Vad är nytt i forskningen?

Cancer hos möss växte långsammare i sval temperatur

När rumstemperaturen skruvades ner växte cancerceller hos möss inte lika fort. Enligt en ny studie aktiverar de kalla temperaturerna kroppens bruna fett som tar upp det socker som tumörer behöver för att växa.

– Det skulle kunna bli ett nytt koncept för cancerbehandling där man inte behandlar själva tumören utan istället reglerar kroppsfunktioner, säger Yihai Cao, professor och cancerforskare vid Karolinska Institutet.

I studien fick möss med cancer leva i rumstemperaturer på antingen 4 eller 30 grader och det visade sig att tumörerna växte långsammare i de lägre temperaturerna. Forskarna testade sedan att låta sex friska vuxna människor, klädda i shorts och t-shirt, vistas i rumstemperaturer på 16 grader i upp till sex timmar per dag i ett par veckor. Då kunde man konstatera att brunt fett aktiverades även hos dem. 

– Resultaten är relevanta även för människa eftersom vuxna har mycket brunt fett. Vi har också testat på en cancerpatient och såg att rumstemperaturen påverkade både brunt fett och tumörsockerupptaget.

Men studien är inte tillräckligt omfattande för att ge råd om vilken rumstemperatur som är optimal för cancerdrabbade. Yihai Cao planerar nu för större studier med fler patienter där brunt fett antingen kan påverkas med temperatur eller med hjälp av läkemedel.

Nytt grepp vid dödlig njurcancer

Njurcancerceller innehåller mycket få mitokondrier och att öka mängden mitokondrier i cellerna skulle på sikt kunna bli ett nytt angreppssätt vid aggressiv njurcancer enligt ny forskning.

I cellerna finns mitokondrier som brukar beskrivas som cellens kraftstation eller energifabrik. Men för att fungera måste mitokondrierna ha syre. Vissa mutationer gör att cellen beter sig som om det var syrebrist och dessa mutationer ger också kraftigt förhöjd risk att utveckla aggressiva former av njurcancer. 

– Vi har djupdykt i mekanismen bakom detta och kunnat visa hur nybildningen av mitokondrier styrs vid syrebrist och hur det förändras i cancerceller, säger Susanne Schlisio, cancerforskare vid Karolinska Institutet.

Dessa njurcancerformer är svåra att behandla idag. I studien testade forskarna att öka antalet mitokondrier i cancerceller hos möss med hjälp av en enzymhämmare. Det visade sig då att tumörerna blev mottagliga för ett cancerläkemedel som tidigare inte hade haft effekt.

– Vi hoppas att den nya kunskapen ska göra det möjligt att ta fram mer specifika enzymhämmare.

Ny superkänslig metod hitta cancer

Även om det bara finns en enda cancercell bland hundratusen friska celler kan en ny teknik upptäcka den. Metoden har testats på prover från patienter som hade blodcancer av typen akut myeloid leukemi (AML).

– Vid behandling av leukemi är det alltid en balansgång att inte behandla för lite, för då återkommer sjukdomen, men heller inte för hårt. Då finns risken att patienten skadas eller dör av själva behandlingen, säger Ulf Landegren, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet.

Behovet av en metod som visar om all cancer är borta är därför stort och kanske kan Uppsalaforskarnas så kallade superRCA teknik bli en lösning. Med denna teknik går det att utifrån DNA-sekvenser i ett patientprov skapa nystan av DNA som är stora som celler. Med den storleken på molekylerna är det sedan möjligt att hitta även mycket små andelar DNA från elakartade celler i en apparat som kallas flödescytometer och som finns på många laboratorier världen över.

– Nu ska vi göra metoden tillgänglig för bredare forskning och för användning även på fasta tumörer. Därefter hoppas vi att den ska kunna användas i vården inom några år.