Sverige är ett andetag ifrån att bli först i världen att utrota en hel cancerform: livmoderhalscancer. Men tiden är knapp – vi har bara 2024 på oss om vi ska nå målet.
Ett virus, HPV (humant papillomvirus), ligger bakom i stort sett all livmoderhalscancer. WHO beslutade 2020 att samla världens länder kring ett gemensamt mål att utrota livmoderhalscancer.
De viktigaste åtgärderna som har identifierats är vaccination mot HPV och screening för HPV eller cellförändringar. Här ligger Sverige väl till i ett globalt perspektiv, med ett etablerat program för screening samt vaccination av flickor och från och med hösten 2020 även av pojkar.
Men de kvinnor som är vuxna i dag har inte fått vaccinet i skolan.
Sveriges regioner erbjuder alla kvinnor födda 1994-1999 kostnadsfri vaccination mot HPV. Ett viktigt steg i arbetet med att eliminera HPV-viruset och utrota livmoderhalscancer. Men det räcker inte.
Alla kvinnor födda 1994–1999 erbjuds just nu gratis vaccination mot HPV.
För att utrota livmoderhalscancer inom tre år måste 70 procent av de kvinnorna vaccinera sig under 2024. Men det går för långsamt.
Om vaccinationstakten fortsätter som idag kommer bara ett fåtal regioner nå 70-procentsmålet. Dessutom varierar deltagandegraden mycket mellan och inom regionerna.
Det finns flera förklaringar till varför vissa inte har vaccinerat sig än. Det kan bero på otillräcklig kunskap, att det är krångligt att boka tid eller att det är långt till närmsta vaccinationsmottagning.
Regionerna behöver därför satsa mer på riktade insatser för att få fler att vaccinera sig under 2024. Alla förutsättningar finns, bordet är dukat för att skriva historia. Var med och utrota en hel cancerform.
Tre av tio kvinnor deltar inte i screeningen.
Tidig upptäckt av cancer är avgörande för behandlingens resultat. I dag erbjuds vuxna kvinnor i Sverige screening med ett självtest för HPV eller en gynekologisk cellprovskontroll som kan upptäcka cancer eller förstadier till cancer.
Omkring 635 000 kvinnor över hela landet fick en ny kallelse till gynekologisk cellprovskontroll under 2021. Av dessa var det över 190 000 kvinnor som inte deltagit i screeningprogrammet efter ett års tid.
Deltagandet i cellprovtagning ser också olika ut i olika delar av Sverige.
I Uppsala och Östergötland var det 40 procentav kvinnorna mellan 23 och 70 år som inte hörsammade kallelsen ett år efter att den skickats ut. I Stockholm och Gotland var det 36 procent som uteblev och i Skåne 32 procent.
Regionerna behöver nu samla sina insatser för att få kvinnor att komma på screening. Ju tidigare cellförändringar upptäcks desto bättre.
Andel kvinnor i procent som fick en kallelse 2021 och inte genomförde screening inom ett år.
Cancerfonden har tagit fram en sammanställning av konkreta verktyg som kan hjälpa regionerna nå kvinnor födda 1994-1999.
Regionerna kan till exempel:
Här hittar du fler konkreta verktyg för att nå kvinnor födda 1994-1999
Den här sammanställningen är en del av en guide som även erbjuder verktyg för att öka deltagandet i de nationella screeningprogrammen och nå målgrupper som tenderar att delta i lägre utsträckning.
De här grupperna är bland annat utlandsfödda kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden, personer med funktionsnedsättningar, boende i glesbygd, personer med psykiatriska tillstånd och långtidsuteblivare.
Det ser olika ut över landet och inom olika åldersgrupper. Dessutom är det fler som lämnar cellprov, kanske vid andra vårdtillfällen, än som deltar i screeningprogrammet. Täckningsgraden i Sverige som helhet ligger på 88 procent beräknad på en längre uppföljningstid. Men deltagande efter kallelse inom ett år är 70 procent.
Folkhälsomyndigheten uppskattar att täckningsgraden är över 80 procent för både de flickor och pojkar som deltagit i vaccinationsprogrammen på mellanstadiet hittills. Det är viktigt att den siffran bibehålls och ökar.
Enligt WHO anses livmoderhalscancer vara utrotat som ett folkhälsoproblem när fyra eller färre fall per 100 000 kvinnor och år inträffar i alla länder.
Produktionen av vaccin har haft svårt att hänga med efterfrågan globalt. Men enligt Folkhälsomyndigheten så har Sverige en väldigt god tillgång till HPV-vaccin och den medicinska expertisen inom området bedömer det inte vara ett problem att vaccinera kvinnor som deltar i screeningprogrammets första två tillfällen.
I dagsläget kan inte självtester helt ersätta cellprovtagningarna. Det gäller särskilt för kvinnor i unga åldrar eftersom det är dem som vi hoppas kunna erbjuda vaccination när de besöker vården för cellprovet. Men för de som inte kommer på sin cellprovtagning av olika skäl är det givetvis bra att hitta olika sätt att nå dem.
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har utrett HPV-vaccinets säkerhet och inte funnit något orsakssamband mellan vaccinet och svåra sjukdomssyndrom. Dessutom har WHO publicerat en rapport som konstaterar vaccinets säkerhet. Rapporten bygger på 175 miljoner givna vaccindoser.
Vanliga biverkningar av vaccinet är reaktion som smärta och rodnad vid injektionsstället och huvudvärk. Biverkningar uppstår normalt inom 5 dagar efter vaccination.
Kring detta har kommit alldeles nya och tydliga resultat som visar hur vaccinering skyddar mot att utveckla livmoderhalscancer.
Kvinnor som vaccinerats mellan 17 och 30 års ålder hade halverad risk jämfört med ovaccinerade, och för de som fått vaccin innan 17 års ålder var risken 88 procent lägre.
Läs mer om den hpv-studien på Karolinska Institutets webbplats.
Vaccinet har bäst effekt om det ges innan sexuell debut. Däremot har studier visat att kvinnor i medelåldern som genomgått och läkt ut en HPV-infektion får ett hundraprocentigt skydd mot att drabbas av samma HPV-typ igen om de vaccinerar sig mot HPV. Hos kvinnor som har en HPV-infektion vid vaccination är skyddseffekten 68,2 procent.
För kvinnor upp till 26 år ingår det 4-valenta HPV-vaccinet i högkostnadsskyddet, men inte det 9-valenta vaccinet. Personer över 26 år får själv bekosta vaccinationen. Vaccinationen kan ges på vaccinationsmottagning eller på vårdcentral.
Vaccinet minskar risken för att drabbas av livmoderhalscancer, analcancer, vulvacancer, vaginalcancer och svalgcancer.
Livmoderhalscancer och flera andra cancerformer i könsorganen och munhålan orsakas av humant papillomvirus, HPV. Det finns effektiva vaccin emot HPV. Infektion med HPV är mycket vanligt i befolkningen. Har man varit eller är sexuellt aktiv så har man med största sannolikhet kommit i kontakt med viruset.
Hos de allra flesta uppkommer en infektion som läker ut utan att lämna något spår. Men hos vissa kvinnor kvarstår infektionen och leder till cellförändringar, som kan men inte behöver leda till livmoderhalscancer. HPV sprids framförallt inom åldersspannet 17 till 27 år, och cancern utvecklas senare under en längre tid.
WHO har utlyst ett globalt mål om total eliminering av livmoderhalscancer. Enligt WHO anses livmoderhalscancer vara utrotat som ett folkhälsoproblem när fyra eller färre fall per 100 000 kvinnor och år inträffar i alla länder. Globalt ska detta ske inom en livstid för dagens unga flickor. I Sverige har vi möjlighet att nå målet inom några år.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.