Cellprovet räddade Adelas liv

Målet att utrota livmoderhalscancer är unikt. Aldrig någonsin tidigare har Världshälsoorganisationen WHO siktat så högt när det gäller en cancerform, men i november 2020 lanserades en global strategi mot livmoderhalscancer. Nyckeln är vaccination och screening.

– I Sverige har vi fantastiska förutsättningar att nå målet, säger Anna Palmstierna som är utvecklingsbarnmorska vid Regionalt cancercentrum syd.

Screening för kvinnor, i syfte att upptäcka cancern så tidigt som möjligt, började införas redan på 1960-talet. Men trots att det har visat sig vara mycket framgångsrikt missar samhället fortfarande ungefär en femtedel av kvinnorna, som helt enkelt inte kommer när de kallas till provtagning.

– Det är ett problem som vi har tampats med länge nu, konstaterar Anna Palmstierna.

Många kvinnor vill till exempel komma på andra tider än kontorstid.

Hon har en unik erfarenhet inom cancerprevention. 1997 ledde hon det praktiska arbetet med Swedescreen i Malmö, en omfattande studie av screening för livmoderhalscancer bland över 12 000 kvinnor. Hälften erbjöds cellprover och hälften en kombination av cellprov och HPV-test. Studien visade betydelsen av att kombinera olika typer av screening för att minska risken för livmoderhalscancer.

Sedan dess har hon drivit flera projekt, bland annat den mobila mottagningen för cellprovtagning – Rädda livmodern-bussen – som turnerade i södra Sverige med stöd från Cancerfonden, bland andra.

– Vi måste kunna erbjuda olika alternativ. Många kvinnor vill till exempel komma på andra tider än kontorstid.

Tidig upptäckt avgör

Anna Palmstierna nämner också en annan viktig strategi – att alltid ta upp frågan om screening med de kvinnor som söker vård i samband med till exempel graviditet eller abort.

Varje år drabbas cirka 500 kvinnor av livmoderhalscancer. Det är hälften så många som på 1960-talet, en minskning som främst förklaras av att alla kvinnor mellan 23 och 64 år kallas till screening där även förstadier kan upptäckas. Tidig upptäckt är avgörande för en lyckad behandling.

Kallades enligt screeningprogrammet

Adela Costea är en av de kvinnor som har erfarit det för egen del. För drygt två år sedan lämnade hon ett cellprov, kallad enligt screeningprogrammet, som visade sig vara långt viktigare än hon kunde föreställa sig.

– Jag kände mig inte sjuk på något sätt. Jag hade energi och jobbade på som vanligt, berättar hon.

Hon hade inte en tanke på att det skulle vara något fel. När cancerbeskedet kom fick hon panik. Adela Costea beskriver hur hela kroppen stelnade av skräck.

Opererades och hade tur

– Jag var så orolig. Det var många tankar. Om jag inte hade lämnat cellprov hade de kanske inte kunnat rädda mitt liv.

Efter några månader opererades Adela Costea, som bor utanför skånska Bjuv, på lasarettet i Helsingborg.

– Cancern satt på livmoderhalstappen, berättar hon.

Jag kände mig inte sjuk på något sätt.

Hon är 58 år och har två vuxna barn så för hennes del var det inte fråga om att bevara fertiliteten. Det behövdes inte heller någon ytterligare behandling, varken strålning eller cytostatika.

– Det hade inte gått så långt. Jag hade tur.

Utmaning att nå alla kvinnor

Att fånga upp personer i samma situation som Adela Costea är kärnan i arbetet som Anna Palmstierna och många med henne brinner för.

Men hur många man lyckas få med i screeningprogrammet skiljer sig åt mellan olika regioner, områden och grupper. I Region Skåne, där Anna Palmstierna arbetar, är siffran högst i det mer välbeställda Lomma (85 procent) och lägst i det mera socioekonomiskt utsatta Rosengård (62 procent).

– Vi har gjort olika insatser, som att informera imamer och se till så att hälsoinformatörer tar upp screeningen. I Rosengård har vi också en arabisktalande tolk i väntrummet.

Självprovtagning under corona

Bland dem som bor i stadsdelen Rosengård i Malmö finns en stor grupp utlandsfödda. Lågt deltagande i provtagning går att koppla till födelseland, men det som är mest avgörande är socioekonomisk status.

– I Skåne började vi för ungefär ett år sedan också med självprovtagning för de som inte dyker upp. Nästan hälften tog provet och med tanke på att de annars uteblir är det ett mycket gott resultat.

I samband med coronapandemin har den ordinarie verksamheten med screening pausats i flera regioner. Därför har Socialstyrelsen kommit med en tillfällig rekommendation om just självprovtagning.

– Nu skickar vi i Skåne ut kit för självprovtagning till alla så vi har uppdraget under kontroll.

HPV-vaccinering och screening

Vaccination mot de virus som orsakar livmoderhalscancer är en del av det nationella skolvaccinationsprogrammet för flickor i årskurs fem som påbörjades 2012. Tidigare gav vaccinet skydd mot två cancerogena virusstammar. Sedan förra hösten används ett vaccin som skyddar mot sju av de HPV-stammar som kan orsaka livmoderhalscancer.

2020 lades pojkarna till, dels för att förebygga andra HPV-relaterade cancerformer som anal- och peniscancer, men också för att minska spridningen av HPV genom sexuella kontakter.

När screening kombineras med vaccination blir skyddet mot livmoderhalscancer nästintill hundra procent.

– Om alla följer screening- och vaccinationsprogrammen borde vi kunna utrota livmoderhalscancer inom några år i Sverige, säger Anna Palmstierna.

Adela: Missa inte kontrollerna

Adela Costea återhämtade sig snabbt efter operationen och i dag mår hon bra – även om tankarna på cancern finns kvar och med dem en oro för att sjukdomen ska komma tillbaka.

Hon är djupt tacksam, säger hon, inte bara för att cancern upptäcktes innan det gått för långt, utan också över hur väl omhändertagen hon blev av vården.

– Jag gillar egentligen inte sjukhus, men man måste ha koll på sin kropp även om det känns obehagligt. Missar man kontrollerna kanske man inte får vara kvar i livet sedan.