900 miljoner till cancerforskning

10 november 2022

Cancerfonden delar ut 900 miljoner kronor till svensk cancerforskning i år. Tack alla som skänker gåvor och gör det möjligt att nu finansiera över 230 forskningsprojekt.

Nasim Sabouri vid Umeå universitet vill få fram ett nytt cancerläkemedel.

– Det är spännande tider att vara cancerforskare. Förutsatt att forskningen får fortsätta i samma takt som hittills så står vi snart på tröskeln till framsteg som vi knappt kan föreställa oss, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

I urvalsprocessen konkurrerar alla forskningsprojekt med varandra, oberoende av cancerform och forskningsmetod. Forskningsnämnden bedömer sedan vilka projekt som har störst chans att nå framgångsrika resultat.

– Det är en fantastisk känsla att få dela ut ett rekordbelopp till svensk cancerforskning och till så många duktiga forskare. Det är också spännande att se hur utvecklingen inom cancerforskningen leder till nya trender i det som forskarna vill forska om, säger Klas Kärre.

Tre tydliga trender just nu:

Precisionsmedicin eller individanpassad behandling
Fysisk aktivitet
Artificiell intelligens

Se filmen där Klas Kärre berättar mer om trenderna och vad de innebär.

Forskning om hur cancer sprider sig

Kvinna närbild — Taija Mäkinen, Uppsala universitet, forskar om hur cancer sprids i kroppen.

Taija Mäkinens forskargrupp har nyligen upptäckt en särskild typ av celler som sitter i lymfkärlsväggarna och som troligen har en viktig roll i samspelet mellan immunförsvaret och cancerceller.

Om det går att påverka dessa celler så att cancern bli tillgänglig för läkemedel så kan det innebära ett stort behandlingsgenombrott. Taija Mäkinen tilldelas 5,25 miljoner kronor för sin forskning.

– Spridning av tumörceller i kroppen, så kallad metastasering, är den ledande dödsorsaken hos cancerpatienter. Spridningen sker via lymfkärlen till andra organ i kroppen så lymfkärlen fungerar lite som en transportväg för cancern i kroppen, säger Taija Mäkinen.

– Men vi tror att lymfkärlen också kan påverka vårt immunsystem så att det inte kan angripa cancern. Min forskning försöker se om vi kan påverka cellerna i lymfkärlen så de sätter på kroppens immunförsvar och därmed kan motverka cancer.

kollage närbilder — Här är några av forskarna som får vara med och dela på forskningsanslagen.

Fyrsträngat DNA kan leda till bättre cancerläkemedel

Människans arvsmassa, DNA, brukar oftast visas som en tvåsträngad spiral. Men det finns också områden i arvsmassan som bildar fyrsträngat DNA och dessa strukturer har en koppling till uppkomst av cancer.

Nasim Sabouri, universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, har upptäckt proteiner som reglerar fyrsträngat DNA i cellen. Hennes resultat ligger redan till grund för arbetet med att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer.

– Jag studerar grundläggande mekanismer för hur fyrsträngade DNA-strukturer bidrar till canceruppkomst och denna kunskap kan hjälpa oss att utveckla nya läkemedel. Vi har till exempel nyligen identifierat en läkemedelslik kemisk förening som verkar mycket lovande, säger Nasim Sabouri.

Olika reaktioner på cytostatika

man i labbrock — Henrik Green vid Linköpings universitet använder AI för att förbättra cytostatikabehandling.

Fem forskningsprojekt vid Linköpings universitet får dela på 10 miljoner kronor. Henrik Green, professor vid Linköpings universitet, leder ett av projekten.

– Jag blev oerhört glad när beskedet från Cancerfonden kom. För mig är det avgörande för att komma närmare målet med min forskning, som är att förstå varför patienter reagerar så olika på cytostatika. Medan vissa klarar behandlingen utan större komplikationer får andra livshotande biverkningar redan vid första kuren, säger Henrik Green.

Det är genetiska variationer som påverkar reaktionen på läkemedel. Genom sitt forskningsprojekt ska Green och hans grupp identifiera mutationer i tumörer som gör det lättare att förutspå vilka patienter som riskerar att få svåra biverkningar. Med hjälp av AI kommer han att ta fram modeller som kommer att kunna förbättra cytostatikabehandlingen till exempel genom att doserna kan anpassas bättre.

Forskning för bättre rehabilitering

närbild kvinna — Caterina Finizia forskar om bättre rehabilitering vid huvud-halscancer.

Professorn och överläkaren Caterina Finizia vid Göteborgs universitet forskar på huvud-halscancer. Behandlingen av denna cancer påverkar ofta centrala funktioner hos patienten som andning, röst, syn, lukt, smak, gap- och sväljförmåga. Idag är rehabiliteringen som erbjuds ofta bristfällig.

– Vår förhoppning är att denna forskning, där vi utvecklar och implementerar nya och mer effektiva rehabiliteringsmetoder, förbättrar patienternas funktion och därmed också deras livskvalitet, säger Caterina Finizia.