Testamente ordlista

Allmänna arvsfonden är en svensk statlig fond som stiftades av riksdagen 1928. Syftet var att kvarlåtenskapen från dödsbon utan arvinge eller testamente skulle tillfalla fonden. Allmänna arvsfonden stödjer föreningar med verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsvariationer. Läs mer på Allmänna arvsfondens webbplats.

Den lagstadgade turordningen för vem som ärver en avliden persons egendom. Arvingarna delas in i olika klasser:

Första arvsklassen

Arvlåtarens barn. Är något barn avlidet träder dennes barn in och ärver i sin förälders ställe. Detta kallas även för istadarätt och gäller även barnbarnsbarn osv.

Andra arvsklassen

Finns det inga arvingar i första arvsklassen går arvsrätten vidare till andra arvsklassen. I denna arvsklass ärver först den avlidnes föräldrar. Om någon av föräldrarna är döda träder den avlidnes syskon in och ärver i sin förälders del.

Exempelvis: om den avlidnes far lever men modern har gått bort får fadern hälften av kvarlåtenskapen medan den avlidnes syskon på moderns sida delar på den andel som modern skulle ha fått om hon var vid liv. I avlidit syskons ställe träder dennes barn in och ärver enligt principen om istadarätt, se ovan.

Tredje arvsklassen

Finns det inga arvingar i vare sig första eller andra arvsklassen ärver den avlidnes far-och morföräldrar. Om någon av dessa inte är vid liv träder deras barn in och ärver i sin förälders ställe, dvs det blir den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder som ärver. Där stannar arvsrätten och kusiner har alltså ingen arvsrätt.

Ett arvskifte är ett skriftligt avtal mellan arvtagarna där det framgår hur tillgångarna ska fördelas enligt lag och/eller enligt testamente.  

Arvslott är den del av kvarlåtenskapen som en arvtagare ärver enligt lag.

Arvsrätten är en uppsättning regler som styr vem som ärver och hur arvet ska fördelas när någon har gått bort.

Läs mer om arvsrätt

En bodelning görs när ett äktenskap upplöses genom skilsmässa eller dödsfall. I bodelningen fördelas makarnas egendom.  

Även vid upplösande av samboförhållande görs en bodelning om det finns samboegendom och någon av samborna begär att en bodelning ska ske.

När en person avlider ska en bouppteckning upprättas. En bouppteckning ska bland annat innehålla en förteckning över vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar till den avlidne samt vilka tillgångar och skulder den avlidne efterlämnar. 

Bouppteckningen ska upprättas inom tre månader efter dödsfallet och sedan insändas till Skatteverket för registrering inom en månad efter upprättandet. 

Boutredning är ett samlingsnamn som innefattar de åtgärder som behövs för att ett dödsbo ska kunna avvecklas. Boutredningen omfattar bland annat bouppteckning, förvaltning och arvskifte.  

En boutredningsman förordnas av tingsrätten på ansökan av någon av dödsboets delägare. Boutredningsmannen övertar genom förordnandet förvaltningen av dödsboet och upprättar bouppteckning och arvskifte efter den avlidne.

Bröstarvingar är den avlidnes arvingar i rakt nedstigande led, dvs. barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v.

Om den avlidne efterlämnar tillgångar som inte täcker mer än begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet kan dödsboet avvecklas genom en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. En dödsboanmälan göra via socialnämnden i kommunen där den avlidna var bosatt och registreras precis som en bouppteckning hos Skatteverket. 

Dödsbodelägare kallas man om man har omedelbar rätt till arv eller bodelning i det aktuella dödsboet. Dödsbodelägaren kan vara legal arvinge eller universell testamentstagare. 

En efterarvinge ärver först sedan dödsbodelägaren har avlidit. Det vanligast exemplet är gemensamt barn. Vid den först avlidne förälderns frånfälle är barnet efterarvinge då hen erhåller sitt arv först när den andra föräldern dör 

Egendom som på grund av äktenskapsförord eller villkor i ett testamente eller gåvobrev tillhör den ena maken/sambon och är hens enskilda egendom ingår inte i en bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. 

Innebär att testamentstagaren under sin livstid fritt får disponera det hen erhållit genom testamente men att hen inte i sin tur får testamentera bort den andel hen har ärvt.

Innebär att erhållet arvet helt fritt får disponeras av testamentstagaren. Testamentstagaren får alltså även testamentera bort den andel hen ärvt.

Rätt för en person att ärva i sin avlidna förälders ställe.

All den egendom en avliden person lämnar efter sig.

Laglott är hälften av arvslotten. Laglotten är en lagstadgad rätt för vad en bröstarvinge har rätt till oavsett vad den avlidne har bestämt i sitt testamente. 

De personer som har rätt att ärva enligt lag.

Viss sak (saklegat) eller bestämt penningbelopp (penninglegat) som erhålls enligt testamente. Ett legat ska utges från dödsboet före arvskifte sker, d.v.s. före övrig kvarvarande egendom i dödsboet fördelas.

Lös egendom är allt som inte är fast egendom. Hit hör bland annat bostadsrätter, värdepapper, pengar och alla former av lösöre.

Lösöre är ett snävare begrepp än lös egendom. Avser endast fysiska, naturligt flyttbara föremål, som t.ex. husgeråd, möbler, bilar, båtar, cyklar, kläder, mobiltelefoner, musikanläggningar och tv-apparater.

Är ett gammalt uttryck som tidigare ofta användes i testamenten som ett uttryck för att den efterlevande maken skulle få behålla hela det gemensamma boet.

Det här uttrycket används inte längre och förlorade sin större betydelse i samband med lagändringen 1988, införandet av Ärvdabalken, genom vilken gemensamma bröstarvingar ärver först efter båda föräldrarnas frånfälle. 

Barn som inte är gemensamma för makar/sambor, d.v.s. som har annan mamma/pappa än den man är gift eller sambo med.  

Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarn alltid rätt att få ut minst sin laglott direkt då föräldern gått bort. 

Den som får något genom ett testamente.

Testator är benämningen på den som upprättat ett testamente. Ett annat ord är testamentsgivare.