vården. Det här är en jättefin möjlighet, säger Maria Hagströmer, professor i fysioterapi vid Karolinska Institutet och en av de forskare som får ta del av detta stöd. 

Paketera och sprida

Över hela Sverige pågår intensiv aktivitet i forskning, men när ny evidensbaserad kunskap har skapats kan det ibland gå trögt att få ut den till vården och skapa mesta möjliga nytta av den. Implementeringen kan även den vara arbetsintensiv och kostsam och kräva innovativa och specialanpassade lösningar för vården.

För att snabbare få ut viktiga forskningsresultat till patienter och närstående har Cancerfonden därför satsat på ett särskilt pilotprogram för implementering i vården. Och nu ger vi tre forskare 500 000 kronor vardera i ett särskilt stöd för att arbeta med att paketera, sprida och aktivt skapa nytta av forskning. 

I många fall tas urinblåsan bort och det är en skör patientgrupp som har mycket besvär efter operationen. 

Det här är ett samarbete med det så kallade Siish-projektet - Snabbare implementering av innovation i svensk hälso- och sjukvård. Förutom det finansiella stödet innebär samarbetet att forskaren får särskild coachning i nyttiggörande och kommer att få delta i gemensamma arbetsinternat. Dessutom ingår stöd för att utarbeta en implementeringsplan för forskningsresultaten. 

För bättre rehabilitering efter bukkirurgi

Maria Hagströmer forskar om rehabilitering efter nedre bukkirurgi som används vid bland annat urinblåsecancer.

– I många fall tas urinblåsan bort och det är en skör patientgrupp som har mycket besvär efter operationen. Det handlar till exempel om problem att lära sig ha en urostomi, att röra på sig och om trötthet och försämrad livskvalitet.

– Men vår forskning visar att med bra rehabilitering så blir patienterna starkare. Därför är det viktigt att hitta sätt så att resultaten kommer alla patienter till del, säger Maria Hagströmer.

I forskningen har forskargruppen utvecklat ett träningsprogram där en del har integrerats i en så kallad träningstavla. Det är en tavla som hänger på patientens rum på sjukhuset och där patienten kan markera när hen har gjort olika övningar. Den ger en snabb överblick och påminnelse för både patienten och för personalen.

Nu vill Maria Hagströmer se över hur denna träningstavla kan få spridning på vårdavdelningar och det kräver till exempel upphandlingar och marknadsföringsinsatser.

En annan del av implementeringen är att hitta en modell för att rehabiliteringen ska kunna flytta till primärvården och bli en del av vårdprogrammet där när patienten är färdigbehandlad på sjukhuset. 

För mer stöd till närstående

Sjuksköterskan och forskaren Anette Alvariza får 500 000 kronor för att arbeta med implementeringen av webbplatsen narstaende.se. Denna webbplats har tagits fram som en del av ett forskningsprojekt och innehåller filmer om olika ämnen som kan ge närstående stöd.

– Alla vet att närstående behöver stöd och att hemmet ska vara navet för svensk sjukvård. Men hur ska vi se till att närstående mäktar med sin viktiga uppgift? Jag är jätteglad över att få ingå i det här implementeringsprogrammet för det ger mig en chans att arbeta för att fler närstående får stöd över en lång period, säger Anette Alvariza, professor i vårdvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola.

Filmerna på narstaende.se handlar till exempel om att samtala med en sjuk person, hur man kan närma sig frågor om döden eller hur man kan hämta kraft att orka med. Anette Alvariza vill använda implementeringsstödet för att webbplatsen ska leva kvar och användas av fler, både närstående och vårdpersonal.

Modernare screening av livmoderhalscancer

Den tredje forskaren som får stöd i denna satsning är Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Han ska arbeta med implementeringen av ett nytt program för screening för livmoderhalscancer baserat på patientens risk.