600 000 lever med eller efter cancer

Omkring 600 000 nu levande personer i Sverige har någon gång fått en cancerdiagnos och var tredje person spås drabbas av cancer under sin livstid.  Bröstcancer, svalgcancer och malignt melanom är diagnoser som ökar  visar rapporten Cancer i siffror från Cancerfonden och Socialstyrelsen.  

Antalet cancerfall har ökat sedan 1980-talet och fortsätter att öka. Ökningen är större än förväntat med tanke på den åldrande befolkningen.

En samhällsutmaning

Siffrorna i rapporten täcker åren 1980–2021 och kommer från det svenska cancerregistret, som utgör underlag till den officiella cancerstatistiken i Sverige och dit alla nyupptäckta cancerfall rapporteras in. 

– Generellt är trenden att cancer ökar, men det stämmer inte för alla cancerformer. Den gynekologiska cellprovtagningen har till exempel lett till en minskning av livmoderhalscancer, säger Lovisa Stenström, statistiker på Cancerfonden. 

Generellt är trenden att cancer ökar, men det stämmer inte för alla cancerformer. 

Ökningen av antalet cancerdiagnoser kommer att bli en samhällsutmaning, påpekar hon.  

– Fler kommer att leva med cancer eller ha haft cancer. Alla trender pekar på det. Det krävs ganska stora insatser av vården för att klara detta, säger hon. 

Samtidigt som cancer ökar, så ökar också överlevnaden för många av våra vanligaste cancerdiagnoser. Den relativa tioårsöverlevnaden, som visar hur stor andel av cancerpatienterna som överlever tio år eller mer jämfört med den övriga befolkningen, har ökat från 69 till 72 procent sedan 2016. 

– Målet från Cancerfondens sida är att tioårsöverlevnaden ska ligga på 80 procent år 2030. Även om fler får cancer så kommer fler också att överleva, säger Lovisa Stenström. 

Svalgcancer ökar – men vaccin spås förändra bilden 

En av de cancerformer som ökar är svalgcancer. Förekomsten av svalgcancer hos män har nästan fördubblats de senaste 20 åren och diagnosen är idag mer än tre gånger så vanlig hos män som hos kvinnor. Men ökningen har varit stor även hos kvinnor. 

Många av fallen kan kopplas till tidigare infektion med humant papillomvirus, HPV, enligt Anders Näsman, docent i patologi vid Karolinska Institutet. 

– Vi kan se att andelen HPV-positiva tumörer i svalget har ökat, medan HPV-negativa tumörer har minskat. Det senare följer trenden för annan rökningsrelaterad sjukdom som har minskat sedan 1980-talet. Så jag tror att vi kan tillskriva den här ökningen infektion med HPV, säger han.

HPV är en sexuellt överförbar infektion som även kan infektera svalget vid oralsex. Även om det saknas säkra siffror antas HPV ha ökat bland befolkningen över tid.

I dag erbjuds vaccin till alla barn i mellanstadiet och forskarna spår därför en nedgång i antalet svalgcancerfall på sikt. Men det kommer att ta tid innan vaccinationen slår igenom i statistiken. Det tar minst 15 år från infektion till utvecklad cancer. 

Ett viktigt budskap till föräldrar är att se till att alla barn vaccineras

– I dag erbjuds vaccin till både flickor och pojkar. Ett viktigt budskap till föräldrar är att se till att alla barn vaccineras, säger Anders Näsman. 

Under 2021 insjuknade 450 personer i Sverige i svalgcancer. Medianåldern vid insjuknandet var 65 år.    

Fortsatt ökning av malignt melanom 

En annan cancerform som fortsätter att öka är hudcancerformen malignt melanom. År 2021 insjuknade drygt 4 800 personer i denna sjukdom. Det är mer än dubbelt så många som för 20 år sedan. Medianåldern vid insjuknande i malignt melanom är 68 år och den största riskfaktorn är solens UV-strålning. 

Förekomsten av melanom ser lite olika ut bland kvinnor och män. Generellt ökar risken att insjukna ju äldre man blir, men fler kvinnor insjuknar vid tidigare ålder, vilket tros vara relaterat till kvinnors solvanor på 1960-, 70- och 80-talen.  

– Vid denna tid såg vi en topp för solarium, solresor och obekymrat solande utan solskydd, säger Hildur Helgadottir, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet. 

Hildur Helgadottir och hennes forskarteam undersöker just nu hur det ser ut i den yngre befolkningen. Studien kommer att publiceras inom en snar framtid. 

Förhoppningen är att trenden ska vända nedåt i takt med att vi blivit alltmer medvetna om hur man bör bete sig i solen

– Förhoppningen är att trenden ska vända nedåt i takt med att vi blivit alltmer medvetna om hur man bör bete sig i solen, säger hon. 

Prognosen vid malignt melanom är idag relativt god, omkring 90 procent av dem som får diagnosen överlever. 

Överlevnaden är något högre hos kvinnor än hos män.      

– En förklaring till detta tros vara att kvinnor är mer medvetna om sitt utseende och söker vård för hudförändringar tidigare, säger Hildur Helgadottir. 

Lungcancer minskar bland män men ökar bland kvinnor 

För lungcancer är bilden något spretig. År 2021 fick drygt 4100 personer ett lungcancerbesked, något fler kvinnor än män. Lungcancer är därmed den fjärde vanligaste cancerformen bland kvinnor och den sjätte vanligaste bland män.     

Medan sjukdomen har minskat i gruppen män sedan 1980-talet, har den samtidigt ökat kraftigt bland kvinnor. Ökningen speglar kvinnors ändrade rökvanor sedan 1950-talet.    

Siffrorna är intressanta på flera sätt. De visar hur livsstil och rökning påverkar risken att insjukna i cancer. 

– Att lungcancer har minskat hos män sedan 1980-talet beror på förbättrade rökvanor hos män. Hos kvinnor ökar diagnosen fortfarande eftersom kvinnor började röka senare, säger Maria Planck, överläkare på lungkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och docent i onkologi vid Lunds universitet. 

Om man delar in insjuknandet i åldersgrupper kan man se att året då lungcancer blir vanligare hos kvinnor skiljer sig åt mellan olika grupper. I gruppen 50-åringar blev lungcancer vanligare hos kvinnor redan 1993, medan det dröjde ända till 2016 innan sjukdomen blev vanligare hos kvinnor i åldern 75-79 år.      

Den senare gruppen var tonåringar och unga vuxna på 1950-talet när rökning slog igenom brett hos flickor och kvinnor. Tidigare generationer kvinnor rökte inte i samma utsträckning. 

– Siffrorna är intressanta på flera sätt. De visar hur livsstil och rökning påverkar risken att insjukna i cancer. Men de visar också på den långa fördröjningen mellan att man utsätts för något och att man drabbas av cancer, säger Maria Plack.  

Medianåldern för insjuknande i lungcancer är 74 år. Den relativa tioårsöverlevnaden är 16 procent för män och 22 procent för kvinnor. Lungcancer är den dödligaste cancerformen sett till antal dödsfall. År 2021 dog 3500 personer i lungcancer.  

Fortsatt ökning av bröstcancer – men allt fler överlever   

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och står för drygt en fjärdedel av all kvinnlig cancer. Under 2021 fick över 8 600 personer diagnosen. Medianåldern vid insjuknande var 66 år, men nästan var femte kvinna som insjuknade var under 50 år. 

Samtidigt som fler och fler insjuknar, har den relativa 10-årsöverlevnaden ökat. Idag ligger siffran på 88 procent. Det betyder att nio av tio kvinnor som idag får bröstcancer överlever – ett stort framsteg för bröstcancervården. 

Dels beror det på att vi blivit duktigare på att upptäcka bröstcancer tidigt, men vi har också mycket bättre behandlingar idag än för 20 år sedan

– Dels beror det på att vi blivit duktigare på att upptäcka bröstcancer tidigt, men vi har också mycket bättre behandlingar idag än för 20 år sedan, inte minst behandlingar mot aggressiv bröstcancer, säger Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet. 

Förklaringarna till att bröstcancer ökar är flera och det är svårt att uttala sig säkert om orsakssambanden. Förbättrade mammografimetoder gör att fler fall upptäcks vilket påverkar statistiken. En skyddande faktor mot bröstcancer är också att föda barn och amma flera barn före 25 års ålder. Här har det skett en stor förändring på några få generationer.     

– I dag ligger genomsnittsåldern för förstföderskor på runt 30 år i hela Sverige. För 50 år sedan var den drygt 24 år, säger Per Hall. 

En annan riskfaktor är de hormonersättningsbehandlingar som tidigare gavs till kvinnor i klimakteriet. Som en följd av att man slutat skriva ut dessa preparat slentrianmässigt har ökningen av bröstcancer till följd av dem avtagit, enligt Per Hall. 

– Dagens lågdospreparat ger inte alls samma riskökning. Om de ges under kortare tid än fem år är riskökningen väldigt liten, säger han. 

Även om överlevnaden i bröstcancer har ökat är det fortfarande många kvinnor som dör i sjukdomen. År 2021 låg den siffran på 1326. Mer forskning behövs för att fler ska överleva och leva med hög livskvalitet efter bröstcancer.  

– Forskning pågår nu för att bli ännu bättre på att upptäcka och behandla cancer, säger Per Hall. 

Läs hela rapporten Cancer i siffror här