Cancerfondens valmanifest 2022

Sverige behöver göra mer för att stärka hälsan hos fler.

Människors hälsa påverkas av många olika faktorer, men levnadsvanor har stor betydelse för människors hälsa, och risk att drabbas av flera olika sjukdomar – inte minst cancersjukdomar.

Detta ser olika ut inom olika grupper, och speglas t.ex. av socioekonomi och bostadsort.

Exemplen på skillnader är många men även benägenheten att söka vård och delta i screeningprogram skiljer sig mellan olika grupper.

Olika grupper behöver också olika former av stöd för att navigera i vården och för att minska de socioekonomiska klyftorna måste sjukvårdens yrkesgrupper få rätt verktyg att arbeta med, inte minst i form av utbildning och tidsmässigt utrymme att utforma vården efter individens behov.  

Genom att ta kontroll över och eliminera skillnaderna i cancervården kan fler överleva. 

Sveriges nästa regering bör utan dröjsmål se till att nationella jämförbara siffror tas fram för de socioekonomiska, och geografiska, skillnaderna i cancervården och att därutifrån upprätta mätbara mål för hur dessa skillnader ska minska.

Ett särskilt uppdrag behöver också tas fram för att utvärdera effektiva insatser för en mer jämlik cancervård.

Rökning är en vana de flesta börjar med som unga. Nio av tio börjar röka innan de fyllt 18 år och i gymnasiets årskurs 2 röker var femte elev.

Tobaksindustrins har fortfarande tillgång till både synliga och effektiva marknadsföringskanaler vid försäljningsplatsen och på förpackningen.

Samstämmig forskning visar att ungdomar som exponeras för marknadsföring i butik löper stor risk att lockas till rökning.

Sverige bör skyndsamt införa lagstiftning som tvingar butiker att flytta förpackningarna under disk eller till stängda skåp. Ett förbud mot att exponera tobak har enligt WHO:s evidenssammanställning en mycket stor effekt för att minska nyrekryteringen av unga tobaksanvändare.

Ett tjugotal länder i världen har redan infört en reglering kring exponering av tobak och i alla länder minskar användandet snabbare än för övriga.

Stödet för att införa ett exponeringsförbud är stort och en majoritet vill se ett förbud. 

En sammanhållen tobakspolitik som reglerar alla produkter lika är viktigt för att förhindra att unga börjar röka. Det går inte att lämna snus, e-cigaretter och andra nya nikotinprodukter vid sidan av diskussionen om tobakspolitiken.

Idag finns fler tobaks- och nikotinprodukter på marknaden än någonsin tidigare och produkter med hög nikotinhalt kan säljas och marknadsföras oreglerat till barn under 18 år.

Sannolikheten att ungdomar börjar röka traditionella cigaretter ökar om de använder andra produkter som snus eller e-cigaretter.

Att reglera marknadsföring, smaktillsatser och åldersgräns för samtliga nikotinprodukter bidrar till att stoppa nyrekrytering av unga rökare.

Stödet för en sammanhållen tobakspolitik och att begränsa användandet av nikotinprodukter är starkt hos allmänheten med en majoritet som är för en enhetlig reglering.

Sveriges nästa regering bör bedriva en sammanhållen tobakspolitik med ett tydligt mål om att stoppa barn och unga från att börja röka.

Särskilt angeläget är ett förbud mot att exponera tobak samt att reglera marknadsföring, smaktillsatser och åldersgräns för samtliga nikotinprodukter.

Övervikt och fetma är, efter rökning, en av de största påverkbara riskfaktorerna för cancer och kan kopplas till minst tretton olika cancerformer.

Omkring 1 300 personer drabbas varje år av cancer kopplad till övervikt och fetma. Genom att bryta överviktstrenden kan färre drabbas av cancer.

Reglering av tobak har lett till att färre röker. Låt oss göra en liknande kraftsamling för att bryta överviktstrenden i den svenska befolkningen.

Över hälften (52 procent) av Sveriges befolkning har i dag övervikt eller fetma. Andelen har fördubblats sedan 1980-talet och fortsätter att öka. Snabbast sker ökningen i åldersgruppen 16-29 år.

Barndomen är en unik tid där goda matvanor grundläggs. Men idag beräknas vart femte barn ha övervikt och fetma, andelen har ökat dramatiskt under de senaste tio åren och bara mellan 2016 och 2019 steg andelen skolbarn som har fetma med 50 procent.

Om viktökningen fortsätter i samma takt som de senaste decennierna fram till år 2045 kommer vi att ha tusentals fler cancerfall än om andelen överviktiga ligger kvar på dagens nivå. 

Sveriges nästa regering bör prioritera ett målinriktat arbete för att bryta överviktstrenden, där evidensbaserade åtgärder står i centrum.

Detta arbete bör inkludera förutsättningar både för sundare matvanor och för ökad fysisk aktivitet.

Prioriterade riktade åtgärder bör vara en ny producentavgift på sockrad dryck, att barn fysiska aktivitet främjas, exempelvis genom att säkerställa att alla barn ges möjlighet till minst 60 minuter rörelse i skolan – varje dag utöver idrottslektioner.

Särskilt angeläget är även ett sammanhållet hälsofrämjande fokus inom hela primärvården.

Cancer som upptäcks i ett tidigt skede ökar chanserna till överlevnad och till mildare behandlingar. I många fall kan till och med förstadier till cancer upptäckas.

Genom att kraftigt utveckla primärvårdens kapacitet och stöd för att identifiera symtom på cancer och ett engagerat arbete med screeningprogram kan stora framsteg göras. 

Vidare behövs mer forskning för att utveckla fler och bättre metoder för att tidigt identifiera cancer, och dess förstadier. 

Cancerfonden anser att Sveriges nästa regering bör vidta åtgärder för att öka deltagandet i de nationella screeningprogrammen.

Ett sådant uppdrag bör också innefatta att löpande utvärdera metoder och åldersintervaller i befintliga screeningprogram liksom möjligheten till att rekommendera nationella screeningprogram för fler cancersjukdomar.

Regelbundna utbildningsinsatser ska genomföras för att öka primärvårdens kompetens inom tidig upptäckt av cancer.

Cancerfonden anser också att regeringen bör vidta åtgärder för att stärka primärvårdens kapacitet för att hitta nya effektiva metoder för att tidigt upptäcka cancersjukdomar. 

Målsättningen bör vara att all cancer upptäcks i tid och därmed vara botbar.

Varje år drabbas omkring 65 000 personer av cancersjukdomar.

Behoven av rehabilitering ser olika ut för alla patienter. Men genom att erbjuda alla rehabilitering ges fler chans att leva ett gott liv under och efter en cancerdiagnos. Skillnaderna i tillgång är idag stora både mellan och inom regioner. 

Cancerfonden anser att det krävs ett nationellt ansvarstagande för att ge alla dem som fått en cancerdiagnos de bästa förutsättningarna för ett gott liv med och efter diagnosen. 

Sveriges nästa regering behöver ge RCC, eller annan myndighet, i uppdrag att ta fram ett nationellt kvalitetsregister för rehabiliteringsinsatser så att data finns för kvalitetsuppföljning, forskning och utveckling.

Cancerfonden anser också att Sveriges nästa regering ska ge RCC i uppdrag att se hur rehabilitering kan integreras i de standardiserade vårdförloppen samt för att etablera ett digitalt centrum för cancerrehabilitering som kan ta emot patienter från hela landet för att säkerställa en geografisk jämlik tillgång till rehabilitering. 

Hälsodata måste på ett säkert och effektivt sätt kunna användas för att utveckla hälso- och sjukvården samt inte minst för forskning.

Idag samlas en mängd data in från patienter, vården, kvalitetsregister, biobanker, med mera. Det rör sig om vad som kan vara mycket känsliga personuppgifter och det är i grunden rätt att det är extra hård kontroll på hur dylika data hanteras, samlas in, bevaras och används.

Men potentialen i dessa behöver också tas tillvara.

Det handlar om att involvera patienterna i vården i större omfattning, det handlar om att säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen kan ges förutsättningar att ta ett helhetsgrepp om patienten, det handlar om att underlätta samverkan mellan vårdnivåer och regiongränser. Och det handlar om att kunna nyttja data för forskning.

Idag är forskning inte bara samarbete mellan aktörer i ett land utan det är en internationell arena.

Frågan om hälsodata är bredare än vad som finns i journalsystemen, och handlar inte minst om uppföljningsstudier och att utveckla nya behandlingar.

Målsättningen bör vara att hälsodata kan användas för att öka kunskapen, oavsett om det är uppföljning av behandling eller forskning.

Det handlar om att tillgängliggöra data – och samtidigt respektera varje individs integritet och rätten att säga nej till forskning. 

Sveriges nästa regering behöver ta ansvar för att lösa de tekniska och de juridiska utmaningarna för att stötta hälso- och sjukvårdens utveckling och säkerställa en integrerad infrastruktur för hälsodata.  

Dagens forskning är morgondagens behandling och gårdagens forskning måste snabbt bli dagens behandling.

Genom att fler patienter ges chans att delta i forskning kan fler få del av de senaste behandlingarna och fler ges chans att överleva. 

Intresset för att delta i forskning är stort i Sverige. Det är ett förtroende som behöver tas tillvara, och förvaltas väl.

Ändå finns i nuläget inte ens några säkra siffror på hur stor andel av cancerpatienterna som ingår i en forskningsstudie.

Cancerfonden anser att alla cancerpatienter ska erbjudas att ingå i en forskningsstudie under någon del av vårdperioden – även forskning om sena biverkningar, rehabilitering, prevention och sekundärprevention samt tidig upptäckt är områden av stor relevans för en bättre cancervård.  

Sveriges nästa regering behöver med handlingskraft verka för att genomföra den nationella Life Science-strategin och för att underlätta för svenska patienter och forskare att delta i internationell forskning - inte minst inom ramen för det europeiska samarbetet.

Regeringen behöver också ta ansvar för att möjliggöra utvecklandet av nya behandlingsmetoder där enskilda klinikers eller regioners budgetar inte är en begränsande faktor och med en nationell fondering för införandet av nya cancerläkemedel.