Arvsrätt

Fri förfoganderätt innebär att den som ärver något får disponera över arvet under sin livstid. När den personen sen dör ska arvet lämnas vidare till den eller de som den ursprungliga testatorn (den som skrev första testamentet).

Det kan handla om att du kan testamentera allt till din sambo, men när sambon också har gått bort ska arvet efter dig gå vidare till en annan person eller en organisation, som Cancerfonden.

Din sambo får då ta del av arvet efter dig och kan använda det under sin livstid, men får inte själv ge bort eller testamentera bort tillgångarna efter dig.

Fri förfoganderätt skiljer sig från full äganderätt, där den som ärver tar emot arvet utan begränsningar och kan själv välja att ge bort eller testamentera vidare arvet.

Enligt svensk arvsrätt har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott.

Gemensamma barn inom äktenskapet har rätt till sin laglott efter att båda föräldrarna gått bort. Särkullbarn, det vill säga barn från ett tidigare äktenskap eller utanför äktenskapet, har rätt till laglotten direkt.

Du kan skriva i ditt testamente att du önskar att barnen ska vänta på att kräva sin laglott, eller helt avstå den, men bröstarvingar har alltid rätt att kräva ut laglotten.

Laglotten motsvarar hälften av arvslotten. Arvslotten är den del som enligt lag hade tillfallit bröstarvingen.

Om du till exempel har tre barn är deras arvslott alltså en tredjedel vardera. Laglotten blir då hälften av arvslotten, det vill säga en sjättedel. 

Om du har ett barn är arvslotten 100 % och laglotten 50 %.

Mer om laglott

I Sverige och enligt svensk arvsrätt ärver inte sambor varandra.

Sambo ärver bara varandra när det finns ett testamente.

Även om du och din sambo har gemensamma barn räknas de enligt lag som särkullbarn och de har rätt till sitt arv direkt efter din bortgång.

Genom ett testamente kan du se till att kvarlåtenskapen först ska gå till din sambo och sen efter bådas bortgång till barnen. Barnen har dock alltid rätt till sin laglott.

Mer om laglott

Arvsrätten i Sverige innebär att gifta makar ärver varandra med så kallad fri förfoganderätt, att barn eller andra legala arvingar ärver först när båda makarna har dött.

Barn som inte är gemensamma, så kallade särkullbarn, har alltid rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns bortgång.

Om du är gift och ni inte har barn kommer arvet att gå till din make/maka först och när ni båda har gått bort går arvet till din släkt enligt den legala arvsordningen.

Dina föräldrar, syskon eller syskonbarn blir då arvtagare efter dig, eller Allmänna Arvsfonden om inga arvsberättigade släktingar finns kvar i livet.

Allt fler har internationell anknytning. Från och med 2015 gäller nya regler för arv med internationell anknytning.

Frågor om arv ska normalt prövas i det land där den som dött hade sin hemvist och enligt det landets lag.

I ditt testamente kan du däremot bestämma att lagen i det land där du är medborgare ska användas istället.

Det kan därför finnas anledning för dig som är svensk medborgare och bor utomlands att se över vilket lands lag du vill ska tillämpas och skriva om det i ditt testamente.

I Sverige finns ingen arvsskatt och bortsett från bröstarvingars rätt till laglott finns inte heller någon begränsning i hur du själv väljer att fördela dina tillgångar.

Enligt svensk arvsrätt finns det andra legala arvingar förutom barn.

Arvet går till föräldrar, syskon, syskonbarn eller far- och morföräldrar, eller syskon till dina föräldrar när du dör om du inte har barn.

Om det inte finns någon släkting i livet som har rätt att ärva dig går dina tillgångar till Allmänna Arvsfonden.

Det är bara bröstarvingar som har rätt till laglott, ingen annan släkting, så om du inte har barn finns det inga begränsningar i hur du kan testamentera dina tillgångarna.