Bryt ihop, men kom tillbaka igen. Det lärde sig forskaren Elin Ekblom Bak under åren i damfotbollens toppligor och det har hon nytta av idag. Det krävs både driv och nybyggaranda när idrottsforskning ska giftas ihop med medicinens värld.
Friidrottsskolan är igång utanför entrén till Gymnastik- och idrottshögskolan GIH som ligger bredvid Stadion i Stockholm. Barn i tioårsåldern springer mellan orangefärgade koner, andra barn hejar på.
Här pluggar framtidens idrottslärare, hälsocoacher och klubbchefer. Och här forskar hälsopedagogen Elin Ekblom Bak om cancer. Eller, mer exakt, om betydelsen av kondition vid cancersjukdom.
Eller, ännu mer exakt, hur kondition påverkar risken att få och eventuellt senare dö i cancer, uppdelat per cancerform. För att göra det har hon och hennes kollegor fått ett stort anslag på 2,4 miljoner kronor från Cancerfonden.
– Vårt specialområde är fysisk aktivitet. Det finns en växande kunskap om att livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet och stillasittande spelar roll för våra två vanligaste dödsorsaker cancer och hjärt-kärlsjukdom.
– Vi på GIH har kunskap att bidra med, men vi är inte cancerexperter. Därför ingår även externa cancerexperter i vår forskargrupp, säger Elin Ekblom Bak.
Hennes forskning utgår från en veritabel guldgruva för forskare. Det rör sig om en unik databas, som heter HPI Hälsodata, med så kallade hälsoprofilbedömningar från svensk företagshälsovård sedan över 30 år. Där finns svar på frågor om levnadsvanor, beskrivningar av den självupplevda hälsan samt information om blodprov, blodtryck, vikt och längd.
Det finns likheter mellan att vara forskare och att vara idrottare. Fotbollen gav en tuffhet och en förmåga att inte ge upp.
Där finns också något som gör databasen särskilt intressant för en GIH-forskare: konditionstester. Totalt finns över en miljon tester i databasen.
– Fysisk aktivitet är ett beteende som kan ändra sig från en dag till en annan. Kondition är ett mer objektivt mått som speglar hur du har rört dig under en längre tid. Och, vilket jag tycker är intressant, det finns en relativt stor genetisk aspekt kopplat till vilken konditionsnivå du har – vissa svarar bättre på fysisk aktivitet och konditionsträning än andra.
– Eftersom genetik också påverkar risken att utveckla cancer finns det skäl att undersöka även hur kondition och cancerrisk hänger ihop, säger Elin Ekblom Bak.
Hon leder den forskargrupp som sedan 2017 får använda sig av databasen, där det tickar in ungefär 40 000 nya tester varje år. Sedvanlig etisk prövning har godkänt att materialet samkörs med andra nationella hälsoregister, som patientregistret och dödsorsaksregistret.
Forskargruppen har redan publicerat drygt 25 artiklar, framför allt om hjärt-kärlhälsa, men också om covid-19, psykisk ohälsa och trendanalyser om hur konditionen överlag har försämrats i befolkningen.
Ett fåtal studier har hittills handlat om cancer. Den första beskriver hur olika konditionsnivåer samvarierar med risk för prostata-, tarm- och lungcancer hos män. Enligt den studien har män med medelhög till hög kondition lägre risk att drabbas av tarmcancer. Vidare har män med mycket låg kondition ökad risk att dö till följd av sin sjukdom om de får prostatacancer.
I pipeline ligger nu motsvarande studie för kvinnor, där konditionsnivåernas betydelse för bröst-, tarm- och lungcancer ska undersökas.
Därefter vill forskarna försöka få svar på vad upp- eller nedgång i kondition under livets gång innebär för uppkomst och överlevnad i cancer. Redan nu finns data från flera tillfällen för ungefär 200 000 personer.
Jag var oödmjuk nog att döpa testet efter mig själv. Men jag gjorde bara samma sak som många män gjort innan mig.
– Att samma personer förekommer flera gånger gör det möjligt att undersöka betydelsen av konditionsförändringar. Vi vill ta reda på hur det påverkar hälsan ur ett livsperspektiv. Vårt mål är att kunna bli mer specifika i råden kring levnadsvanor, att det ska bli möjligt att ge råd som gäller för en enskild individ utifrån till exempel kön, ålder eller sjukdom, säger Elin Ekblom Bak.
Hennes forskargrupp vill, precis som flera andra inom området, kunna erbjuda konditionsträning i kombination med sedvanlig cancerbehandling. Målet är att på sikt kunna säga mer exakt vilken effekt det skulle kunna ha för en enskild individ.
Det finns redan träningsstudier från andra forskare, till exempel är det visat på gruppnivå att bröstcancerpatienter som tränar under sin cytostatikabehandling drabbas mindre av extrem trötthet, så kallad fatigue.
Verkningsmekanismerna är ännu inte klarlagda. Men fysisk aktivitet har effekt på till exempel inflammationsnivåer och immunförsvar, områden som är relevanta vid cancersjukdom.
Ett av de två konditionstester som företagshälsovården brukar använda är framtaget av Elin Ekblom Bak inom ramen för hennes doktorsavhandling 2013. Testet kallas Ekblom Bak-testet, eller EB-testet.
– Ja, jag var oödmjuk nog att döpa testet efter mig själv. Men jag gjorde bara samma sak som många män gjort innan mig, säger hon på vägen ned till Åstrandlaboratoriet där konditionstester görs på GIH.
Hon berättar hur väl hon känner de här lokalerna – här testades hennes gångreflexer när hon var en vecka gammal, här simmade hon i badhuset som barn. Forskningen finns i familjen, hennes pappa är fortfarande verksam som forskare vid GIH.
Och något annat som följt med sedan barnsben är fotbollen. I snart 40 år har Elin Ekblom Bak spelat fotboll på olika nivåer, bland annat i allsvenskan och ett tiotal landskamper. Nu spelar hon på lägre nivå för Älta IF, där hon en gång började.
– Det finns likheter mellan att vara forskare och att vara idrottare. Fotbollen gav en tuffhet och en förmåga att inte ge upp. När man har förlorat en match eller har fått en vetenskaplig artikel refuserad, då ska man fundera över vad som går att göra bättre och komma tillbaka med det, säger Elin Ekblom Bak.
En årlig ökning av konditionen med tre procent eller mer samvarierar med 35 procent lägre risk att drabbas av prostatacancer. Det visar en studie från Elin Ekblom Bak och hennes kollegor. Studien är finansierad av Cancerfonden. Läs mer här.
Elin Ekblom Bak är docent i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Hon forskar om vad stillasittande, fysisk aktivitet och kondition betyder för folkhälsan.
En del av hennes forskning går ut på att få fram tillförlitliga och praktiskt användbara metoder för att mäta, följa och jämföra konditionsnivåer. I det arbetet har hon tagit fram ett cykeltest, se faktaruta. Elin Ekblom Bak är också fotbollsspelare och har en karriär inom allsvenskan och flera landskamper i ryggen.
Det kan vara svårt att i efterhand komma ihåg hur fysiskt aktiv man har varit, vilket försvårar för studier som bygger på självrapportering. Att mäta konditionen ger ett mer objektivt mått.
För att göra Ekblom Bak-testet krävs en träningscykel, en pulsklocka, en vanlig klocka och en BORG-skala där man på en skala mellan ett och 20 får skatta hur ansträngande något är. Det räcker med åtta minuters cykling på måttligt ansträngande nivå. Det går sedan att räkna om till ett relativt maximalt syreupptag, eller VO2-max, vilket beskriver konditionen.
Läs mer om testet här: www.gih.se/ekblombaktest
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
