799 miljoner till cancerforskning

– Pengarna kommer uteslutande från svenska folkets givarvilja och gåvor. Och det känns fantastiskt att vi kan dela ut en sådan otroligt stor summa till cancerforskningen under ett år som har kantats av så mycket turbulens och osäkerhet, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden

Vi satsar på främsta forskningen

Vid urvalsprocessen av de projekt som får finansiering låter Cancerfonden alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform och forskningsmetod.

Cancerfondens forskningsnämnd bedömer vilka projekt som har störst chans att nå framgångsrika resultat och finansieringen fördelas till de projekt som har stor möjlighet att bidra till att besegra cancer. Anslagsutdelningen som sker i november varje år är Cancerfondens största utdelning.

Karolinska får mest 

I höstens stora ansökningsomgång beslutade Cancerfondens forskningsnämnd att dela ut 709 miljoner kronor till 252 forskningsprojekt. Det innebär att Cancerfonden totalt i år fattat beslut om en utdelning på 799 miljoner kronor. Elva lärosäten är med och delar på pengarna i denna omgång, med Karolinska Institutet i spetsen som får hela 290 miljoner kronor. Därefter följer:

• Lunds universitet 131 miljoner
• Uppsala universitet 107 miljoner
• Göteborgs universitet 70 miljoner
• Umeå universitet 57 miljoner
• Stockholms universitet 24 miljoner
• Linköpings universitet 16 miljoner
• Övriga universitet får dela på 14 miljoner

Några av de forskningsprojekt som nu får medel för sin forskning är:

Strålande läkemedel

Eva Forsell Aronsson som är professor vid Göteborgs universitet får 5,25 miljoner kronor fördelat på tre år. Hon leder ett projekt där forskare ska försöka hitta nya metoder att behandla obotliga tumörsjukdomar med hjälp av radioaktiva läkemedel som söker upp cancerceller i kroppen och strålar dem på plats.

Radioaktiva läkemedel har potential att kunna nå cancerceller i hela kroppen och de skulle därför kunna fungera särskilt bra vid spridd cancer där det är okänt exakt var i kroppen cancercellerna finns.

Genterapi som aktiverar immunförsvaret

Angelica Loskog, professor vid Uppsala universitet, får 3,75 miljoner kronor fördelat på tre år för att driva ett forskningsprojekt om hur genterapi kan användas för att göra immunförsvaret mer aktivt hos cancerpatienter.

Genom att föra in immunstimulerande gener till tumörer ska forskarna kunna väcka liv i immunceller som har blivit hämmade av cancern. Förhoppningen är att immuncellerna kan börja attackera cancercellerna.

Psykisk ohälsa och cancer

Fang Fang, professor vid Karolinska institutet får 3 miljoner kronor fördelat på tre år. Fangs forskningsprojekt ska undersöka om kvinnor med psykiska ohälsa har högre risk att insjukna i livmoderhalscancer än andra kvinnor.

Projektet ska titta på huruvida psykisk ohälsa kan kopplas till lägre deltagande i vaccinations- och screeningprogram samt om psykisk ohälsa även påverkar behandling och överlevnad i livmoderhalscancer.

– Vi ska undersöka om dessa kvinnor har ökad risk för både insjuknande och dödlighet i en cancerform som hade kunnat undvikas. I så fall kunde särskilda insatser riktas för att nå dem, för att öka medvetenheten bland kvinnor och vårdgivare, och deltagande i förebyggande åtgärder, säger Fang Fang, forskare vid Karolinska Institutet som kommer att leda forskningen.

Vill du läsa mer om vilka forskare som fått beviljade anslag? 

Se hela listan här

Så väljs de bästa forskningsprojekten

Här är stegen i processen då Cancerfonden väljer ut de forskningsprojekt som har störst chans att bidra till att besegra cancer.