Cancerfondens forskningsnämnd har i dag beslutat att ge ytterligare medel till svensk cancerforskning. Det innebär att Cancerfonden i år totalt har fattat beslut om en utdelning på 770 miljoner kronor. Det är det största beloppet i Cancerfondens historia.
– Det är ett rekordbelopp och ett stort antal högkvalitativa forskningsprojekt som nu beviljas medel för att ge oss nya genombrott i kampen mot cancer, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.
Totalt rör det sig om 192 lovande projekt runt om i landet som tillsammans med pågående forskartjänster får bidrag.
Åtta lärosäten är med och delar på pengarna, med Karolinska Institutet i spetsen som får hela 267 miljoner kronor. Därefter följer Uppsala universitet som får 125 miljoner, Lunds universitet som får 120 miljoner, Göteborgs universitet som får 70 miljoner, Umeå universitet som får 41 miljoner och Linköpings universitet som får 14 miljoner. KTH och Stockholms universitet får 10 miljoner respektive 8 miljoner kronor.
Forskningsnämnden har idag också beslutat om att dela ut 90 miljoner kronor inom ramen för “utökat stöd” som är Cancerfondens anslagsutdelning för extra resurskrävande forskningsprojekt.
– Pengarna kommer uteslutande från gåvor. Det är tack vare alla generösa givare, privatpersoner och företag som det är möjligt för forskarna att hela tiden söka och hitta nya resultat i form av bättre behandlingsmetoder och nya mediciner för de som drabbas av cancer. Pengarna räddar liv, säger Klas Kärre.
Några av de projekt som nu får medel är:
Maria Falkenberg, professor vid Göteborgs universitet. Hon får 5 250 000 kronor fördelat på tre år för att undersöka om skadat mitokondrie-DNA kan vara en bidragande orsak till att personer som behandlats för cancer som barn kan få problem senare i livet. Det kan till exempel röra sig om hjärtsvikt, nedsatt hörsel eller balansstörningar som uppenbarar sig först i vuxen ålder. Studierna kan bidra till utveckling av nya läkemedel mot cancer med färre biverkningar.
Sophia Zackrisson, docent vid Lunds universitet, får 3 750 000 kronor fördelat på tre år för att utveckla screeningmetoder för bröstcancer. Zackrisson och hennes forskargrupp får utöver det 3 miljoner i en särskild satsning vi kallar "utökat stöd". Idag erbjuds alla kvinnor i Sverige screening av brösten med mammografi och på så sätt upptäcks ungefär hälften av alla fall av bröstcancer. Sophia Zackrisson forskar om hur den traditionella mammografin kan kombineras med mammografi i 3D för att hitta fler tumörer i ett tidigt stadium. Artificiell intelligens, AI, där mammografibilderna granskas med hjälp av datoralgoritmer är också ett sätt att bli mer träffsäker i screeningen.
Magnus Essand, professor vid Uppsala universitet, får 4 500 000 miljoner kronor fördelat på tre år för att utveckla nya sorters immunterapier mot hjärntumörer. Magnus Essand och hans forskargrupp får dessutom 9 miljoner kronor i den extra satsning som vi kallar "utökat stöd”. Immunterapi är behandlingar som syftar till att hjälpa kroppens eget immunsystem att bekämpa cancer. Under det senaste decenniet har immunterapi blivit framgångsrikt mot flera cancerformer och de nya strategierna har i grunden förändrat hur vi ser på behandling av cancer. Men fortfarande är det en relativt liten andel patienter som kan dra nytta av immunterapi.
När Cancerfonden utser forskning som ska få medel är det bara den bästa forskningen som väljs ut, det vill säga den forskning som Cancerfondens forskningsnämnd bedömer ha störst chans till genombrott. Alla forskare och alla cancerformer tävlar mot varandra i nationell konkurrens. Det innebär att alla forskningsprojekt får konkurrera med varandra oberoende av cancerform.
Vill du vara med och bidra till ännu mer viktig forskning om cancer? Ditt bidrag för forskningen framåt! Med din hjälp kan vi komma ännu ett steg närmare vår vision – att besegra cancer.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.