Thérèse Eriksson Thiis väntade i det längsta med att testa sig. Efter ett tungt besked och omfattande operationer lever hon idag fullt ut med ny karriär och ett bröllop som väntar runt hörnet.
48-åriga Thérèse Eriksson Thiis växte upp med berättelser om släktingar som dött i cancer. Farmodern och hennes tvillingsyster gick bort tidigt, liksom tvillingsysterns son och dotter. Thérèse Eriksson Thiis pappa och hans bror drabbades även de av cancer.
Ändå dröjde det länge innan hon testade sig. Inte ens telefonsamtalet från den amerikanska kusinen, som berättade att man tagit del av forskning som gjorts på familjen och som visade på den ärftliga genen, var motivation nog.
Först efter att tredje barnet var fött testade sig Thérèse Eriksson Thiis.
– Jag kände att det var först då jag kunde göra något med svaret, om det skulle visa sig att jag var anlagsbärare.
Det är nu 14 år sedan hon tog emot resultatet. Hon bar på riskgenen BRCA1.
– Plötsligt blev det allvar. ”Vad gör vi nu?” frågade jag läkaren. Han svarade: ”Vi rekommenderar att man tar bort äggstockar, livmoder och bröst”.
Plötsligt blev det allvar. ”Vad gör vi nu?” frågade jag läkaren.
Så blev det. Efter ett år opererades Thérèse Eriksson Thiis äggstockar och livmoder bort. Ytterligare ett år senare var det bröstens tur. Hon minns hur hon skämdes lite när hon låg på samma avdelning som kvinnor som faktiskt hade cancer.
De psykologiska och mentala konsekvenserna kom som en chock. Operationerna hade slungat Thérèse Eriksson Thiis rakt in i klimakteriet. Det tog två år innan hon fick kontakt med en hormonläkare. Hon sörjde också de förlorade brösten.
– Jag kände ”herregud, vad har jag gjort?”. I stället för bröst hade jag de här två tennisbollarna som gjorde ont, säger Thérèse Eriksson Thiis, och syftar på implantaten.
Men det tog inte lång tid förrän sorgen förbyttes i något annat. En tacksamhet över forskning och behandling.
– Vården är helt fantastisk för den som genomgått det jag har.
Efter operationen gick hon med i en förening för kvinnor med gyncancer. Engagemanget ledde in henne på ett nytt karriärspår. Från att ha arbetat i kreativa branscher blev hon lobbyist. På olika sätt har Thérèse Eriksson Thiis sedan dess jobbat med politisk påverkan.
Hennes tre barn är 19, 17 och 14 år. De två äldsta är söner, den yngsta en flicka. Både pojkar och flickor kan ärva riskgenen. Thérèse Eriksson Thiis bror testade sig för ett antal år sedan. Han hade inte ärvt anlagen.
Alla barnen kommer testa sig. Men beslutet måste vara deras.
– Jag följer forskningen för att kunna hålla dem informerade. Alla barnen kommer testa sig. Men beslutet måste vara deras, man ska inte testa sig innan man är redo att ta konsekvenserna av resultatet.
Thérèse Eriksson Thiis går fortfarande på regelbundna kontroller hos sin läkare. Hon använder hormonplåster och säger att det gjort enorm skillnad för hälsan och måendet.
Och vid det här laget har hon vant sig vid brösten.
– De är som de är, sneda och knasiga. Det går förstås att åtgärda men jag är ointresserad av att göra en operation bara för syns skull.
Nu planerar hon att gifta sig med sin stora kärlek. Hon berättar hur det känns att träffa någon och inleda samliv efter att ha genomgått operation. Känslan i huden är borta eftersom hon har implantat.
– Det första jag behövde göra var att säga ”jag har jättekonstiga bröst”.
Jag har lärt mig att man kommer över det ganska lätt, vilket bäddar för att vi får en väldigt fin framtid tillsammans.
Var det här en intressant nyhet?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.