Lekfullt verktyg får barn och föräldrar att prata hälsa

Det började med en barnbok om Saga och Samir, ”Fiffiga kroppen och finurliga knoppen”, skriven av Josefine Sundström och illustrerad av Emma Göthner. Sedan växte det till en stor folkhälsoinsats. En utvärdering av boken visade nämligen att det saknades pedagogiska verktyg i samtal om hälsa inom barnhälsovården.

Sagasagor kan ses som en pusselbit i det förebyggande arbetet

Utvärderingen kom även fram till att det fanns en risk att boken skulle bli stående i en bokhylla i stället för att läsas. Därför var det viktigt att plocka ut innehållet så att alla familjer med hjälp av olika verktyg kunde ta del av bokens hälsobudskap.

Under 2020 tog Cancerfonden fram ett helhetskoncept tillsammans med den icke vinstdrivande organisationen Generation Pep, som arbetar med att hela samhället ska engageras i barns och ungas hälsa, samt bokförlaget Bonnier Carlsen och representanter för barnhälsovården. Konceptet fick namnet ”Sagasagor i hälsosamtal”.

Budskapen blev en hel verktygslåda

Bokens budskap omvandlades till en hel verktygslåda för sjuksköterskor inom barnhälsovården. Föräldrar och personal på BVC träffas ett antal gånger för att ha hälsosamtal, en grundläggande del i kontakten med BVC.

BVC når över 95 procent av alla barn.

För att underlätta dessa samtal om hälsa finns en rad hjälpmedel i verktygslådan. Här kan man hitta allt från bild- och samtalsstöd för hälsosamtalen, roliga affischer för väntrummen, fördjupande filmer för personalen till roliga ”loppor” och matbingoplanscher att skicka med barnen hem. 

Barnen får olika typer av uppgifter

Konceptet ger barn, föräldrar och personal på BVC ett gemensamt språk att prata om matvanor, rörelse och hälsa. Verktygen, bland annat olika typer av uppgifter som barnen ska utföra, är ett komplement till boken.

Dessa ska göra det enklare att förmedla vikten om hälsosamma levnadsvanor till barn och föräldrar samt inspirera till att förverkliga dessa utifrån familjernas egna förutsättningar. 

Emma Lindstrand, sex år, på Hönö i Göteborgs skärgård, har tagit del av boken och de olika verktygen och uppgifterna som hör till den.

– Emma tycker att det är väldigt roligt, säger mamma Susanne Lindstrand.

Emma gillar till exempel att se på bilderna och förstå hur hjärtat jobbar. Och tycker det är kul med olika uppgifter som att gå till kylskåpet och kryssa för i matbingoplanschen när hon ätit broccoli eller en banan. 

Det handlar om hur du ska bli stark och orka göra roliga saker

Även lillebror Elmer Lindstrand, tre år, kan hänga med. Som när de går till utegymmet hemma på Hönö och gör en hinderbana – precis som Saga och Samir i boken. Eller spelar ”loppan” och väljer färg och får en uppgift. Blir det en kullerbytta kanske, eller att hoppa på ett ben fem gånger?

Boken med de olika uppgifterna fick Emma av barnsjuksköterskan Lena Niklasson vid femårskontrollen på Närhälsans BVC på Öckerö. 

Sprider kunskap till hela familjen

– Jag tycker själv som förälder att den är jättebra, den har verkligen ett pedagogiskt upplägg. Det handlar inte alls om hur du ser ut, utan om hur du ska bli stark och orka göra roliga saker, säger Susanne Lindstrand. 

Emma är ett av fler än en halv miljon svenska barn som fått boken, som började som en idé hos prins Daniel och världsmästaren Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep. De ville göra en barnbok om rörelseglädje och sprida kunskap om varför det är viktigt att röra på sig.

Serien om Saga och Samir fanns redan. Böckernas författare Josefin Sundström tyckte att det var en mycket bra idé att göra en bok om kroppen och knoppen, berättar Sara Westberg, områdesansvarig för ”Hälsosam start i livet” på Generation Pep som lanserade boken. 

– Barnhälsovården blev porten för att nå ut med bokens viktiga budskap. De möter mer än 95 procent av alla barn i Sverige. Och genom att vända oss till barnet i samtalet med ett lustfyllt material fångar vi också föräldrarnas uppmärksamhet och kan sprida kunskapen till hela familjen, säger Sara Westberg.

Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa

– Vår vision är att besegra cancer. Färre ska drabbas, fler ska botas och de med kronisk cancer ska kunna leva ett gott liv. För att färre ska drabbas behöver vi arbeta mer preventivt och hälsofrämjande. Tre av tio cancerfall i Sverige kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor, säger Maiju Wetterhall, dietist och sakkunnig inom kost och cancerprevention på Cancerfonden.

Forskning visar att ju tidigare i livet hälsosamma vanor etableras ju större är chansen att de hänger kvar in i vuxen ålder.

– Enligt barnkonventionen, som är en del av svensk lag, har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa och barnen har också rätt att bli involverade i frågor som rör deras hälsa. Även om det fortfarande är de vuxnas ansvar att ge sina barn förutsättningar för en hälsosam uppväxt, säger Maiju Wetterhall. 

Att förebygga är ett jätteviktigt arbete, menar hon.

– Antalet cancerfall ökar och det beror inte enbart på att vi blir äldre och att vården blir bättre på att diagnosticera cancer utan det beror också på våra ohälsosamma levnadsvanor.

Övervikt, obesitas, till exempel är starkt kopplat till 13 olika cancerformer. Och barn som har obesitas har ofta med sig sjukdomen upp i åldrarna. 

– För att färre ska drabbas av påverkbara cancerfall i framtiden behöver vi börja folkhälsoarbetet med de allra minsta. Sagasagor kan ses som en pusselbit i det förebyggande arbetet, säger Maiju Wetterhall.

När barnen är med i samtalen gör det skillnad

”Jag äter grönsaker men jag ska ge den här frukt- och- grönsaksbingon till min pappa”, sa en liten kille när barnsjuksköterskan Lena Niklasson pratade om matvanor med honom på Närhälsans barnavårdscentral. 

Många barn har hoppat upp och ner i hennes mottagningsrum på Öckerö sedan de först kollat vart hjärtat sitter på bilden av Sagas kropp . De måste ju testa om det stämmer vad Lena säger att hjärtat klappar fortare när man rör på sig.  

Lena Niklasson menar att samtals- och bildstödet, som är kompletterande verktyg till boken, är bra för att det vänder sig direkt till barnen. Det är dessa verktyg hon utgår ifrån i samtalen med dem. 

– Annars är ju informationen oftast riktad till föräldrarna, men får man med sig barnen blir det skillnad, säger Lena Niklasson.

Och barnens fantasi är det inget fel på. En femåring funderade ett tag när de pratade om att göra magen glad och måla den i regnbågens färger genom att äta mat med färg. Hur skulle han skulle få till något blått? Och så sken han upp:  

– Jag vet, jag lägger ett blåbär på tallriken.